Journalistiken har förändrats på många sätt de senaste åren, inte minst på grund av introduktionen av det digitala. Idag sker den större delen av konsumtionen av journalistik på nätet, det vill säga via plattformar online och på sociala medier, vilket inte bara innebär att konsumtionen förändrats, utan framför allt för att de journalistiska produktionsprocessernaoch publiceringsformerna utvecklats. För att kunna svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Metoden har inspirerats av Steinar Kvales metodprocess och dess olika steg, vilka har anpassats efter studiens syfte och förutsättningar. Studien är baserad på skriftliga intervjuer med fem olika journalister som alla använder onlineplattformar och sociala medier i sitt dagliga arbete. Resultatet av denna undersökning visar tecken på att journalistrollen påverkas en hel del av onlineplattformar och sociala medier – dels till att bli en yrkesroll där kravet på multikompetens är högst närvarande, men också till att bli en mer stressad yrkesroll. Journalisterna som intervjuats i denna studie signalerar att teknikutveckling och de nya verktyg och plattformar som skapas av den, i hög grad påverkar journalistrollen då de idag är nödvändiga medel i en journalists dagliga arbete. Journalistrollen är idag beroende av onlineplattformar och sociala medier, samt av en kunskap om dem, då det är där publiken finns. Studien visar också att dagens journalister till stor del är beroende av sin publik för att nå höga trafiksiffror och därmed satta ekonomiska mål, vilket åsidosätter fokuset på det publicistiska. Sammanfattningsvis visar resultatet i denna studie att onlineplattformar och sociala medier bidrar med mycket positivt till journalister i det dagliga arbetet, men påverkar också journalistrollen till att bli en allt svagare profession.

Mental illness among trangender people is a well-documented problem. Being addressed with the right name and pronoun is an important part in the health-promotion process. In this study, participatory design with transgender and/or nonbinary people was performed, in order to explore how social online platforms can be designed to address the problem of people being misgendered. In interviews, participants described their experiences, which then formed the foundation for a workshop during which potential design solutions were explored. The study resulted in three guidelines that can be used in the design of social online platforms: Selective pronoun visibility, Informative design elements and Community-based functions.

The illicit trade with cultural property is a worldwide problem. Many of the cultural properties that are traded have been plundered and exported from countries and end up on western markets, often at auction houses and auction platforms online.  This study aims to understand the responsibility Swedish auction houses and online platforms have regarding the illicit trade with cultural properties. This is achieved by answering the following questions: what responsibility does the auction houses and online platforms have? Do they take this responsibility? Do auction houses and online platforms have policy documents regarding cultural objects? What do these policy documents in that case look like and can they be improved? Is there a difference between the policy documents of physical auction houses and auction platforms online?  To answer these questions this study focuses on three main areas of sources: document analysis of legal and policy documents, previous research and articles published in the field, as well as five qualitative and semi-struc- tured interviews. These sources are discussed throughout the analysis which have been divided thematically. An overview of the trade in Sweden culminates in a discussion about due diligence and provenance. Further, a discus- sion of the auction houses responsibilities and policy documents is followed by chapters discussing the same ques- tions in regard to the online platforms.  Conclusions which have been drawn from the empirical analysis are that the auction businesses take respon- sibility to a certain degree but that policy documents and the transparency in public discourses can be improved. Furthermore, they should be clear that they use due diligence and actually make sure that they do it in their daily activities.  This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Den digitala ekonomin har medfört tillämpningssvårigheter för flera delar av den europe- iska konkurrensrätten, vilket inte minst gäller definitionen av en relevant produktmarknad. Marknadsdefinitionen skapar en ram för den konkurrensrättsliga analysen genom att identifiera dominanta marknadsaktörer. Ett felaktigt eller missvisande resultat kan således medföra att även den efterföljande analysen blir felaktig. Marknadsdefinitionen spelar således en viktig roll i det konkurrensrättsliga regelverket. De metoder som används för detta ändamål har emellertid genom tillväxten av den digitala ekonomin och dess aktörer blivit utdaterad. Den digitala ekonomin kännetecknas av förekomsten av onlineplattformar. En onlineplattform är en flersidig marknad som tillhandahåller olika tjänster till olika grupper. Verksamhetsmodellen förknippas ofta med starka indirekta nätverkseffekter, stora byteskostnader, användningen av gratistjänster och extensiv datainsamling. Dessa särdrag försvårar definitionen av en relevant marknad eftersom flera av de ekonomiska koncept som styr marknadsdefinitionen inte är förenliga med denna typ av marknad. För det första råder oklarhet om flersidiga marknader ska behandlas som en gemensam marknad omfattande samtliga användarsidor, eller om de olika användarsidorna ska behandlas som separata marknader. För det andra försvåras marknadsdefinitionen av förekomsten av s.k. indirekta nätverkseffekter eftersom efterfrågan på en sida av marknaden ofta har en direkt påverkan på efterfrågan på den andra sidan av marknaden. För det tredje kan man inte utföra SSNIP-testet när tjänsterna som tillhandahålls av onlineplattformen är gratis. Framställningen har visat att litteraturen och praxis är oenig kring hur dessa frågor ska besvaras. Enligt litteraturen bör frågan angående om en eller flera marknader ska definieras besvaras baserat på om marknaden utgör en s.k. flersidig transaktionsmarknad eller en flersidig icke-transaktionsmarknad. I praxis har istället fokus lagts vid de konkurrensrättsliga begränsningarna som respektive sida utsätts för. Angående hur de indirekta nätverkseffekterna ska beaktas råder liknande oklarheter. I litteraturen har man försökt skapa kalkyler som kan beräkna lönsamheten som respektive sida spelar för den andra. I praxis är det svårt att urskilja några särskilda mönster men i ett fall har kommissionen till stor del baserat en plattforms utbytbarhet på den nyttan marknadens andra sida skapar för den granskade sidan. Angående hur utbytbarhet ska mätas i frånvaro av pris finns flera alternativ. I praxis har ett vanligt tillvägagångssätt varit att basera prövningen på tjänsternas funktioner. En annan lösning har varit att genomföra ett SSNIP-liknande test baserat på kvalitetsminskning. I litteraturen har även förslaget lyfts att se data som den kostnad som betalas av gratisanvändarna. Som framställningen illustrerar saknar ett sådant tillvägagångssätt emellertid helt rättsligt stöd och framstår som problematiskt av flera anledningar. Sammantaget visar framställningen att det, trots de olika lösningarna på problemen, finns stora behov av enhetliga klargöranden kring hur den digitala ekonomins särdrag ska beaktas i marknadsdefinitionen. Detta är särskilt viktigt eftersom förekomsten av denna typ av marknader sannolikt inte kommer avta.

