Bakgrund: Ohälsa kopplat till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är en av arbetsmarknadens största utmaningar. Inom arbetsmiljöområdet är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön det område chefer tycker är svårast att arbeta med och tidigare forskning har visat ett behov av att kartlägga vilket stöd chefer behöver i frågan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad chefer med personalansvar och fördelade arbetsmiljöuppgifter upplever för olika behov av stöd i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Metod: Studien har en kvalitativ tolkande studiedesign. Totalt 10 chefer från olika medelstora/stora företag i Jönköping län (åtta män och två kvinnor) med minst ett års chefserfarenhet deltog. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer under jan/feb 2020 och en fenomenografisk analys användes som metod för resultatframställning. Resultat: Chefer är i behov av relationellt stöd, professionellt stöd, formellt stöd, stödjande kultur och kontextuellt anpassat stöd i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö. Behovet av relationellt stöd var något mer framträdande, men alla typer av stöd var viktiga och behöver ses i relation till varandra. Slutsats: Studien bidrar med ny kunskap i frågan om vilka olika typer av stöd chefer behöver i organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete och ger en diskussion om hur behovet kan förstås. Studiens resultat föreslås användas som ett hjälpmedel vid lägesanalys av den egna organisationen och därigenom vara behjälplig vid utformandet av meningsfullt och adekvat chefsstöd i syfte att förbättra organisationens arbetsmiljö i frågan.

Vård och omsorg är den största arbetsgruppen i Sverige och står även för den största andelen sjukdomsfall, främsta orsaken till sjukskrivningar inom vården är orsakade av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syftet med studien var att undersöka medarbetarengagemang för personal inom vård och omsorgsarbete, som en del i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Frågeställningarna var hur engagemanget ser ut hos medarbetare inom vård- och omsorg och hur engagemanget kan öka. Tidigare forskning har visat att kombination av teorier gällande engagemang och motivation har skapat en djupare förståelse inom området. Därav grundade studien sig på teorier både kring engagemang och motivation. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med undersköterskor på vård- och omsorgsboende, för att studera medarbetarnas subjektiva upplevelser kring engagemanget. En tematisk analys skedde. Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde sig engagerade i arbetet. Diskussionens huvudpunkter var dock att de fanns indikationer på att nivån av engagemang hos medarbetare kunde vara en annan än individens upplevda nivå av engagemang. En annan slutsats var att chefer och medarbetare tillsammans kunde påverka medarbetarengagemanget positivt bland annat genom en bra tvåvägskommunikation. Dock kom skribenterna fram till att för få respondenter deltog för att kunna dra generella slutsatser kring engagemang. / The healthcare industry is the largest working group in Sweden and accounts for the largest proportion of illness cases, the main cause of sick leave in healthcare is caused by the organizational and social work environment. The purpose of the study was to investigate employee engagement for staff in health care and social work, as part of the organizational and social work environment. The questions were what the engagement looks like for employees in health care and social work and how the engagement can increase. Previous research has shown that a combination of theories of engagement and motivation has created a deeper understanding in the field. Therefore, the study was based on both theories of engagement and motivation. Ten semi-structured interviews were conducted with nurses at nursing and care homes, to study the employees' subjective experiences about engagement. A thematic analysis occurred. The result showed that all respondents felt engaged in the work. However, the main points of the discussion were that there were indications that the level of engagement of employees could be different from the individual's perceived level of engagement. Another conclusion was that managers and employees together could have a positive influence on employee engagement, for example through good two-way communication. However, the authors concluded that too few respondents participated to be able to draw general conclusions about engagement.

