The following thesis is written by students at the School of Engineering at Jönköping University, informatics, New Media Design. The background of this report is based on a project collaboration with Toxic Interactive solutions AB, who wanted help with creating an application for registering sick leave from work. Since these registrations for sick leave affects the income and work relations, the aspect trust within an application was chosen as a subject for the report. Furthermore we connected this to the feedback element to see how trust was affected by this factor. Also the design and tonality of the feedback was chosen as a subject for the study. Visual feedback connects to the user with information about their actions and a confirmation. Based on this, two questions were formed: [1] How does visual feedback affect trust in a mobile application? [2] Does the the tonality in the feedback affect trust for a mobile application? To answer these questions, user tests and interviews was performed with the users. Three prototypes were created with different levels of feedback: no feedback, feedback with formal tonality and feedback with informal tonality. These were tested on nine users for each prototype (27 users in total). Parallelly two interviews with experts of the area were performed for a deeper knowledge and comparability. Other than this relevant studies and theories have been studied. The results of this study show that feedback contributes to increased trustworthiness amongst users. Although there are many other reasons that will have an affect. A formal tonality in the feedback is perceived as slightly more trustworthy according to the user tests and user interviews conducted. An insight about the connection between the tonality and target groups and subjective preferences was revealed from the expert interviews. Also, theories studied about the formality of the language mentions that it should be adapted to the specific target group. The conclusions that can be made from the study shows that trust, feedback and tonality are all connected. all the results show that feedback in a system has a positive effect on the user experience. Feedback also means more trust from a user than when its absent. / Följande examensarbete har utförts av studenter på Tekniska Högskolan i Jönköping på kandidatpåbyggnadsprogrammet informatik, New Media Design. Bakgrunden till arbetet grundar sig i ett projekt från Toxic Interactive Solutions AB som önskade hjälp med att ta fram en mobilapplikation för hantering av sjukanmälningar. Eftersom sjukanmälningar påverkar inkomst och jobbrelationer var förtroende en aspekt som valdes som inriktning att studera. Vidare hur förtroende hos användare påverkas av feedback. Även hur feedbacken är utformad valdes att studera. Visuell feedback återkopplar till användare om deras utförda handlingar som en bekräftelse på att deras anmälningar i applikationen är genomförda. Grundat i detta formulerades två frågeställningar: [1] Hur påverkar visuell feedback i ett gränssnitt faktorn förtroende för en mobilapplikation? [2] Påverkar tonaliteten i feedbacken förtroendet för en mobilapplikation? För att besvara dessa frågeställningar utfördes observationer användartester uppföljt av intervjuer med användarna. Tre prototyper utformades med olika grad av feedback; ingen feedback, formell ton på feedback samt icke-formell ton på feedback. Dessa testades med 9 personer på varje prototyp för att utläsa eventuella skillnader på attityd till dem (totalt 27 tester/intervjuer). Parallellt utfördes två olika intervjuer med experter inom området för att få en djupare kunskap, samt att kunn jämföra med användartesterna. Utöver detta har relevanta studier och teorier studerats. Resultaten visar på att feedback bidrar till ökat förtroende, dock är det många olika aspekter som spelar in. En formell tonalitet i feedbacken upplevdes aningen mer pålitlig enligt användartester och användarintervjuer. En insikt om att detta är starkt kopplat till målgrupp och subjektiva preferenser konstaterades från båda expertintervjuerna som hölls. Även teori om formalitet i språk säger att språket bör anpassas till den specifika användaren. De slutsatser som kan utläsas från studien är att förtroende, feedback och tonalitet går att koppla till varandra. Samtliga delar tyder på att användning av feedback har en positiv inverkan på användarupplevelsen. Även när feedback är närvarande inger detta mer tillit än när den inte är befintlig.

