Problem: During the COVID -19 pandemic, employers were forced to offer telework in their organizations in order to reduce the spread of infection in society. The implementation of telework has been related to both possibilities and challenges for the organizational and socialwork environment. Among other things, telework may change employers’ conditions to fulfill their work environmental responsibilities. The human resource (HR) function has a delegated responsibility to support employers in maintaining a healthy work environment based on current laws and regulations. The Swedish work environmental legalization lacks practical clarity on how to maintain such healthy work environment during teleworking. There are no studies on the HR functions’ experiences of maintaining an organizational and social work environment during telework forced by the Covid-19 pandemic. Such knowledge may be of importance for future development of work environmental strategies for teleworking in organizations.  Purpose of the study: To examine HR employees' experiences and perceptions of opportunities to maintain a good organizational and social work environment when employees have started working from home because of the covid-19 pandemic. Method: This is a qualitative study and data was collected through semi-structured interviews with five informants employed within HR. Interviews were recorded and transcribed. A phenomenographic qualitative analysis approach has been applied to analyze the interview transcripts. Result and conclusion: The HR have experienced a lack of routines and experience of teleworkers’ organizational and social work environment. HR competence and the use of ICT have facilitated HR's work during the covid-19 pandemic / Problemformulering: Som en följd av covid-19-pandemin har arbetsgivare behövt erbjuda hemarbete för att minska smittspridningen i samhället. Forskning visar både för- och nackdelar med hemarbete ur ett arbetshälsoperspektiv. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar gäller även när arbete utförs på annan plats än inom arbetsplatsens fysiska verksamhet. I rådande arbetsmiljölagstiftning (SFS 2020:476) framgår inte explicit vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA). HR-funktionen har en stor betydelse och tilldelat ansvar för att organisationen ska kunna upprätthålla en god organisatorisk och social arbetsmiljö, även när arbetstagare har behövt jobba hemifrån som följd av covid-19-pandemin. I samband med undersökning av tidigare studier identifierades ingen studie som behandlar HR-perspektivet, vilket kan tyda på att det finns en kunskapslucka som bör behandlas allt mer. Syfte: att undersöka HR-medarbetares upplevelser och uppfattningar om möjligheten att upprätthålla en god organisatorisk och social arbetsmiljö när medarbetare har börjat arbetar hemifrån som en följd av covid-19-pandemin. Metod: Detta är en kvalitativ studie och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter anställda inom HR. Intervjuer spelades in och transkriberades. En fenomenografisk kvalitativ analysmetod har tillämpats för att analysera intervjuutskrifterna.Resultat och slutsats: HR har upplevt en begränsad möjlighet att upprätthålla en god OSA vid hemarbete. Arbetet för att hantera covid-19-pandemin har inneburit ett minskat fokus av OSA-arbetet. De hinder som HR-funktion har upplevt utgörs av en brist av rutiner och erfarenhet av OSA-arbete vid hemarbete i den omfattning som har varit, och avsaknad av en konkretisering i lag eller AFS gällande arbetsmiljöansvar vid hemarbete. HR-personalens kompetens och tillämpning av informations- och kommunikationsteknologin har möjliggjort för HR att kunna jobba med OSA:n vid hemarbete som följd av covid-19-pandemin.

När Covid-19 pandemin slog till var många organisationer tvungna att anpassasig till nya arbetssätt. För många medförde det att arbete som tidigare utförts påkontor nu istället fick flytta hem. Detta innebar en stor omställning inte minst förmyndigheter som inte haft möjlighet att utföra sitt arbeta hemifrån tidigare.Syftet med studien var att undersöka positiva och negativa effekter iarbetsmiljön vid en omställning från kontorsarbete till arbete hemifrån.Myndigheter och andra organisationer kan ha nytta av denna nya kunskap för attförutse riskfaktorer och förebygga dessa. En fallstudie genomfördes på en enhetpå en myndighet i en större stad i Sverige. En enkät skickades ut till enhetensamt två djupintervjuer genomfördes. Resultatet presenterar samband somframkommit i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön samt fysiskaarbetsmiljön. Resultatet i studien tolkas som att de flesta ställde sig positiva tillarbete hemifrån. Samtliga undersökta statiska samband angående denorganisatoriska, sociala och fysiska arbetsmiljön visade på signifikantakorrelationer (korrelationsvärdena låg mellan 0,387–0,754). Dessa resultatvisade att en väl fungerande digital plattform är en förutsättning för godkommunikation, att ostört arbete påverkar upplevelsen av koncentration, attproduktiviteten påverkades av att sitta ostört, att arbetstillfredsställelsenpåverkades av stödet från ledningen, att uppfattning av sin arbetsställningpåverkade värk och besvär i kroppen och att vad de ansåg om den fysiskaarbetsmiljön gällande bord och stol har betydelse. Både i enkätsvaren och iintervjuerna var de flesta positiva gällande arbete hemifrån. Myndigheter bör taställning till hur de ska ställa sig till att de anställda utför arbete hemifrån ävenefter att samhället fått bättre kontroll på Covid-19 pandemin. Den här studienhar genererat ny kunskap som kan förändra eventuella ställningstagandetgällande arbete hemifrån för anställda på myndigheter. / When the Covid-19 pandemic hit, many organizations had to adapt to new waysof working. For many, this meant that the work previously done in offices wasnow allowed to move home instead. This meant a major change, not least forauthorities that had not been able to carry out their work from home before. Theaim with the study was to investigate positive and negative effects in the workenvironment during a transition from office work to work from home.Authorities and other organizations may