Den psykiska ohälsan i skolan är hög både bland lärare och elever. I arbetsmiljöarbete kan fokus antingen vara på att främja hälsa eller förebygga ohälsa. De organisatoriska och sociala arbetsmiljömålen syftar till att arbeta för hälsa. Hur skolor arbetar med föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö är relativt obeforskat. Syftet med denna studie var att beskriva vilka handlingar i praktiken som genomförs utifrån skolors organisatoriska och sociala arbetsmiljömål samt hur rektorer tror att detta arbete kan främja skolklimatet för eleverna. Fem semistrukturerade intervjuer med rektorer på kommunala högstadieskolor har genomförts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Skolorna arbetade aktivt med att uppnå målen, två explicit och tre skolor integrerade målen i verksamhetens kontinuerliga arbete och måluppfyllelse. Handlingar som skolorna genomförde var nya sätt att organisera, nya professioner som heltidsmentorer för att avlasta lärare, brobyggande inom och mellan professioner, tid för reflektion samt Vi-skola utifrån ”vi-känsla” för att främja god stämning och trivsel. Rektorernas tankar kring arbetsmiljöarbetets kopplingar till elevernas skolklimat var att eleverna gynnas av en varm stämning på skolan, tryggheten och goda relationer i skolan ökar, lugn och ro på lektioner och raster minskar stressen hos eleverna samt minskat våld, skolk och kränkningar. Studien visade ett organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete som fungerade i praktiken och främjade lärarnas arbetsförhållanden. Dessutom främjade arbetsmiljöarbetet skolklimatet för eleverna. / This purpose of this study is to explore the types of practical interventions that are carried out in schools based on their organizational and social work environment goals, and how principals believe that this work can promote the school climate for students. In endeavoring to answer these questions, five semi-structured interviews were conducted with principals at municipal lower secondary schools and were then analyzed with qualitative content analysis. The results of the research demonstrated that schools implemented new ways of organizing, new professions as full-time mentors to relieve teachers, build relationships within and between professions, allow time for reflection and “We-school” based on a "we-feeling" to promote an inclusive atmosphere and general well-being. The principals considered the work environment connection to the students' school climate as beneficial by advancing a warm atmosphere at school, a sense of security and good relationships, peace and quiet during lessons and breaks reduce stress for the students and reduce violence, truancy and violations. The study showed an organizational and social work environment that functioned in practice and promoted the teachers' working conditions and also the student’s school climate.

Syftet med vår studie var att undersöka hur socialtjänsten på enheter för barn och unga i svenskkontext arbetar för att främja organisatorisk och social arbetsmiljö samt hur socialsekreterarnasarbetsmiljö kan komma att påverka arbetet med klienterna. För att undersöka detta genomfördesen kvalitativ studie i form av intervjuer med sex socialsekreterare i tre olika kommuner. För atttolka och analysera resultaten utgick vi från en hermeneutisk utgångspunkt samt använde ossav två teorier vilka var krav-, kontroll- och stödmodellen samt känsla av sammanhang[KASAM] och dess tre centrala begrepp. Resultatet visade på att socialtjänsten har ettfrämjande arbete för arbetsmiljön genom att ständigt försöka förbättra den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön för socialsekreterarna. Resultatet visade att majoriteten avsocialsekreterarna upplever en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Det framkom även attklienterna kan påverkas antingen positivt eller negativt enligt socialsekreterarna. Detta på grundav att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för socialsekreterarna påverkar kvalitetenav de samhällstjänster socialtjänsten erbjuder. / The aim of our study was to examine how the social services units for children and youngpeople in Swedish context work to improve the organizational and social work environmentand how the social workers' work environment can affect the work with clients. To examinethis, a qualitative study was performed in the form of interviews with six social workers in threedifferent municipalities. To interpret and analyze the results, we used a hermeneutic point ofview and used two theories which were the demand, control and support model and sense ofcoherence (SOC), three main concepts. The result showed that the social service has preventivework for the work environment by constantly trying to improve the organizational and socialwork environment for social workers. The results showed that most of the social workersexperience a good organizational and social work environment. It also emerged that the clientscan be affected either positively or negatively according to the social workers because theorganizational and social work environment affects the quality of the community services thesocial service offers.

Syftet med denna studie är att utifrån ett chefsperspektiv undersöka upplevelser av erfarenheter och uppfattningar av deras arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom sina respektive verksamheter. Vidare studeras även chefers upplevelser av hur sociala medier idag skulle kunna påverka medarbetarna med fortsatt utgångspunkt från den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien är av kvalitativ karaktär och utfördes med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer på chefer inom vårdsektorn. Studiens resultat redogör att cheferna har olika erfarenheter i sitt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Alla chefer beskriver faktorer som exempelvis rekrytering, hälsa, bemanning och mobbning som centrala områden, både positivt och negativt påverkningsbara, för medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Vidare beskrivs av vissa chefer, upplevelser i användandet av sociala medier kunna påverka resultat och effektivitet inom respektive verksamhet också här både positivt och negativt.