Dagens samhälle förändras snabbt, och digitala marknader med det. Digitaliseringen har lett till revolutionerande utvecklingar av vårt samhälle, och bakom dessa förändringar står primärt ett fåtal dominerande teknikjättar och deras plattformar. Dessa dominerande digitala plattformar, och de marknader på vilka dessa verkar, är ofta flersidiga och karaktäriseras av särskilda möjligheter till kostnadsfördelning, utveckling och ett beroende av starka nätverkseffekter, samt möjligheter att utveckla affärsmodeller som på olika sätt utnyttjar och kapitaliserar på insamlad data. Detta möjliggör inte bara upprättandet och bibehållandet av marknadsmakt på dessa marknader, utan leder även till höga inträdeshinder med resultatet att marknadens aktörer blir få och att inträdeshindren är höga. Trots att digitaliseringen till stora delar måste anses positiv, har utvecklingen även medfört nya typer av konkurrensproblematik som inte alltid kan hanteras på ett effektivt och adekvat sätt av den tidigare EU-rättsliga konkurrenslagstiftningen. Denna framställning undersöker hur EU:s konkurrenslagstiftning kan tillämpas på nyare typer av dominansmissbruk på digitala plattformar genom att analysera den tidigare regleringen av dominansmissbruk och hur denna har tillämpats rent praktiskt. För att uppnå detta mål undersöker detta arbete de särskilda utmaningar och särdrag som finns på dessa marknader, och ger en utförlig sammanfattning av hur artikel 102 FEUF har använts för att hantera dessa. Här konstateras att denna konkurrenslagstiftning lämnar en del att önska, och att inträdeshinder och risken för tippning ger starka incitament för dominanta digitala plattformar att försöka kringgå prestationsbaserad konkurrens. Framställningen utvärderar även de kompletteringar som gjorts av konkurrenslagstiftningen på dessa områden genom DMA, och hur denna reglering kan tänkas påverka hanteringen av vissa av de dominanta digitala plattformarnas beteenden framöver. Här konkluderas att DMA är en välbehövlig komplettering av tidigare konkurrensreglering på området, men att det fortfarande finns osäkerheter och utvecklingspotential, samt att de snabbföränderliga marknaderna förr eller senare kommer att hitta nya, innovativa sätt att kringgå även denna reglering. Därmed är det viktigt att den EU-rättsliga konkurrensregleringen gör vad den kan för att ligga steget före.