benefit from this new knowledge inanticipating risk factors and preventing them. A case study was conducted on aunit of an authority in a larger city in Sweden. A questionnaire was sent out tothe unit and two in-depth interviews were conducted. The results presentconnections that have emerged in the organizational and social workenvironment as well as the physical work environment. The results of the studyare interpreted as saying that most people were positive about working fromhome. All static relationships investigated regarding the organizational, socialand physical working environment showed significant correlations (correlationvalues ranged from 0.387-0.754). These results showed that a well-functioningdigital platform is a prerequisite for good communication, that undisturbed workaffects the experience of concentration, that productivity was affected by sittingundisturbed, that job satisfaction was affected by the support of management,that perception of their working position affected pain and discomfort in thebody and that what they thought about the physical work environment regardingtables and chair matters. Both the answers in the survey and in the interviewsturned out to be positive. All the relationships regarding the organizational andsocial work environment showed correlation that was significant. Also, all therelationships regarding the physical work environment showed correlation thatwas significant. Since the study showed such positive results, authorities shouldconsider about how to approach employees doing work from home even aftersociety has gained better control of the Covid-19 pandemic. This study hasgenerated new knowledge that can change any position regarding work fromhome for employees at authorities.

Författare: Lizette Janesten Titel: “En beskrivning av kunskapsläget om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie med första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården”. Kurs: Examensarbete i Arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 högskolepoäng Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar risken för ohälsa och sjukskrivning hos arbetstagare, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för verksamheten och samhället i stort. Statistik visar att den främsta orsaken till sjukskrivning inom yrkesgrupper som arbetar i hälso- och sjukvården är psykisk ohälsa och stressreaktioner. Forskning visar dessutom att det finns brister i chefers kunskaper om psykisk ohälsa och dess riskfaktorer men också bristande kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta motiverar studiens syfte att kartlägga första linjens chefers kunskaper och erfarenheter om just organisatorisk och social arbetsmiljö och hur den kan riskbedömas på olika sätt men också för att säkerställa att arbetstagarna arbetar i en arbetsmiljö som förebygger riskerna att drabbas av ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården har om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. Metod: För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att samla in information utfördes tio semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar på en akutmottagning på olika sjukhus i Sverige. För att analysera intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultat resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att det fanns en varierad kunskap och förståelse för vad riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö innebär. Många av deltagarna saknade möjligheten att vidareutbildas i ämnet. Samtliga deltagare upplevde dock ett bra stöd från sin chef i arbetsmiljöarbetet. Rutinerna för att utföra riskbedömningar såg annorlunda ut mellan deltagarna men den gemensamma faktorn var att de främst utfördes inför planerade förändringar i verksamheten eller när det redan hade hänt något.  Slutsats: Resultatet visar att det finns brister i teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter hos första linjens chefer på akutmottagningar om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och hur den riskbedöms. Det finns ett ökat behov av mer utbildning och praktisk övning hur de olika delarna inom organisatorisk och social arbetsmiljö kan riskbedömas med hjälp av olika verktyg. / Author: Lizette Janesten Title: “A description about the knowledge regarding risk assessment of organizational and social work environments. An interview study with first line managers working at emergency departments in the health care sector”. Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits University: University of Gävle Aim: The aim of the study is to investigate what theoretical knowledge and practical experience first-line managers working at emergency departments in the health care sector have about risk assessment of organizational and social work environments. Method: A qualitative method was used in this study with an inductive approach. To collect information ten semi-structured interviews were conducted on managers who work at an emergency department in different hospitals in Sweden. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis. Findings: Analysis of results resulted in three main categories and eight subcategories. The result showed that there was a varied knowledge and understanding of what risk assessment of the organizational and social work environment entails. Many of the participants lacked the opportunity to continue their education in this area. However, all participants experienced good support from their manager to handle the work environment. The routines for carrying out risk assessments looked different between the participants, but the common factor was that they were mainly carried out before planned changes in the business or when something had already happened. Conclusion: The results show that there are deficiencies in theoretical knowledge and practical experience among first-line managers in emergency departments about what organizational and social work environment is and how it can be risk assessed. There is an increased need for more training and practical practice in how the different parts of the organizational and social work environment can be risk assessed using different tools.