Since the early 1980s, several   research programs initiated in the construction industry with the aim of   achieving a better working environment and more codetermination in the   planning of construction projects. Integrated planning (IP) was a project   carried out in 1985-1988 as a collaboration with Lund University, companies   in the construction industry and the trade unions in the afore-mentioned   area. The integrated planning concept was developed and implemented in the   construction industry in building production. IP is a model for integrating   production planning with systematic work environment planning and integrating   the skills of all participants in building production planning from early   stage to finish. The purpose of this study is to assess the extent to which   the work environment plan is a governing document during the ongoing work   environment planning before and during construction. Work Environment Act   (AML) and its provisions (AFS 1999: 3, AFS 2001: 1 and AFS 2015: 4) are   governing for the planning of the working environment in a construction   project. Based on the provisions, the report's research questions focus on   how and at what stage a work environment plan is established, as well as how   the model integrated planning is used in the ongoing work environment   planning prior to construction start and during the production phase. Of the   companies included in the study, three of them, Skanska, Peab and NCC are   Sweden's largest company and work on a national and international scale. The   third is INAB, a small company that mainly works nationally. The results show   that work environment planning starts at an early stage with preventive   actions and routines during the building construction process and mainly   follow the same concept as the integrated planning model. Integrated work   environment planning (IWEP) is a model for building production planning that   can be used in any projects, whatever, its complexity and size. Tallåsen is a   clear example that shows the work environment plan is a governing document during   the production phase. More attention should be paid to the OSA (AFS 2015:4)   by implementing more practical preventive actio / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Svårigheter som anträffas inom vård- och omsorg är den arbetsmiljö som bedöms vara en stor risk för medarbetarna. Arbetsmiljöverket belyser organisatorisk och social arbetsmiljö i sin föreskrift AFS (2015:4), de påpekar att det är arbetsgivarens ansvar att ha kunskap om föreskriften innehåll. Det är viktigt för ledare inom vård- och omsorg att arbeta förebyggande och främjande för att bevara och utveckla medarbetarnas hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv belysa hur ledare inom vård- och omsorg förebygger ohälsa och främjar hälsa med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö. För att kunna ta fram empiri har sju individuella intervjuer genomförts. Empirin transkriberades och en innehållsanalys utförde för att tydliggöra resultatets innehåll. Resultatet som synliggjordes är att ledarna upplever att deras resurser för att förebygga ohälsa och främja hälsa hos sina medarbetare är betydande för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Ledarna använder sig av bland annat handledning, medarbetarsamtal, riskbedömningar tillsammans med skyddsombud och tar även hjälp av andra aktörer i syfte för att bemöta medarbetarnas behov. Det kompetensbehov ledarna ansåg medarbetarna behöva för att förebygga ohälsa och främja hälsa var genom olika utbildningar. Hinder ledare påpekar står emot att föreskriften följs är bland annat, budget, tidsbrist samt bristande kunskap. Slutsatsen är att ledarna bör fördjupa sig i föreskriften AFS (2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö i stöd för att de inte kunde redogöra för dess innehåll och hur det implementeras i arbetsmiljön. Vi vill med hjälp av studien belysa samt inspirera ledare till att utveckla större engagemang till föreskriftens betydelse för medarbetarnas hälsa.

Syftet med studien var att inom offentlig verksamhet undersöka implementeringen av AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö1, med fokus på delen som rör kränkande särbehandling. Målet med studien var även att identifiera vilka framgångsfaktorer som var centrala i implementeringsprocessen. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige och hade fyra frågeställningar. Den första handlade om hur Human Resources (HR) och chefer tolkat och åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4, den andra hur medvetna medarbetarna var om nämnda riktlinjer och den tredje strävade efter att svara på om de olika nivåerna av anställda hade en enhetlig upplevelse av implementeringen av AFS 2015:4. Den fjärde frågeställningen behandlade vilka framgångsfaktorer som varit centrala i implementeringsprocessen. Det empiriska materialet samlades in genom en metodkombination där fyra kvalitativa intervjuer genomfördes på HR- och chefsnivå och en enkätundersökning med 27 respondenter genomfördes på medarbetarnivå. Huvudresultatet visade att HR och chefer hade åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4 och var väl medvetna om var dessa innebar. Medvetenheten på medarbetarnivå var lägre, men majoriteten visade en medvetenhet om riktlinjerna i AFS 2015:4. De mest framträdande framgångsfaktorerna i kommunen var en tydlig anvisning innehållande rutiner, ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, väletablerade stödfunktioner, delaktighet vid framställning av rutiner, utbildningsinsatser samt bred förankring på flera nivåer. / The purpose of this study was to examine the implementation process of AFS 2015:4, organisational and social work environment2, focusing on the part concerning victimization in the public sector. Another objective was to identify the central success factors in the implementation process. The study was conducted in a county in southern Sweden. The essay is centred around four questions. The first question concerned how Human Resources (HR) and managers have interpreted and followed the guidelines of AFS 2015:4, the second one how aware the workers were of earlier mentioned guide lines and the third question was about whether the different levels of employees had a uniform experience of the implementation of AFS 2015:4. The fourth question was about the central success factors in the implementation process. A method combination was used to collect the empirical material where four qualitative interviews were conducted on the HR and management levels and a survey with 27 respondents among the workers. The main result showed that HR and the managers had followed the guidelines of AFS 2015:4 and had an awareness of what those guidelines meant. The awareness among the workers was not quite as thorough but the majority of the workers was knowledgeable about the guidelines in AFS 2015:4. The most prominent success factors in the county were clear instructions, a well-functioning ”systematic work environment effort”, well established support functions, participation in the creation of the routines, education and a wide awareness about the implementation process on several levels.

