Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka språket, i allmänhet, som en lärare i idrott och hälsa använder sig av och i synnerhet språket hen använder för att främja lärandet. Följande frågeställningar ställs: Vilka ord och fraser används i den formativa bedömningen under lektionerna? och Förankrar läraren i idrott och hälsa sina uppmuntringsord till vad det är eleven gör bra och isåfall, på vilket sätt? Metod Studiens ansats är kvalitativ och har karaktären av en fallstudie på fält. Metoden för att samla in data är ljudinspelning i kombination med observation. Allt en lärare i idrott och hälsa sade under två lektioner med två årskurs sexor, spelades in, samtidigt som undertecknad satt vid sidan av och observerade aktiviteterna. Urvalet skedde genom kontakt med en person som undertecknad lärt känna på högskolan och som nu jobbar som lärare i idrott och hälsa på mellanstadiet. Resultat Läraren i idrott och hälsa förankrar oftast inte uppmuntringsorden till vad eleverna gör bra eller behöver förbättra, men det händer ibland. När läraren förankrar sina uppmuntringsord till vad eleverna gör bra i den formativa bedömningen under lektionerna är läraren specifik, tar mer tid på sig och förklarar med ord och fraser som "bra, du gör det där jättebra.." och förklarar sedan vad som görs bra eller "bra, men tänk på att.." och så vidare. Under lektionerna ägnar läraren också mycket tid åt att "agera vårdcentral" för elever som har ont någonstans, samtidigt som de förklarar för dem att de kan delta efter förmåga. Slutsats Studien av enskild lärare visar att läraren i idrott och hälsa till största del använder språket för att motivera, engagera och sporra sina elever. Det finns enstaka tillfällen under lektionerna där läraren använder språket för att främja lärandet och ger specifik återkoppling till eleverna kring vad de gör bra eller behöver förbättra. En utveckling av språket i ämnet idrott och hälsa skulle kunna vara ett steg mot att tydliggöra och främja lärandet hos eleverna samt startskottet för en etablering av ämnet som ett bildningsämne.

Syftet med denna undersökning är att identifiera förekomsten av normbrytande användningar av idiom, kollokationer, prepositioner, anglicismer och ordval i gymnasieelevernas texter. Materialet består av 54 texter skrivna av 29 flickor och 25 pojkar med svenska som modersmål i årskurs ett och två på gymnasiet. Normbrotten har, genom en innehållsanalys, beräknats på antal fel per 100 ord för att göra en rättvis analys i förhållande till den textmassa som respektive kön har producerat. Resultaten visar att samtliga elever i genomsnitt gör 0,262 fel per 100 ord. Resultaten visar även att fel gällande kollokationer och ordval är mest frekvent förekommande. Därefter har kategorierna prepositionsfel följt av idiom flest fel per 100 ord. Det språkliga normbrott som förekommer mest sällan är oetablerade anglicismer. Det konstateras även att det finns en skillnad mellan könen eftersom flickor och pojkar har olika svårt för olika kategorier, men även att pojkar har flest fel per 100 ord i 4 av 5 kategorier. Slutligen visar undersökningen att flickor i årskurs två gör fler fel än flickor i årskurs ett.

Skolans uppdrag är att ge eleverna förutsättningar att leva i ett föränderligt samhälle och att lära ut språk som gör att de kan delta i olika samhällsfrågor. Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska val lärare gör vid muntlig undervisning för att utveckla elevernas ordförståelse. Frågeställningen som studien utgår ifrån är ”vilka didaktiska val ligger till grund för lärares muntliga undervisning, i årskurserna F-3?” Utifrån en granskning av tidigare vetenskapliga studier som berör föreliggande studies frågeställning, kunde fyra teman synliggöras, vilket utgör studiens analytiska ramverk. Dessa är ”lärarens ordval”, ”lärarens upprepning av ord”, ”lärarens konkretisering av ord” och ”dialogisk undervisning”. Det analytiska ramverket används för att analysera och diskutera resultatet. Studiens empiri samlades in via semistrukturerade intervjuer med 11 lärare som är verksamma i F-3. Empirin analyseras därefter med teoridriven tematisk analys. Resultatet visar att lärarna väljer ut ämnesord och vardagsord. Lärare väljer också att upprepa ord på olika sätt i olika situationer samt att konkretisera ord med exempelvis bilder. Dialogisk undervisning förekommer genom att lärare exempelvis låter elever förklara ord för varandra. Gemensamt för alla lärare i studien är att en del didaktiska val är planerade och andra är mer spontana. I föreliggande studie framkommer det även att tidsbrist gör att dialogisk undervisning och repetition av ord ibland bortprioriteras. Vetskapen om detta samt vikten av ordförståelse pekar på att det hade varit intressant att genomföra en kvalitativ studie där lärare i sin undervisning prioriterar att utgå från alla fyra teman inom ordförståelse som denna studies analytiska ramverk presenterar. Detta med syftet att se om prioriteringen av alla fyra teman är gynnsamt för elevers ordförståelse i praktiken. / The school’s mission is to provide pupils with the conditions to live in a changing society and to teach languages that enable them to participate in various social issues. The study aims to investigate which didactic choices teachers make in verbal teaching to develop pupils’ vocabulary. The study’s question is “what didactic choices form the basis for teachers’ verbal teaching, in grades F-3?”. Based on a review of previous scientific studies relating to this study’s question, four themes could be highlighted, constituting the study’s analytical framework. These are “the teacher’s choice of words,” ”the teacher’s repetition of words,” “the teacher’s concretization of words,” and “dialogical teaching.” The analytical framework is used to analyze and discuss the results. The study’s empirical data was collected through semi- structured interviews with 11 teachers working in F-3. The empirical data is then analyzed with theory-driven thematic analysis. The results show that teachers select subject words and everyday words. Teachers also choose to repeat words in different ways in different situations and to concretize words with, for example, pictures. Dialogic teaching occurs when teachers, for example, let students explain words to each other. Common to all teachers in the study is that some didactic choices are planned and others are more spontaneous. The present study also shows that lack of time means that dialogical teaching and repetition of words are sometimes not prioritized. The knowledge of this and the importance of word comprehension indicates that it would have been interesting to conduct a qualitative study where teachers in their teaching prioritize starting from all four themes in word comprehension that this study’s analytical framework presents. The purpose of this would be to determine if prioritizing all four themes is beneficial for students’ word comprehension in practice.