Den ökade invandringen har påverkat Sverige på många olika sätt. Ett av de områdena som har påverkats mest har varit skolverksamheten. Skolan är en bra plats för nyanlända elever att integreras i samhället. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar och arbetar med nyanlända elevers integrering i skolor runt om i Sverige. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med fyra lärare från olika städer. Intervjuerna har skett via kommunikationssystemet Zoom. I undersökningen har svenskämnet varit i fokus, då det bygger en grund för bättre kommunikationsmöjligheter mellan eleven och läraren. Kunskaper i det svenska språket underlättar elevens inlärningsprocess. Detta gäller även andra ämnen i skolan. I studien utgår vi utifrån hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutiken är läran om tolkning där tolkningen är processen för förståelsen. Det har visat sig vara delade uppfattningar bland forskarna i arbetet gällande vilken organisationsmodell som är mest gynnsam. Studien har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna föredrar användning av förberedelseklass som organisationsmodell i skolan. Inga specifika riktlinjer eller arbetssätt har framkommit bland forskarnas studier som förespråkas eller rekommenderas på samhällsnivå. Skolorna prövar sig fram för att finna egna arbetssätt som kan vara till de nyanlända elevernas fördel.

Med tanke på den växande andelen äldre i vårt samhälle, är äldreomsorgensverksamhet utan tvivel ett område som inom en snar framtid kommer att krävaalltmer utav samhällsresurserna – resurser som inte kommer att vara så lätta attskjuta till. För att på bästa sätt fördela de resurser som finns och inte minst för attge våra äldre en god omvårdnad med välförtjänt guldkant på livets höst, kommerdet att krävas nya organisationslösningar på många av de vårdboenden som taremot de äldre. Vi har fått möjligheten att utvärdera en ny organisationsmodell föransvarsfördelning och styrning i en äldreomsorgsverksamhet, som sätter fokus påhur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör användas.Modellens grundkriterier är information, tillvaratagande av personalens kunskapoch kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka ochutvärdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning på enäldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgångsfaktorer ochutvecklingsmöjligheter. Vi har också genomfört en målutvärdering. Metoden harvarit både kvantitativ, genom en enkät till samtlig personal, och kvalitativ, då vigenomfört 9 st intervjuer med ett urval av personalen. Vi har i vår analys utgåttfrån personalens upplevelser. Resultatet visar att modellen har uppfyllt sina måloch att framgångsfaktorerna i förändringsprocessen varit ledarskapets karaktär, personalens förändringsbenägenhet samt det hierarkiska och horisontellanytänkandet i modellen. / The best job in the world - an evaluation of a model in geriatric care.

Syfte: Vi ämnar med uppsatsen skapa oss en förståelse för hur gymnasielärare organiserar laborativ matematik och varför de säger sig använda det här arbetssättet.Metod: Uppsatsen bygger på sex personliga intervjuer med gymnasielärare i matematik.Teoretiskt perspektiv: I vår teoretiska referensram har vi använt ett organisationsschema som beskriver upplägget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: Vår undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrån målen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lärarens ämnes- och pedagogikkunskaper. Lärarna använde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förståelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glädje hos eleverna för att lära matematik.

Att vara sjuksköterskestudent innebär mycket klinisk praktik. Möjlighet erbjuds att känna på hur det dagliga arbetet organiseras på klinikerna. Erfarenheter av detta gav inspiration till denna studie. Hur upplever människor att vara del av en organisation? Syftet med studien var att sammanställa beskrivningar av upplevelser från beprövade sätt att organisera omvårdnadsarbetet inom sjuksköterskans område. En litteraturstudie grundad på kvalitativa artiklar genomfördes. Resultaten kopplades till fyra klassiska metoder för organiserat omvårdnadsarbete och mynnade ut i tre teman. Ledarskap, arbetsmiljö och gruppdynamik återfanns som huvudteman som speglade upplevelser av respektive organisationsmodell hos personal, patienter och anhöriga. / How do persons experience being part of an organisation? To be a nursing student includes much time spent in clinical practice. Opportunity to get a sense of how the daily work is organised is provided. Experiences of this kind gave inspiration to this study. The aim of the study was to put together descriptions of experiences from classic modes of care in nursing. A literature review founded on qualitative studies was performed. The results were linked to four classic modes of organised care and led to three themes. Leadership, work environment and group dynamics were found as main themes that reflected experiences of each organisational model from staff, patients and relatives.