I takt med att psykisk ohälsa har eskalerat i det svenska arbetslivet de senaste åren har vikten av implementering av hälsofrämjande förändringsarbeten ökat inom organisationsvärlden. Många chefer står inför stora utmaningar i att bedriva dessa arbeten, motivera medarbetare samt framgångsrikt främja såväl organisatorisk som social arbetsmiljö. I relation till detta arbete krävs det att chefer innehar kunskaper om hur hälsa och lärande påverkas på arbetsplatsen. Syftet med studien var att analysera och beskriva hur cheferna upplevde att förutsättningar för hälsa och lärande påverkas under förändringsarbete för att skapa Healthy workplace. Studiens teoretiska referensram grundas i World Health Organizations modell kring hur Healthy workplaces formas i komplement av de pedagogiska teorierna om Kollektivt lärande samt Anpassnings- och Utvecklingsinriktat lärande. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkter är inspirerade av fenomenografi och konstruktivism samt att en abduktiv ansats tillämpats. I studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisade att Healthy workplace kan skapas genom ett tydligt ledarskap, involvering av medarbetarna i arbetet, integrering av lärande som en del av arbetet samt att ge medarbetaren tid och rum för reflektion samt kunskapsutbyte. Avslutningsvis blir slutsatsen att tydligt ledarskap i kombination med samarbete mellan alla parter bildar möjligheter för en stärkt sammanhållning på arbetsplatsen. För samtliga parter inom organisationen innebär detta kollektiva arbete en potential att främja såväl hälso- som lärandevillkor under pågående förändringsarbete.

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur företag arbetar med arbetsmiljö och vad de gör för att förebygga psykisk ohälsa. Det har utförts både en litteraturstudie och intervjuer för att få så bra och tydlig information som möjligt över hur företaget arbetar med arbetsmiljö, samt vilka lagar och regler som måste följas.Vid genomförandet av resultatet beaktades två AFS:ar, Arbetsmiljöverkets författningssamling, som skribenterna ansåg var bäst lämpade till psykisk ohälsa och företaget. AFS:arna heter “Systematiskt arbetsmiljöarbete” (SAM) och “Organisatorisk och social arbetsmiljö”. Företaget har åtta relevanta dokumentationer om psykisk ohälsa. Resultatet visar en granskning mellan företagets dokumentation och arbetsmiljöverkets krav samt en överblick på respondenternas svar från intervjuerna.Slutsatsen med rapporten efter granskning med företagets dokumentation, arbetsmiljöverkets krav och intervjuerna är att verksamheten uppfyller villkoren och arbetar med arbetsmiljö och psykisk ohälsa på ett bra sätt. Företagets vision om arbetet kring arbetsmiljö och ohälsa skulle kunna framföras tydligare för konsulterna men är i övrigt tydlig och bra. / The purpose of this report is to find out how companies work with the working environment and what they do to prevent mental illnesses. Both a literature study and interviews have been conducted to get as good and clear information as possible about how the company works with the work environment, as well as which laws and regulations that must be followed.In implementing the results, two AFSs were taken into account, the Swedish Work Environment Authority's statute book, which the writers considered to be best suited for mental illness and the company. The AFSs are called “Work with the systematic work environment” (SAM) and “Organizational and social work environment”. The company has eight relevant documentation on mental illness. The results show a review between the company's documentation and the Swedish Work Environment Authority's requirements, as well as an overview of the respondents' answers from the interviews.The conclusion with the report after review with the company's documentation, the Swedish Work Environment Authority's requirements and the interviews is that the business meets the conditions and works with the work environment and mental illness in a good way. The company's vision of the work around the work environment and ill health could be presented more clearly to the consultants but is otherwise clear and good.