Uppsatsen handlar om omsorgsyrkesroller i förändring och syftet med uppsatsen är att finna ut vilka underliggande mekanismer som påverkar förändringen av synen på sin yrkesroll. Uppsatsen utgår ifrån en satsning som har gjorts på en omsorgsavdelning i Region Gotland. Att titta på omsorgsyrken är intressant utifrån den speciella relation som skapas mellan brukare och medarbetare. Forskningen visar på att en tydlighet behöver finnas mellan medarbetarens privata roll och den professionella rollen av olika anledningar t.ex. medarbetarens hälsa och för respekt för brukaren. Genom att studera tidigare forskning i ämnet samt teorier kring förändringsarbete och rollteorier har en grund skapats. Avsnittet om tidigare forskning ger bl.a. en redogörelse över vilka utmaningar som finns i dessa yrken. I uppsatsen har det gjorts en kvalitativ undersökning som består av fem semi-strukturerade intervjuer med medarbetare för att se på deras syn på yrkesrollen och på förändringsarbetet som har pågått sedan 2013 då satsningen, som kallas för "Ta din roll" startades. I resultatet av uppsatsen redovisas det som genom intervjuerna har framkommit via medarbetarnas syn tillsammans med det teoretiska ramverket. Framgångsfaktorer som nämns i intervjuerna är att det gjordes som en gruppsatsning, att man diskuterar yrkesrollen ofta i grupperna och möjligheten till tydlighet och gränsdragning med hjälp av styrdokument, chefen etc. En hel del stämmer överens med det som framkommit från tidigare forskning t.ex. vikten av att ha en tydlig rollavgränsning och att gruppens gemensamma arbete är avgörande. Det som däremot visat sig lite överraskande, jämfört med det teoretiska ramverket, är det självklara brukarfokus som intervjupersonerna har och att det inte är några direkta problem att dra den professionella gränsen som tidigare studier tyder på. Medarbetarna upplever en förbättring av tydlighet i yrkesrollen och är de osäkra så har de verktygen till att få ett förtydligande.

This thesis is based on the assumption that the society in which we live is changing and that we are entering into the information society. This change will affect the public libraries in various ways and the libraries will have to be prepared to make adequate changes in their organizations. Based on the theories of Eric Rhenman and Richard Normann, dealing with how organizations act when changes in their environment occur, we have interviewed 10 public library leaders to find out how hteir respective libraries have acted in this situation. The results show that libraries have made some changes in their organizations to meet the environmental changes. Although not changing their old mission, all libraries have computerized and have had to raise the librarians educational level. However, only small changes have beenmade in their work towards the environment. Changes of this kind may become necessary in the future.

Polismyndigheten i Sverige genomförde mellan 2013 och 2015 en omfattande omorganisering där syftet var att bli en gemensam Polismyndighet. Arbetet kunde följas via Polissamordningens hemsida, där de kontinuerligt uppdaterade med information för medarbetare och medborgare. Den särskilde utredaren Thomas Rolén hade yttersta ansvaret under förändringsprocessen. Denna studie analyserar förändringskommunikationen som skett ur ett public relation- och retoriskt perspektiv. Syftet var att studera förändringskommunikationen som skett via den kombinerade informationskanalen. Analysen har genomförts på strategiskt utvalda texter och varje text analyserades tre gånger. Vi undersökte för det första hur kommunikationen övergripande kan ses från en kommunikationsmodell, för det andra vad förändringskommunikationen har handlat om och för det tredje vilka retoriska verktyg man använt för att övertyga sina mottagare. Resultatet har visat att texterna ibland saknar viktiga delar från kommunikationsmodellen och det blir problematiskt eftersom det i sin tur påverkar kommunikationens helhet. Kommunikationen följer kommunikationsstrategin equal dissemination och bygger på att alla ska få all information. I kombination med flera retoriska verktyg försöker Polismyndigheten via Polissamordningen upprätthålla förtroendet hos medarbetare och medborgare. Kanalen är riktad till både interna och externa mottagare, medan de enskilda texterna antingen har en intern eller extern målgrupp.