<p>Den här undersökningen beskriver hur den svenska skivbranschen skall överleva vid nya teknikskiften. Syftet med undersökning är att genom en fallstudie få en djup förståelse och kunskap om hur branschen och dess externa faktorer ser ut, och därefter analysera och utvärdera tre företag i skivbranschen och dess långsiktiga strategier.</p><p>Genom att ha genomfört intervjuer med tre personer från tre olika skivbolag har syftet kunnat besvaras. Intervjuerna som genomfördes var ostrukturerade och ej standardiserade, detta för att få en djup kunskap och förståelse för branschen som undersöks, samt att få ut så mycket relevant information som möjligt.</p><p>I undersökningens analys har empirin analyserats utifrån de variabler som har tagits ut från de valda teorierna. De svenska skivbolagen befinner sig på en marknad där konkurrensen är hög, vilket bolagen inte har uppmärksammat. Omstruktureringar har varit nödvändiga i organisationerna på grund av den nya digitala tekniken. Skivbolagen befinner sig i en situation där nyskapande och flexibilitet är viktiga utgångspunkter för framgång.</p><p>Skivbolagen började sent utnyttja möjligheten att sälja sin musik via distributions- och försäljningskanaler på Internet. Om bolagen utsätts för samma fenomen en gång till måste de bli mer flexibla och agera snabbare för att inte hamna i den situation som de befinner sig i idag. En annan aspekt som kommer att ha stor betydelse i framtiden är kommunikationen inom företagen så att de anställda är uppdaterade när det gäller utvecklingen inom den digitala tekniken.</p>

Den här undersökningen beskriver hur den svenska skivbranschen skall överleva vid nya teknikskiften. Syftet med undersökning är att genom en fallstudie få en djup förståelse och kunskap om hur branschen och dess externa faktorer ser ut, och därefter analysera och utvärdera tre företag i skivbranschen och dess långsiktiga strategier. Genom att ha genomfört intervjuer med tre personer från tre olika skivbolag har syftet kunnat besvaras. Intervjuerna som genomfördes var ostrukturerade och ej standardiserade, detta för att få en djup kunskap och förståelse för branschen som undersöks, samt att få ut så mycket relevant information som möjligt. I undersökningens analys har empirin analyserats utifrån de variabler som har tagits ut från de valda teorierna. De svenska skivbolagen befinner sig på en marknad där konkurrensen är hög, vilket bolagen inte har uppmärksammat. Omstruktureringar har varit nödvändiga i organisationerna på grund av den nya digitala tekniken. Skivbolagen befinner sig i en situation där nyskapande och flexibilitet är viktiga utgångspunkter för framgång. Skivbolagen började sent utnyttja möjligheten att sälja sin musik via distributions- och försäljningskanaler på Internet. Om bolagen utsätts för samma fenomen en gång till måste de bli mer flexibla och agera snabbare för att inte hamna i den situation som de befinner sig i idag. En annan aspekt som kommer att ha stor betydelse i framtiden är kommunikationen inom företagen så att de anställda är uppdaterade när det gäller utvecklingen inom den digitala tekniken.