Frågan om influencers makt och trovärdighet har länge varit föremål för debatt. Mycket fokus har emellertid riktats mot Influencers kommersiella inflytande, trots att deras möjligheter att påverka sträcker sig inom många fler områden. Den här uppsatsen intresserar sig främst för influencers inflytande bortom uttalade samarbeten och söker efter mer subtila uttryck för makt och påverkan. Vad är det egentligen som händer när vi, som följare, blir inspirerade av influencers? Med det ämnar uppsatsen även tillämpa ett perspektiv där makt inte nödvändigtvis är bundet till en viss person, utan kan existera i flera sammanhang samtidigt.             Studiens syfte är att undersöka vilken form av påverkande makt influencers kan sägas ha i dagens samhälle, med särskilt fokus på konstruktionen av ethos och vilken roll influencers ethos spelar som medel för övertygelse. Analysmaterialet begränsar sig till Instagram som social plattform och utgörs av Bianca Ingrossos Instagramflöde under perioden april 2018.             Analysen tar avstamp i Michel Foucaults maktteori, där begrepp som makt/kunskap, självkontroll och biomakt lyfts fram. Därtill tillkommer en teoretisering av begreppet påverkan och vad som utmärker just effektiv påverkan. Utöver det definieras ethosbegreppet utifrån en antik förståelse kombinerat med Brigitte Mrals beskrivning av primärt och sekundärt ethos.             Analysen visade att influencers makt kan förstås som en form av kontrollerande makt, del i ett större maktsystem. Genom att dela med sig av inspirerande bilder och budskap har influencers möjlighet att påverka följares attityder och beteenden, inte nödvändigtvis genom att själva uppmana till detta, utan genom att dessa tankesätt och handlingsmönster internaliseras hos följarna. På samma sätt visade analysen att bilders och bildtexters utformning kan vara uttryck för större sociala diskurser bundna till en viss kunskapssyn och biomakt, som exempelvis vad som anses viktigt och hälsosamt för kroppen. En slutsats som kunde dras av analysen var även att inspirerande bilder kan ses som uttryck för kontrollerande ideal vi alla är med och skapar, iochmed att det både ligger ett intresse hos influencers och en förväntan hos andra aktörer i samhället att de ska dela med sig av sig själva och ”inspirera”.

Flerspråkiga elever har en längre startsträcka än enspråkiga elever, då de tar in kunskapsrelaterad information via sitt andraspråk. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan få flerspråkiga elever i grundskolan att känna sig delaktiga och få utveckla sin begreppsförmåga i svenska genom undervisningsmetoder. Genom att besvara frågeställningarna: Hur kan lärare öka flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska genom användandet av undervisningsmetoderna genrepedagogik och litteracitet? På vilket sätt skapar litteracitet och genrepedagogik delaktighet i undervisningen för flerspråkiga elever? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om delaktighet, genrepedagogik, litteracitet, flerspråkiga elever och begreppsförmåga. Resultat visar att flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska gynnas genom att läraren använder sig av genrepedagogik och litteracitet. Detta framkommer genom att forskning pekar på att genrepedagogik tillsammans med litteracitet ökar den sociala interaktionen, vilket medför att eleverna utbyter erfarenheter och tidigare kunskaper som ökar delaktigheten samt den språkliga utvecklingen. Forskningen visar även på att det sker ett meningsskapande när läraren använder sig av socialt stöd, bilder och symboler i sitt klassrum. Efter diskussioner kring vidare forskning kom vi fram till att det hade varit intressant att undersöka närmare vad forskning säger om att lyfta in modersmålsundervisningen i svenskämnet och hur det påverkar elevernas språkliga utveckling.

No description available.

This study looks at two Swedish image databases of vastly different scale and how they have decided to apply metadata in relation to gender. The databases in question are Kringla, which is a massive database containing more than 2 million photographs from all over Sweden. The second database is Stockholms digitala stadsmusuem’s (Stockholm’s digital museum) database and it is much smaller and contains mostly images from, and around, the city of Stockholm. As a theoretical base I have used Yvonne Hirdman’s theory of men as a social norm (man-lighetsnorm) and applied it on the type of metadata that was applied to images containing men and women. The study also contains a quantitative element where I documented the amount of hits certain gendered, and non-gendered, search terms generated and then discussed them through a Terry Cook and Joan Schwartz inspired lens of power dynamics and archives.