I vår samtid sker förändringar mer frekvent än någonsin och vissa menar att ett företags överlevnad beror på hur pass flexibla de lyckas vara och bemöta dessa ständigt fluktuerande krav från omvärlden. Idag lyckas enbart en tredjedel av företag med sina förändringsarbeten. För att möta den framtid vi står inför ser vi att det krävs mer förståelse för att lyckas anpassa sig till en föränderlig värld. Vårt syfte med denna studie är att bidra till förståelse för kommunikationens betydelse i en omorganisation utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet är tänkt att uppnås genom att studera ett specifikt fall där en omorganisation nyligen genomförts. På så sätt har vi kunnat studera specifika upplevelser i dess sociala kontext. Det specifika fallet som studerats är en HR-avdelning på IKEA där en enkät, åtta intervjuer samt två observationer har genomförts. Studien följer därmed ett kvalitativt tillvägagångssätt där en abduktiv ansats har tillämpats som innebär att vi har rört oss emellan empiri och teori för att finna svar på vår forskningsfråga. Denna växelverkan har präglat vår arbetsgång genom studien. Våra slutsatser utgår från tre teman; tvåvägskommunikation, osäkerhet och organisationskultur, och som vi använt i vår empiri och tolkning. Vår studie visar att individers personligheter påverkar behovet av kommunikation vilket i sin tur påverkar en omorganisations framgång. Frihet och vilsenhet tycks vara två vitt skilda upplevelser som framkommit under studien. En upptäckt som vi har gjort är att kommunikation tycks påverka effektiviteten i en förändringsprocess.

Problemformulering och syfte: Det har blivit ett allt vanligare samhällsfenomen att större organisationer köper upp mindre organisationer och det här undgår inte heller PR-branschen. PR-byrån Gullers Grupp har köpt upp flera mindre organisationer det senaste året med mål att bli hela Sveriges byrå. Ett av de senaste uppköpen var Sundsvallsbyrån Sweetpop. En sammanslagning av två organisationer medför en organisationsförändring vilket är en central del i de flesta organisationer idag, det är således därför intressant att undersöka hur en organisation påverkas av en förändring utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien är att undersöka de organisationsförändringar som Gullers Grupps uppköp av Sweetpop medförde. Metod och material: Kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter som hade varit med från och med att Sweetpop blev uppköpt av Gullers Grupp Nord. Tidigare gjordes även en informantintervju med byråchefen på Gullers Grupp Nord. Huvudresultat: Resultatet visar att den interna kommunikationen under förändringen var god och att den inte påverkats markant av sammanslagningen. Organisationen har dock fått ett digitalt kommunikationsverkyg som underlättar den vardagliga verksamheten. De menar även att kommunikationen gällande beslut har förändrats och att det vardagliga arbetet således har blivit mer formellt och strukturerat i sin kommunikation. Kulturen i organisationen har blivit tryggare då de kan erbjuda större tjänster och att de med den rollen känner sig säkrare. Mycket av organisationens tidigare identitet sitter kvar även om de numera knyter an mer och mer till en vuxenorganisation.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för medarbetarnas upplevelse av en organisationsförändring på ett företag i den privata sektorn. Studien syftar även till att ta reda på vilka faktorer som skulle kunna påverka upplevelsen. I studien har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik varav totalt har nio intervjuer genomförts. Åtta av intervjuerna skedde med medarbetare på företaget och en intervju med en person ur ledningsgruppen. Resultatet av undersökningen visar på faktorer som har betydelse för upplevelsen varav företagets geografiska läge hade störst betydelse för upplevelsen av förändringen, då det bidrog till en upplevelse av meningsfullhet med förändringen. Detta till trots att deltagarna var missnöjda med stora delar av förändringen. De upplevde de ändå en meningsfullhet med den eftersom företaget kunde leva vidare och alla anställda fick behålla sin anställning. Resultatet visar också att det geografiska läget bidrog till en upplevelse av att förändringen till en viss grad var påtvingad, då det fanns få andra alternativ på arbetsmarknaden. Alternativet till förändringen upplevdes dessutom vara att företaget skulle varsla en stor del av personalstyrkan, vilket upplevdes som ett ännu sämre alternativ. Därför accepterade deltagarna ändå i stor utsträckning förändringen trots att de inte var nöjda med den.