I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhälle är starkt förändrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhällsliv. Tillsammans med organisationers jakt på effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förändringar i organiseringen och organisationssamhället skapas även en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i. Mer aktuellt än någonsin verkar också de många avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag därför huruvida ansvar och krav på en VD är anpassade till dagens organisationssamhälle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen. Denna frågeställning besvarar jag genom att studera vilka krav som ställs av omgivningen på individen i en VD-roll, hur individen i VD-rollen ser på sin roll och vad VD-rollen innebär i praktiken. Vad jag såg var att man i dagens organisering kan se en anpassning till den komplexitet som dagens organisationssamhälle innebär. Den ökade kunskaps-nivån i samhället och organisationerna som man kan se idag skapar en möjlighet till en ökad decentralisering som också medger en anpassning av ledarrollen. Jag såg dock en diskrepans i de krav som ställs av företagsstyrelsen på individerna i rollen mot hur de själva upplever innehållet i sin roll och där-igenom även sin person eftersom deras självidentitet påverkas till stor del av deras egenupplevelse av sin ledarroll. En diskrepans såg jag även mellan rollens praktik relaterat till både hur individen ser på sin roll samt hur omgivningen ställer krav på individen. Dessa delar anser jag bör ligga på företagsstyrelserna att arbeta med för att utforma sina krav anpassat till rollens praktik och individens egenupplevelse av rollen. Detta skulle kunna underlätta individernas möjlighet att uppfylla kraven på VD-rollen och lyckas i sitt arbete eftersom de idag har en mycket krävande arbetssituation med långa arbetsdagar och stora ansvar. / In the beginning of organisations there was a different kind of reality to what we see today. Today´s organisational society is profoundly altered with a greater globalisation and a more fragmented society. Together with the strive for increased efficiency and profit maximisation by the organisations, this leads to new structures and organisational models. These changes in the organising and organisational society also create a new reality for the individuals in a CEO´s role to operate in.  More topical than ever seem also the many defections and dismissals of individuals in this role to be. In my research I therefore studied whether responsibilities and requirements for a CEO are adapted to today´s organizational society to enable the fulfilment of the role. I reach the conclusion for this question by studying the requirements for the CEO role, the individual’s self-experience of the role and the practice of the CEO role. What I found was that an adaption to the complexity of today´s organizational society can be seen in today´s organisational models. The increased level of knowledge in society and organisations create an opportunity for greater decentralisation which also allows for an adjustment of the leadership role. I did, however, find a discrepancy in the demands made by the board of directors for the individuals in the role relative to their own self-experience of the role, and thereby also their persona as their self-identity is largely influenced by their self-experience of their leadership role. I also found a discrepancy between the practice of the role and the individuals self-experience of the role as well as the requirements made on the individual in the role. I consider these discrepancies to be the responsibility of the board of directors to ensure they are taken into account for when the requirements for the individuals in the role are defined. This could facilitate better possibilities for the individuals in the role to succeed as today´s reality includes a demanding working environment with long hours and great responsibility.

Universiẗat, Diss.--Köln, 2000.

Für eine konsistente Rechtevergabe in betrieblichen Anwendungssystemen ist die Einbeziehung umfassender intra- und interorganisationeller Strukturen unabdingbar. Die Kernproblematik aktueller Ansätze beruht auf der inkonsistenten Zuweisung von Aufgabenträgern bei der Rechtevergabe. Die Problematik fällt speziell bei aufbauorganisatorischen Änderungen, wie der Einstellung, der Versetzung und dem Ausscheiden von Aufgabenträgern in Unternehmen, ins Gewicht. Das Resultat der inkonsistenten Rechtevergabe ist die Verletzung von (Sicherheits-)Richtlinien in den Unternehmen. Der Neuheitswert der Arbeit basiert vorrangig auf der Entwicklung eines aufbauorganisatorischen Metamodells und einer korrespondierenden deklarativen Anfragesprache. Diese Komposition ermöglicht die konsistente Rechtevergabe und damit einhergehend die Einhaltung der (Sicherheits-)Richtlinien in den betrieblichen Anwendungssystemen. Des Weiteren wird der Wartungsaufwand in den betrieblichen Anwendungssystemen bei den erwähnten aufbauorganisatorischen Änderungen reduziert.

This study examines how the organizational model of the Church of Sweden as stipulated in laws and regulations can contribute to an understanding of practical board work among members of working committees that are related to individual board members’ understanding of the organizational notions collaboration and responsibility. The study further examines how these two notions may be affected by how the organizational model of the Church of Sweden describes and outlines how collaboration and responsibility should ideally work within the Church of Sweden. Through qualitative analyses of regulatory documents, observations of board work and interviews and surveys with active board members, both clergy and lay members, of working committees within the Church of Sweden, the study finds that an ideal logic of how the organizational model of the Church of Sweden should work is conveyed through laws and regulations, but finds that the studied working committees follow these to a limited extent. Instead the study concludes that the practice of the studied working committees is determined by how individual members understand and believe the organizational model should work, i.e. how clergy and lay members within the working committees should cooperate. There is an indication of a correlation between how the working committees organize their work in the committees and how they relate to the organizational model of the Church of Sweden. The working committees that have a weak co-operation, seem to focus more on internal issues within their local church, while working committees that have a strong co-operation tend to focus more on strategic public issues within their local diocese.