Konstnärskap och entreprenörskap är fenomen som båda kännetecknas genomskaparlust, hängivenhet, fritt och självständigt tänkande. Trots att det finns en dellikheter sinsemellan konstnärer och entreprenörers personlighetsdrag råder det likasåen missvisande bild vad gäller entreprenören som personlighetstyp. Den beskrivs oftasom en extraordinär, stor risktagande individ som skiljer sig från mängden. Inomkonstnärskretsar däremot kan det snarare upplevas smaklöst att tjäna för mycketpengar på sin verksamhet och det är likaså vanligt förekommande att som kreatör tvivlapå sin kompetens inom området. Dessa föreställningar kan rimligtvis skapa starkaberöringspunkter för den som driver en konstnärlig verksamhet som utöverkonstnärskapet sannolikt även behöver vara entreprenöriell för att lyckas ekonomisktoch framgångsmässigt. Studiens syfte var att belysa några utmärkande framgångsfaktorer som kan varaviktiga för konstnärliga entreprenörer. Undersökningen gjordes genom en kvalitativforskningsansats där fyra olika konstnärliga egenföretagare samt en ännu ejföretagsverksam konstnär intervjuades utifrån studiens syfte. Respondenternas svarsammanställdes och analyserades därefter med stöd av vetenskapliga forskningsteoriersom huvudsakligen bestod av ett ramverk skapad av Philip A Wickham. Ramverket utgickifrån tretton avgörande framgångsfaktorer för generella entreprenörer. Undersökningen kom fram till att de medverkande egenföretagarnas utmärkande framgångsfaktorer var; hårt arbete, engagemang för andra, självständighet,att vara aktiv på sociala medier, att ha en nyfikenhet samt en vilja och strävan attutvecklas. Utifrån ramverket sammanföll en del av faktorerna med konstnärligaentreprenörers framgångsfaktorer och andra bara till en viss del. Det som däremot intekorrelerade lika stark med den generella entreprenören var faktorer som; självsäkerhet,motståndskraftig samt en bekvämlighet med att besitta makt.

No description available.

Syftet med vår studie är att bidra med forskning om pedagogers samtal kring deras praktik om barns inflytande i förskolan. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med pedagoger från två olika förskolor. Vår vetenskapsteori och metodologi grundar sig i socialkonstruktionism, där studiens empiri har analyserats med diskursanalys inriktat på diskurspsykologi. Utifrån vårt resultat har vi besvarat frågeställningen; vilka diskurser framträder i samtalet med pedagogerna när de talar om barns chans till inflytande? Det diskuteras i studien om hur pedagogers viljor står i konflikt med barnens intressen och att inflytande begränsas till olika alternativ utifrån samtalet. Resultatet visar att pedagoger har en teoretisk medvetenhet kring barns inflytande, men har svårt att samtala om det i förhållande till sin egen praktik.

No description available.

Känslan och trovärdigheten en animerad karaktär i film eller spel förmedlar är viktig för ett bra resultat. Denna känsla och trovärdighet är dock något som är svårt att nå fram till. Med hjälp av teorier från en koreograf och dansteoretiker vid namn Rudolf Laban undersöker detta arbete om det går att lättare hitta fram till en bra karaktär. Åtta gångcykler har skapats utifrån Labans åtta rörelsekaraktäristika,  alla gestaltade med samma figur. Dessa gångcykler har sedan använts för att besvara frågeställningen om det med en neutral figur går att visa på karaktär, endast genom rörelser. Gångcyklerna har sedan visats upp för deltagare i en enkätundersökning där de har fått betygsätta hur väl de tycker att var och en av de åtta cyklerna passar in på tre förutbestämda stereotypa karaktärer, ”superhjälten”, ”skurken” och ”narren”. Med arbetets resultat som grund kan framtida arbete bana väg för karaktärer med trovärdiga rörelser.