Studien ämnar studera gymnasielärares egna upplevelser av karriärstegsreformens implementerande och dess påverkan på arbetsklimatet och yrkesprofessionaliteten. Empiri har samlats in genom totalt sex intervjuer med tre förstelärare och tre lärare, därefter har materialet analyserats och relaterats till tidigare forskning och litteratur. Resultatet visar att reformen, till viss del, har gett positiva effekter i form av ökat kollegialt lärande samt att de som fått titeln förstelärare upplever en stärkt yrkesprofessionalitet. Reformen har lett till att lärarna själva upplever att läraryrkets professionalitet har ökat internt, men däremot är den generella upplevelsen att karriärstegsreformen som isolerad händelse inte ökat läraryrkets professionalitet i samhället. Informanterna menar att karriärstegsreformen är ett steg i rätt riktning mot en positiv skolutveckling och en förhöjd professionalitet av läraryrket

Två studenter vid Högskolan i Borås hade en dag fått nys om begreppet storytelling vilketverkade leva i ett bländande ljus av blomstrande ängar. Begreppet låg i startgroparna föratt erövra organisationsvärlden med dess fördelar och framgångsrecept. Dock hadestudenterna fått misstankar om de framgångsberikade texterna om storytelling. Något varpå tok, men vad det var för något visste de inte. Deras nyfikenhet fick dem att börja grävadjupare i sina misstankar och fann en gåta nog svår att lösa för en forskare. Det visade sigatt storytellingen tenderade att hamna i ett fasansfullt öde, utan att ens veta om det.Allvaret kom med i spelet och de två studenterna tog på sig ansvaret att finna dentänkbara förrädaren som kan ha medveten eller omedveten avsikt att faktiskt mördastorytellingen. I ett försök att finna mördaren har de valt att använda sig av en abduktivmetod. Metoden kom att efterlikna ett detektivarbete där varje ledtråd spelade en viktigroll. I den narrativa jakten redogör de för sitt empiriska material.Med mycket mod, nyfikenhet, en nypa kreativitet och en stor näve ambition gav sig detvå studenterna ut för att finna ledtrådar som kan ge dem en förståelse och förklaring förmordgåtan. Deras strävan efter att ge dig som läsare en möjlighet att lösa mordet gör attvi här inte kan avslöja slutet. Studenternas ambition blev ändå att rädda storytellingen...

<p>I och med ett allt högre omvärldstempo ökar kraven på organisationer och individerna inom dem att frekvent utveckla och förändra sin verksamhet och inriktning. Syftet med studien var att identifiera och söka kunskap om de faktorer som, ur ett psykologiskt perspektiv, påverkar genomförandet av förändringsprocesser i en organisation. Studien utgjordes av åtta halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Tre huvudsakliga och övergripande teman, med respektive underteman, av avgörande betydelse i förhållande till syftet framträdde i analysen. Resultatet belyser komplexiteten inom dessa teman och indikerar att utfallet av förändringsprocessen påverkas av såväl organisationens förändringsstrategier som medarbetarnas individuella förhållningssätt men också av det ledarskap som utgör länken och kontaktytan dessa emellan.</p>

<p><p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Den här studien har som syfte att ta fram en ny förändringsmodell som ledare kan ha som hjälpmedel vid organisationsförändringar. Syftet är även att belysa ledarens betydande roll och dess påverkan vid organisationsförändringar. Intervjuer med medarbetare i banksektorn har gjorts och knutits ihop med relevant teori. Forskarna har bland annat velat få fram medarbetarnas upplevelser kring organisationsförändringar samt ledarens agerande. Studiens resultat visar att kommunikation, motivation och delaktighet tillsammans med en demokratisk ledarskapsstil kan göra att medarbetare upplever organisationsförändringar som något positivt. Utifrån detta resultat har en ny förändringsmodell i form av ett hjärta framställts. Studien är begränsad till medarbetare och deras tankar kring förändringsledning.</p><p>Keywords: Organisationsförändring, ledarskap, medarbetare, förändringsmodell</p></p> / <p>Abstract</p><p>This study has as aim to take forward a new change model that leaders can to use themselves of as aids wide organization changes. The aim is also to elucidate the leader's significant role and its impact wide organization changes. Interviews with employees in bank oak towers have been done and been linked together with relevant theory. The researchers have among other thing wanted to few forward the employees' experiences around organization changes and about the leaders act. The study's results show that communication, motivation and participation along with a democratic leadership style can to do that employees experience organization changes as something positive. On the basis of this result a new change model in the form of a heart has been produced. The study is finite to employees and their thoughts around change management.</p><p>Keywords: Organization change, leadership, co-worker, change model</p>