Den här undersökningen handlar om maktspelet mellan manliga och kvinnliga politiker i en svensk partiledardebatt från år 2015. Syftet med undersökningen är att se hur män och kvinnor konstruerar makt i en partiledardebatt och om deltagarna har samma förutsättningar, oavsett könstillhörighet. Metoden som används är en samtalsanalys som utförts på en tv-sänd partiledardebatt från år 2015. Denna debatt är också materialet som ligger till grund för den här undersökningen. Stor betydelse för undersökningen har tidigare forskning av Kirsten Gomard (1991, 2001) använts, Gomard har gjort liknande undersökningar som denna. Gällande maktperspektivet används Berit Ås fem härskartekniker, osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, skuld- och skambeläggande och dubbelbestraffning. Resultatet av undersökningen visar att kvinnor har lika mycket makt och utrymme i debatten som männen har. Den härskarteknik som är mest vanligt förekommande i den här debatten är osynliggörande, men också de fyra andra teknikerna förekommer. Slutsatsen av undersökningen är att kvinnor inte är underlägsna männen i en partiledardebatt, något som Gomard (2001) menade på.

This thesis is based in a Swedish high school and scrutinizes social interaction among students. The material was gathered in semi-structured interviews and observations made outside of classrooms, but inside the school grounds. The study strives to analyze power dynamics that the students adhere to in their social relationships at the school. It uses intersectionality as an analytical tool to understand the gendered and racialized ways in which students understand themselves in the social complex as social beings within a system. Based on three months of ethnographic fieldwork conducted at this Stockholm-region high school during the spring of 2016, this essay also seeks to address the narrow ways in which Swedishness and non-Swedishness are constructed as dichotomous, as well as the power relations attached to acknowledgement of national belonging. Furthermore, the study analyzes ways in which students reinforce and communicate group belonging through attire, body language and speech. The thesis also considers how power dynamics stipulated by homosociality become an important factor in determining agency.

Rhetorical choices and strategies are central to democratic decision-making, especially regarding decisions on matters that are open for argumentation depending on perspective. The thesis considers public meetings on Swedish nuclear waste management as an example of rhetorical argumentation, specifically in relation to the project of finding a place for final deposition of the high-level spent nuclear fuel – with local geological investigation as a critical part of that project. Project managers have met with other organizations such as protest groups, associations of experts and authorities on several occasions, mainly through local and national hearings. The thesis is guided by a research question regarding the most salient challenges to a resilient rhetorical dialogue for nuclear waste management. The concept of rhetorical dialogue is applied in two ways. Firstly to explain the lack of dialogue that is experienced by participants despite arrangements to reach consensus-oriented dialogue in the Habermasian sense. Secondly in a discussion of rhetorical relations that might explain ambiguity in participants’ interpretations of each other. Three meetings are compared: two local meetings at sites of geological investigation (Kynnefjäll 1979 and Kolsjön 1985) and one national meeting held in Stockholm in 2008. Research materials have been collected from the archives of participating organizations and from interviews with participants. Analyses of these materials are combined with a rhetorical analysis of meeting recordings, with a specific focus on question-reply argumentation. One main conclusion is that the principal rhetorical challenges concern the roles of participants in relation to the rhetorical situation, the establishment of rhetorical genre in the format of hearings, and inclusion of relevant perspectives in the early project phase.

I tidningen Aftonbladet publicerades i februari, 2014, artikeln ”Glöm inte bort oss när historien skrivs”, där en historieskrivning som osynliggjort kvinnliga musiker uppmärksammas och diskuteras. Med bakgrund av ett ökat engagemang för synliggörandet av kvinnliga musiker är syftet med studien att ur ett genusperspektiv undersöka den kvalitativa representationen av kvinnliga musikartister i svenska dagstidningar. Utifrån sju artiklar om kvinnliga artister som deltagit i tv-programmet Så mycket bättre undersöks tre teman som noterats är genomgående i materialet. Detta sker med utgångspunkt i Stuart Halls teorier om representation samt Nina Lykkes och Paulina de los Reyes teorier om intersektionalitet. Det hermeneutiska kulturbegreppet är centralt, då materialet betraktas som kulturella texter. Avslutningsvis resonerar jag kring mitt resultat vad gäller representationen av kvinnliga musikartister i materialet.

