<p>Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.</p><p>Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull.</p><p>För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.</p>

ABSTRACT Title: Corporate Social Responsibility in Cooperative Enterprises: Folksam, Coompanion, HSB and Coop Konsum. Level: Final assignment for Bachelor’ degree in Business Administration Author: Rachel Mpambara Supervisor: Maria Fregidou-Malama Examinator: Akmal Hyder Date: 2012 - May Aim: The Aim of this study is to investigate what CSR is and how it is applied in cooperative companies such as: Folksam, Coompanion, HSB and Coop Konsum. Method: Qualitative case studies in cooperative companies were performed during this study. The research is based on interviews with six employees from the four companies. Results and Conclusions: My study shows that Coop Konsum, Folksam, HSB and Coompanion work with CSR activities to have a good image and trust from members and customers. The companies perform CSR activities such as taking responsibility for members and employees allowing them the right to participate and decide, environmental activities like making sure that suppliers follow environmental requirements, satisfy customers’ needs for example make sure that the customers get all important information they need to start their own business, get involved in ethical and social activities like no discrimination issues or helping poor people. The companies face challenges in the future but they will continue to work with CSR, to focus more on environmental and issues concerning the society. My conclusion is that CSR activities are found in the value specification of cooperatives therefore one cannot separate CSR from cooperative companies. Suggestions for Further research: The main limitation of the study is that I conducted six interviews with employees in the four companies. A deeper understanding would demand to perform more investigations, like doing interview with both employees and managers, in order to get more information in this study.

Kultur är en stor del av samhället och går ofta förbi obemärkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmärksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jämförande studie är att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten påverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur både ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jämförelsen och analysen studeras material från media, hemsidor, årsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda på vilket sätt omgivningen innebär osäkerheter, möjligheter samt beroenden för de båda kulturorganisationerna. Resultaten av undersökningen visar att organisationernas finansiering påverkar deras verksamhet för barn och unga, men också även hur de agerar och organiserar sig internt.

There is an ongoing reorganization within media industries today as they adapt to new and changing demands - the environment is changing fast and the organizations with it. The development of new technology is contributing to new forms of media distribution in the present media industry. The structure of media organizations is getting flatter and the co-workers are getting a new and bigger role. All this is bringing new challenges for the leaders of the organization. Caught in the middle of these new structures is the middle manager who now is facing different demands from all sides. This thesis investigates how the middle manager in media organizations is handling these new and changing demands. Questions have been raised on how the role of middle manager will develop when the co-worker is getting a bigger role and the structures are getting flatter and this thesis investigates the future roll of middle managers. The method that has been used is qualitative interviews with middle managers at different positions and in different organizations. The focus of the interviews has been on the changing surrounding environments for the organizations, the new technology, the new role of co-workers, and their experiences of middle management in media organizations. My conclusions are that the middle manager will be continuously required in the future. They face many new demands, but these can be handled by good communication but also thru experience as well as adaptableness and distinctness. When co-workers are assigned a new role, where they will be either multi-journalists or specialists, it is of most importance for the middle manager to recruit the right people to the organization. It is also of importance that the middle manager adapts the management to the specific requirements of the individual co-worker, and hence that the co-worker is allowed to be more involved in the leadership process. Furthermore I think that the middle management in media organizations will develop into a different and new role in the future, and as such be more operative. The middle manager will operate more like a team-leader or a coach and this can only happen if the administrative work assigned elsewhere.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivation Kurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv C Författare: Kristoffer Fredriksson och Emilie Runnegård Handledare: Gunilla Roos Nyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras. Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag. Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter. Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation.

Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet. Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull. För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en individs subjektiva identitetsupplevelse förändras i samband med att denne får ett lönearbete när denne har erfarenhet av psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilken betydelse som en ett lönearbete kan få för vissa individer. Men även vilken betydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”. Det empiriska materialet baseras på fyra semi-strukturerade intervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgick att ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringen möjliggjordes genom att anställningen innebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon. / A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environment is a complex social construction. A construction which is characterized by the view that a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ´Stigma´ and to Anselm L. Strauss’ theory about ´Identity´, with a special focus on ´turningpoints´ and ‘transitions in social positions´. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mental illness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and the responses from the social environment in the process of ´getting back´. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time. The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change was made possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

In today’s Sweden there is great belief in entrepreneurship and the benefits it can bring to the country. The Swedish government has taken note of this growing enthusiasm and realized the contribution it can make to facilitate national growth. Successful efforts have been made in Sweden to support entrepreneurship and innovation, which has resulted in a relative ease for individuals to start their own businesses. The number of companies started today is higher than ever and there are signs of a common faith in growth among new entrepreneurs. Unfortunately only a small fraction of these new businesses succeed in growing big. The harsh truth is that these companies will not contribute to national growth if they do not grow themselves. But what is preventing them from growing? A number of studies have shown that both the environment and the entrepreneur himself are important factors when examining companies’ growth. That is because the environment affects the entrepreneur’s strategic decisions and forces him/her to act in certain ways. These decisions, in turn, affect the company, that can then demonstrategrowth (or not). By examining five different factors that can influence the entrepreneur’s opportunity for growth, this study concludes that a number of political decisions and conditions can constitute as barriers for growth while a strong entrepreneurial orientation can help the entrepreneur to deal with negative factors in the environment.

Under de senaste årtionden har den svenska förskolan genomgått stora förändringar där barnantalet ökat i takt med att pedagogerna blivit tilldelade alltmer uppdrag utanför barngruppen. Samtidigt som förskolans läroplan ställer höga krav, där pedagogen har till uppgift att möta varje enskilt barn i ett socialt samspel och tillvarata det unika hos varje individ (Skolverket, 2016). Syftet med denna studie är att undersöka samspelstillfällen mellan barn och pedagog under en verksamhetsförlagd dag i förskolan, samt undersöka hur omgivningen kan påverka interaktionen däremellan. Studien är kvalitativ och materialet har inhämtats via skuggning av tio barn samt en gruppintervju med två verksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar på stora variationer mellan barnens samspelstid tillsammans med pedagog. Vidare framkommer det hur faktorer i omgivningen kan orsaka avbrott i samspelet, vilket i sin tur resulterar i kortare sammanhållande interaktionstider för det enskilda barnet. / <p>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</p><p>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Hur bemöts homosexuella män av samhället? Det är en av frågorna vi försöker besvara i vår undersökning som utspelar sig i Halmstad. Eftersom det inte finns så mycket forskning inom detta ämne är vår undersökning väldigt viktig. Studien består av enkäter och intervjuer som vi tolkar med hjälp av hermeneutik. I undersökningen söker vi även svaret om det blivit någon skillnad i bemötandet från samhället. Undersökningen visar även på hur homosexuella män passar in i den heteronormativa kultur vi lever i. Med hjälp av HBTQ forskning och begrepp ger undersökningen en förståelse för hur homosexuella män blir bemötta, och även hur dem känner när de ställs inför dessa bemötanden. Våra respondenter anser att bemötandet från samhället blivit mer öppnare och accepterat, men att det fortfarande finns mycket fientliga och nedlåtande bemötanden. Detta kopplar våra respondenter någorlunda också ihop med att bo i en småstad så som Halmstad. Vad vi ser är att bemötanden går hand i hand med kunskap och att de då tenderar att vara bättre när bemötaren besitter tillräcklig kunskap om sexualiteter.