Arbete inom den idéburna sektorn bedrivs utifrån andra mål än ekonomiska, mål som ofta delas av de anställda. Syftet med följande studie är att undersöka vilken roll dessa mål spelar för de anställdas motivation, och i synnerhet vilken kompenserande roll de kan utgöra för eventuella svagheter i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Då avsikten är att undersöka olika aspekter av de anställdas egna upplevelser, lämpade sig en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av sex personer jämt fördelade mellan två idéburna organisationer. De två valda organisationerna skiljer sig i viss mån åt gällande såväl organisationsstruktur som målgrupp, de har dock även gemensamma drag vilket synliggörs i det empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används ämnar undersöka relationen mellan de anställda och strukturen de verkar i, faktorer som leder till arbetstillfredsställelse samt hur krav och resurser påverkar upplevd motivation kontra belastning. Analysen visade på vikten av såväl struktur i arbetet som frihet i utförande, det egna engagemangets roll som drivkraft och betydelsen av ett utvecklande och stöttande socialt sammanhang. Slutsatsen som dras är att den personliga ideologin och engagemanget för organisationens sakfråga många gånger är avgörande för de anställda, och att brister främst i den sociala arbetsmiljön är den vanligast förekommande anledningen till bristande lojalitet mot organisationen. Även närvaron av en chef som leder och fördelar arbetet framstår som viktigt i båda organisationerna. / Work within the nonprofit sector is driven by goals other than economic ones, often shared bythe employees. The purpose of this study is to examine the role these goals play in employee motivation, particularly the compensatory role they may have for potential weaknesses in the organizational and social work environment. As the intention is to explore various aspects of employees' own experiences, a qualitative approach was deemed suitable. The empirical material consists of semi-structured interviews with six individuals, evenly distributed between two nonprofit organizations. While the two selected organizations differ to some extent in both organizational structure and target group, they also share common features, as evidenced in the empirical material. The theoretical framework used had the purpose of examining the relationship between employees and the structure they operate in, factors leading to job satisfaction, and how demands and resources affect perceived motivation versus strain. The analysis highlighted the importance of both structure in work and freedom in execution, the role of personal commitment as a driving force, and the significance of a supportive and developmental social context. The conclusion drawn is that personal ideology and commitment to the organization's cause are often crucial for employees, and deficiencies primarily in thesocial work environment are the most common reason for lacking organizational commitment. The presence of a leader guiding and allocating work is also deemed significant in both organizations.

Hälso- och sjukvården har under 2000-talet genomgått kraftiga organisatoriska förändringar samtidigt som det ställts ökade krav på högkvalitativ vård. Detta påverkar anställdas arbetssituation och kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Forskning visar att en god organisatorisk och social arbetsmiljö bidrar till välbefinnande, trivsel och välmående. Något som får anställda att stanna kvar. Tidigare forskning samt arbetsgivares insatser har i huvudsak fokuserat på risker och negativa faktorer som bidrar till sjukskrivningar. Ett hälsofrämjande perspektiv, där organisationen istället lägger fokus på det som främjar det goda på arbetsplatsen, skapar välbefinnande och främjar organisatorisk och social hållbarhet över tid. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete behöver ske i flera dimensioner där den psykosociala arbetsmiljön är fokus för välbefinnandet. Organisatorisk och social arbetsmiljö kännetecknas av faktorer som till skillnad mot fysisk arbetsmiljö är subjektivt abstrakta och som behöver omfattas av det hälsofrämjande arbetet. Denna studie sammanställer kunskapsläget kring vad som skapar en hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård genom en systematisk litteraturstudie. Studiens huvudfynd visade att organisatoriska förutsättningar tillsammans med resurser som socialt stöd, autonomi, meningsfullhet är nyckelfaktorer till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Dessa samverkar och överlappar varandra. De påverkar och påverkas av varandra både enskilt och tillsammans. Detta argumenterar för att det finns många vinster för organisationer att investera i anställdas välbefinnande. Hälsofrämjande organisatoriskt och socialt arbete behöver ske inom organisationen som ram, eftersom det utgör en determinant för anställdas välbefinnande och trivsel. Organisationen behöver stötta individens autonomi och även erbjuda socialt stöd och andra stödjande funktioner. Organisationen behöver också delaktiggöra medarbetare och hjälpa dem att öka sin känsla av meningsfullhet. / During the 2000s, the health service has undergone major organizational changes at the same time as they have faced increased demands for high-quality care. This affects the employees' work situation and can lead to increased workload and stress. Research shows that a good organizational and social work environment contributes to well-being. Something that makes people stay. Previous research and employers' efforts have mostly focused on risks and negative factors that contribute to sick leave. A health-promoting perspective, where the organization focuses on what promotes the good in the workplace, creates well-being and promotes organizational and social sustainability over time. Health-promoting environment work needs to take place in several dimensions where the psychosocial work environment is the focus for well-being. Organizational and social work environment is characterized by factors which, unlike the physical work environment, are subjectively abstract and which need to be included in the health promotion work. This study compiles the state of knowledge about what creates a health-promoting organizational and social work environment in health care, through a systematic literature study. The findings that were made were that Organizational conditions and workplace-related resources such as social support, autonomy, purpose (meaningfulness) are key factors in a health-promoting work environment. These interact and overlap systematically. They affect and are influenced by each other both individually and together. This argues that there are many benefits for organizations in investing in employee well-being. Health-promoting organizational and social work must take place within the organization as it constitutes a determinant of employee well-being and well-being. The organization needs to support the individual's autonomy and also offer social support and other supportive functions. The organization needs to involve employees and help them increase their sense of meaning.