No description available.

Bakgrund Fysisk aktivitet är ett mycket populärt och omtalat begrepp i dagens samhälle. Det finns mängder av positiva effekter av att ha en fysiskt aktiv livsstil. Trots detta så är fortfarande en stor del av befolkningen fysiskt inaktiva, samtidigt som hälso- och träningstrender växer lavinartat. Genom att intervjua fysiskt aktiva personer utifrån andra perspektiv för att förstå varför de är aktiva. Syfte Syftet är att undersöka personer som är fysiskt aktiva om deras uppfattningar av fysisk aktivitet. För att göra detta har jag använt mig av begreppet physical literacy. Metod Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts med hjälp av en intervjuguide som baserades på tre dimensioner inom physical literacy. Dessa är motivation, självkänsla samt kunskap och förståelse. Resultat Resultatet visar att den vanligaste motivationen för respondenternas fysiska aktivitet är personlig utveckling eller att det är roligt. Nästan alla respondenter upplevde att deras fysiska aktivitet påverkat självkänslan på något sätt. De gjorde även olika saker för att trivas i eller förbättra sin fysiska aktivitet. Inom kunskap och förståelse så hade respondenterna en generell uppfattning om den fysiska livsstilen som mycket betydelsefull, de upplever fördelar från detta i andra aspekter i livet. Diskussion Respondenterna uppvisar grunderna för aspekter kring motivation, självkänsla samt kunskap och förståelse inom physical literacy. Möjlighet till fortsatt forskning inom de resterande dimensionerna alternativt andra målgrupper.

This essay aims to study the teachers’ view of narratives and how they use narratives in their teaching. To chart this, I have conducted five interviews with active teachers in pre-school class to grade three. My ambition was to find out what teachers are telling, how they use narrative elements and their purpose. The survey is qualitative with the intention of giving a broad picture of the teachers' opinions. The view of the sociocultural perspective where learning takes place in interaction with others was adopted as the theoretical point of departure for the work. The survey shows that teachers tell different kinds of stories like fairy tales, stories with facts, metaphors and background stories. How teachers use narration in their teaching is individual and there is no clear picture of their approach. The teachers emphasized that catching the students’ attention as well as increasing their understanding were their purpose and they were all positively motivated by a narrative approach. / Mitt arbete syftar till att undersöka hur lärare ser på berättande samt hur de använder det i sin undervisning. För att kartlägga detta genomförde jag fem intervjuer med verksamma lärare i förskoleklass till årskurs tre. Min ambition var att ta reda på vad lärare berättar, hur de använder sig av berättande inslag samt deras syfte med detta. Undersökningen är kvalitativ med avsikt att ge en bred och fördjupad bild av lärarnas uppfattningar. Det sociokulturella perspektivets syn där lärande sker i samspel med andra antogs som teoretisk utgångspunkt för arbetet. Undersökningen visar att lärarna berättar olika sorters berättelser i form av sagor, berättelser där fakta vävts in, liknelser och bakgrundsberättelser. Hur de använder sig av berättande inslag är individuellt och det framkommer ingen entydig bild av deras tillvägagångssätt. Att fånga eleverna samt öka deras förståelse framhöll lärarna som sitt syfte och samtliga var positivt inställda till ett berättande arbetssätt.

Abstract There are a lot of ecocertifications in Sweden for a variety of different categories; for example the Swan, which is a label for both hotels and products; KRAV, a label for farms and what farms pro- duce; Nature’s Best, a label for tourist adventures; the Sápmi Experience, a newly developed label for Sámi tourism, and The Green Key, a certification offered by Håll Sverige Rent for hostels, ho- tels, mountain cabins and camping grounds. Nature’s Best and the Green Key I have chosen as the focus for this paper, because they are the most relevant for my research. I will also give some atten- tion to Sápmi Experience because it is an interesting development in indigenous tourism. In the World Heritage area of Laponia, where I conducted fieldwork, there are several actors that have in- terest in the ecotourism business. Some of the actors are Sámi, the indigenous people whose princi- pal livelihood in Laponia is reindeer herding, and some are non-Sámi, like the Swedish Tourist As- sociation (STF) or other small-scale businesses. Some of them have the Nature’s Best label on their adventures, some do not. I find the Sámi culture and way of life very interesting, and since they are a big part of the World Heritage area Laponia landscape and an indigenous people, it was natural for me include them in this thesis. In this thesis I want to address the questions of for whom and why there are ecocertifications and quality markings. Are they for tourists, for traveling agencies, for people living in popular tourist areas, or perhaps for the environment?

I detta arbete har syftet varit att ta reda på hur förståelsen av kön konstrueras i förskolans kontext genom sångtexter. Jag gjorde valet att endast undersöka sånger som handlar om djur för att se vilka osynliga strukturer gällande kön som kan ligga bakom sångerna. Jag har använt mig av ett genusperspektiv för att synliggöra de normer som speglas genom sångerna. Genusperspektivet har även hjälpt mig som ett verktyg för att konkretisera hur dessa strukturer kan påverka oss människor. Detta är således en kvalitativ undersökning och bygger på en kritisk diskursanalys av ca 30 djursånger. I resultatet framkom det att flera av sångerna jag analyserat påverkas av olika stereotypa föreställningar av människor. Bland annat tittade jag på den rådande genusordningen och heteronormativiteten där jag även kunde finna empiriskt material som speglar queerperspektivet. De normativa strukturer som präglar vårt samhälle och i de sångtexter som jag analyserade kan ha en påverkan på den syn vi får av oss själva och andra människor i vår omgivning. Detta kan således påverka barns identitetsutveckling och barnets förståelse av sig själv gentemot sin omvärld utifrån barnets kön. / The purpose of this essay has been to examine how the understanding of gender is constructed in the pre-school context through song lyrics. I choose only to study song texts about animals to see what undetected structures regarding gender that may lay behind the lyrics. I used the gender perspective to highlight the norms reflected by the texts. The gender perspective has helped me as a tool to clarify how these structures can affect us. This is a qualitative survey and is based on a critical discourse analysis of about 30 songs texts about animals. The results that emerged showed that several of the songs I analyzed could be influenced by different stereotypes.  Among the subject that I looked at was the current gender order and the heteronormativity as well as empirical material that reflects the queer perspective. The normative structures that shape our society and in the song texts that I analyzed could affect us on how we perceive ourselves and others in our surroundings. This could thus affect children's development of self-identity and the child's understanding of oneself towards their surrounding regarding their gender.

Denna uppsats syftar till att beskriva vilket symboliskt värde ett taggtrådsstängsel mellan två lägenhetshus i området Kviberg som ligger i Göteborg, vad det representerar och vilka processer som föranlett stängslet. Enligt den part som låtit taggtrådsstängslet komma upp är anledningarna framförallt skadegörelse och vandalism, men varför finns taggtrådsstängslet här och vad är det en symbol för? Uppsatsen visar hur symboler blir multivokala med ett flertal olika tolkningar inom sig. Hur dessa tolkningar skapar en upplevd känsla av enighet och gemenskap som av flera faktorer blir till verklighet i form av avgränsning med taggtråd. Det beskrivs hur de två husen med en gemensam innergård får en ’vi och de’-känsla och hur denna känsla kan beläggas med skapandet av ’community’ som innefattar avskärmning och utestängning. Slutsatsen är bland annat att argument så som: skydd från vandalisering och skadegörelse som används för att upprätthålla taggtrådsstängslet inte till fullo kan efterlevas med taggtrådsstängslet. Det blir istället en symbol för hur man vill identifiera sig själv och sin tillhörighet.