“Who takes care of the manager?”An exploratory study of manager´s perceived organizational and social work environment.  The study aims to create a deeper understanding of managers' experiences, of their organizational and social work environment. Furthermore, the study aims to examine managers' perceptions of health factors that they perceive as health-promoting. The main question of this study is; “How do managers experience their organizational and social work environment?”. As previous research has often focused on preventive factors, this study focuses on a health-promoting perspective. Which refers to the study's second question; "What health factors do managers perceive as health-promoting?". The study applies a qualitative method through semi-structured interviews for the collection of empirical material. The sample consists of eight first-line and middle managers in various industries. The study has an exploratory focus in order to create a basis for further research.  The results of the study show that recovery, communication, colleagues, social relationships, clear roles, goals and tasks are perceived as important organizational and social aspects in the manager's own work environment. The results also show that perceived health factors are flexibility in working hours, being heard, support from colleagues, functioning social relationships and recovery by adapting their meetings.   Keywords: Organizational and social work environment, management, health factors, health promotion. / Studien syftar till att skapa djupare förståelse för chefers upplevelse, av deras organisatoriskaoch sociala arbetsmiljö. Studien syftar även till att undersöka chefers uppfattning om defriskfaktorer som de upplever som hälsofrämjande. Uppsatsens huvudfrågeställning är; “Hurupplever chefer sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö?” Då tidigare forskning oftafokuserat på preventiva faktorer, inriktar sig denna studie på ett hälsofrämjande perspektiv.Vilket syftar till studiens andra frågeställning; “Vilka friskfaktorer upplever chefer somhälsofrämjande?” Studien tillämpar kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer förinsamling av empiriskt material. Urvalet består av åtta första linjens- och mellanchefer inomolika branscher. Studien har ett explorativt fokus i syfte att skapa underlag till vidareforskning.Studiens resultat visar på att återhämtning, kommunikation, kollegor, sociala relationer,tydliga roller, mål och arbetsuppgifter upplevs som viktiga organisatoriska och socialaaspekter i chefens egna arbetsmiljö. Resultatet visar vidare på att upplevda friskfaktorer ärflexibilitet i arbetstid, att bli hörd, kollegors stöd, fungerande sociala relationer ochåterhämtning genom att anpassa sina möten.

Balansen mellan krav och resurser används i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet (OSA) och är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö. En påfrestande arbetsbelastning kan ta sig uttryck i konflikter såsom kränkningar, hot om våld och våld som i sin tur leder till ohälsa och arbetsskador. Kränkande särbehandling är vanligare till sjöss jämfört med landbaserade yrken. Svensk sjöfartsnäring är en mansdominerad arbetsplats där kvinnliga medarbetare utgör 30 % av ombordanställda och är en minoritetsgrupp. Kvinnor i en mansdominerad bransch löper en ökad risk för kränkningar, vilket metoo-rörelsen och den svenska sjöfartens motsvarighet #lättaankar vittnar om.  Syftet med masteruppsatsen var att identifiera åtgärder utifrån ett MTO-perspektiv för att utveckla en god organisatorisk och social arbetsmiljö inom svensk sjöfart. En blandad metoddesign tillämpades för att samla in data från Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik och data från två cafédialoger med 37 branschföreträdare från den svenska sjöfartsnäringen.  Resultatet visade 87 fall av arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön mellan 2009-2019. Resultatet utifrån branschföreträdarnas upplevelser belyser behovet av att förbättra organisationsstrukturer och arbetssätt som minskar riskerna för ohälsa samt arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  Masteruppsatsen var en delstudie i forskningsprojektet Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart finansierat av AFA försäkring mellan 2019-2021. / Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart