Denna essä handlar om ett dilemma på fritidshemmet när delar av verksamheten sker i naturen. Dilemmat handlar om svårigheter med att bedriva verksamhet utomhus och om utomhuspedagogik kan vara en metod för att öka förståelsen för naturen och uppfylla läroplanens mål. Syftet med essän är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med verksamhet utanför klassrummet. Övriga frågeställningar belyser mina handlingsmöjligheter och om intresset hos eleverna har förändrats gällande utomhusverksamhet. Uppsatsen använder sig av essäskrivande som metod, vilket utifrån mitt dilemma ska få mig att reflektera med hjälp av litteratur och forskning för att kunna nå en djupare reflektion och se på mitt dilemma med nya perspektiv. Min essä belyser vikten av utomhuspedagogik och presenterar för- och nackdelar med att bedriva verksamhet utomhus. Essän förklarar vilka hinder som pedagoger kan uppleva när de använder utomhuspedagogik som metod för verksamheten i skolan och på fritidshemmet. I essän har jag tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Britta Brügges teorier om utomhuspedagogik. De förespråkar utomhuspedagogik som en metod för lärande och för att öka intresset för att upptäcka naturkunskap i dess rätta miljö. David Thurfjell anser att svenska medborgare har ett eget förhållande till naturen och Yusra Moshtat har arbetat med att få människor med invandrarbakgrund att uppskatta och lära känna naturen. Med hjälp av reflektioner har jag genom essän fått insikter i hur olika elever och pedagoger kan uppfatta naturen och vilka möjligheter/nackdelar utomhuspedagogiken medför. / This essay focuses on the dilemma in the after-school care when some of the activities take place in nature. The dilemma concerns the difficulties of having activities outdoors and if outdoor pedagogy can become a method to increase the understanding of nature and to meet the requirements of the curriculum. The purpose of this essay is to investigate the advantages and disadvantages of activities outside the classroom. The other research questions investigate my alternatives of action and whether the interest of students has changed regarding outdoor activities. The method used is essay writing which, based on my dilemma, will make me reflect with the help of research literature at a deeper level of reflection and look at my dilemma with new perspectives. My essay highlights the importance of outdoor pedagogy and presents the pros and cons of having outdoor activities. The essay explains the obstacles that educators can experience when they use outdoor pedagogy as a method for activities during school and after-schoolcare. In the essay, I have taken part of Anders Szczepanski, Patrik Grahn and Britta Brügge’s theories about outdoor pedagogy. They advocate outdoor pedagogy as a method of learning and to increase interest in discovering science in its proper environment. David Thurfjell believes that Swedsish citizens have their own relationship with nature and Yusra Moshtat has worked to make people with an immigrant background appreciate and get to know nature. With the help of reflections, I have gained insights through the essay into how different students and educators can perceive nature and what opportunities/disadvantages outdoor pedagogy entails.

The aim of this study is to find ways to have outdoor tuition with preschool children. The study also researches how to do outdoors to promote children's learning and to know what pedagogical leaders think about outdoor pedagogy. The study is based on six questionnaires and two interviews where both pedagogical leaders and preschool teachers participated. We used a sociocultural perspective and phenomenological perspective when we analyzed the answers. The results of the study show that there are several ways to have outdoor tuition that promotes children's learning in different ways. The respondents of this study give many suggestions on how the tuition can look like and what strategies to use. One way to have tuitions outside can be to use activity cards where children get different missions to do or things to get and compare with each other in the woods. Another way is to use theme-based boxes with materials sorted in categories, for example a coloring box or a building- and construction box. All the responders answer that they think outdoor pedagogy is important and see benefits with having tuitions outdoors. The study concludes in the researchers own reflections about this study. The study suggests that tuitions should be educative and lust-filled for the children in preschool and to capture their interests. The tuition you do inside a preschool you also can do in other places, in other local environments that lay near the preschool for example in the woods or at a playground.

The purpose of this paper is to analyze how preschool teachers in seven preschools from different pedagogical perspectives in Sweden think about outdoor pedagogy and whether their perspectives influence their work and how they teach. Three research questions have been formulated in order to investigate the purpose: What are the pedagogues’ perceptions of outdoor pedagogy? What are the pedagogues’ perceptions of the differences between teaching indoors and outdoors? What are the pedagogues’ main perceptions of outdoor teaching?  A qualitative method has been used in this study, the data were collected through interviews and observations using a phenomenographical approach. The study was carried out in seven preschools in Sweden, with a total of sixteen informants agreeing to participate in the study. A phenomenographical, variational theoretical method has been used to interpret the collected data from the interviews, and the analysis of the data from the observations was conducted from John Dewey’s progressivism perspective and “learning by doing”.  This study came to the conclusion that the participating pedagogues show positive insights on the benefits of outdoor pedagogy regardless of pedagogical approach. The study also showed that the conditions for a good quality of an outdoor pedagogy depends on the pedagogues’ interest, experience, and role as a child’s co-discoverer and co-player. The variation in answers from the group of informants showed a great difference between personal opinions and experiences. Knowledge and a willingness to learn and to implement teaching outdoors set high demands on the pedagogues in the need for innovation, spontaneity and flexibility. Demanding factors prone to affect outdoor pedagogy are considered to be a workforce shortage in preschool, fluctuating weather conditions, and other factors affecting the child’s personal equipment, for example their clothing.

Då den spontana naturkontakten har minskat för barn idag och att samspelet mellan vårdnadshavare och förskolepersonal kan styra hur mycket tid barnen vistas utomhus på förskolan kan valet av förskola påverka barnens möjligheter till naturkontakt. Målet med studien är att undersöka varför en grupp vårdnadshavare valt uteförskola åt sina barn samt vad deras uppfattningar är om barns utevistelse på förskolorna. Studien baseras på en webbaserad enkät som vårdnadshavare vid fem olika uteförskolor fått besvara. Bearbetningen av enkätsvaren utgick från en deskriptiv analys för att upptäcka variationer i svaren. Respondenterna har valt uteförskola åt sina barn eftersom förskolorna besöker naturen regelbundet, att förskolorna arbetar med hållbar utveckling samt att förskolemiljön inspirerar barnen till rörelselekar. Respondenterna efterfrågar även en variation av aktiviteter och miljöer som barnen deltar i. De vårdnadshavare som väljer uteförskola kan antas ha positiva attityder till naturen samt ett eget friluftsintresse som de vill föra vidare till sina barn. Slutsatsen är att förskolan kan behöva bli bättre med att förmedla hur de arbetar med utomhuspedagogiken samt vilken form av lärande som sker vid utevistelsen till vårdnadshavare som valt att placera sina barn på uteförskolor. / As the spontaneous contact with nature has decreased for children today and the interaction between guardians and preschool staff may govern how much time the children spend outdoors at the preschool, the choice of preschool can affect the children's opportunities for contact with nature. The aim of the study is to investigate why a group of guardians have chosen an outdoor preschool for their children and what their perceptions are about children's outdoor attendance at preschools. The study consist of a web-based questionnaire that guardians at five different outdoor preschools got to answer. The processing of the questionnaire responses was based on a descriptive analysis to detect variations in the responses. The majority of the respondents have chosen an outdoor preschools for their children because the preschools visit nature regularly, preschools work with sustainable development and preschool environment inspires the children to exercise play. The respondents also inquire a variety of activities and environments in which the children participate. The Guardians who choose an outdoor preschool can be assumed to have a positive attitude towards nature and that they might want to pass on their own outdoor interest to their children. The conclusion is that the preschools may need to improve the communication with the guardians who have choosen outdoor preschools for their children, how they work with outdoor pedagogy and what kind of learning that takes place during the outing.

Forskning har kontinuerligt uppmärksammat de positiva effekterna av utomhusaktiviteterna på barns hälsa samt fysiska och kognitiva utveckling. Inom området förskolepedagogik fokuserar denna studie på komplexiteten i utomhusundervisning, med syftet att undersöka förskollärares uppfattningar om möjligheter och hinder för utomhusundervisning i förhållande till förskolans gård och närområde, samt deras roll som förebilder i detta sammanhang.Studien använder en kvalitativ metod med tematisk analys. Empirin har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare från två olika förskolor i mellersta Sverige, inklusive en med utomhusprofil. Den insamlade data analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, och teorin bygger på Vygotskijs syn på lärande där samspel, den proximala utvecklingszon och meningsfulla sammanhang betonas som centrala begrepp. Detta är stor betydelse för förskolans verksamhet, där interaktion i meningsfulla sammanhang i relation till platsens betydelse spelar en viktig roll (Vygotskij, 1995). Resultaten visar på förskollärarnas roll som förebilder i samspelet mellan barnen under utomhusundervisning och indikerar att respondenterna inte ser några direkta hinder för utomhusundervisning, förutom när det gäller vikarier och barnsäkerhet. Resultaten pekar också på att ju större och mer varierad förskolans gård är, samt ju smidigare tillgången till närliggande områden som skogar och lekparker är, desto större blir möjligheterna för undervisning i olika utomhusmiljöer. Dessa slutsatser betonas i studien.

Barns fysiska och psykiska hälsa har en viktig koppling till den utomhuspedagogiska verksamheten. Tidigare forskning visar att utomhuspedagogik är positivt för barnens hälsa, koncentrationsförmåga, inlärning, samarbetsförmåga och välmående. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare resonerar kring barns fysiska och psykiska hälsa i relation till utomhuspedagogik. Följande frågeställning formulerades: Hur ser förskollärare på relationen mellan fysisk och psykisk hälsa och utomhuspedagogik? Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet och begreppet KASAM, känsla av sammanhang, vilket innefattar vikten av att barn känner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin vardag. För att samla in data till studien genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex förskollärare i två olika kommuner, dessa transkriberades och analyserades sedan genom tematisk analys. Utifrån studiens resultat kom vi fram till att barn som deltar i regelbunden utomhuspedagogisk verksamhet främjar sin psykiska och fysiska hälsa samt att det stärker deras KASAM. Resultatet visar också att det finns ett upplevt motstånd från kollegor mot utomhuspedagogik och att det vore intressant om vidare forskning kan undersöka vad detta motstånd grundar sig i.

<p>Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.</p><p>Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. </p><p>Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.</p><p>Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. </p><p>Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.</p><p>Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik.</p> / <p>The purpose of this thesis is to investigate and explain how outdoor pedagogy as a way of education is used by teachers in the elementary school. We want to find out what educationalists’ opinions are about outdoor pedagogy and what purposes and goals they think are associated with outdoor education.</p><p>The results of the investigation are based on a qualitative study where we have used semi-structured interview forms on eight elementary teachers. The studies were conducted at three different schools in Sweden with varying socio-economical and physical conditions.</p><p>In the thesis we concluded that outdoor pedagogy is being put into practice by many educationalists, but very rarely. The purpose of outdoor education among the teachers has a theoretic ground, which means that they are indeed aware of how the specific method can stimulate children’s development. Additionally the study showed us that teachers associate outdoor pedagogy with many inconveniences and problems, thus there is a big discrepancy between theory and practice.</p>

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute. Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer. Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling. Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik. / The purpose of this thesis is to investigate and explain how outdoor pedagogy as a way of education is used by teachers in the elementary school. We want to find out what educationalists’ opinions are about outdoor pedagogy and what purposes and goals they think are associated with outdoor education. The results of the investigation are based on a qualitative study where we have used semi-structured interview forms on eight elementary teachers. The studies were conducted at three different schools in Sweden with varying socio-economical and physical conditions. In the thesis we concluded that outdoor pedagogy is being put into practice by many educationalists, but very rarely. The purpose of outdoor education among the teachers has a theoretic ground, which means that they are indeed aware of how the specific method can stimulate children’s development. Additionally the study showed us that teachers associate outdoor pedagogy with many inconveniences and problems, thus there is a big discrepancy between theory and practice.

Syftet med studien var att ta reda på hur gymnasieungdomar upplever utomhuspedagogiska moment i undervisningen. . Det är en kvalitativ undersökning gjord vid Bernadottegymnasiet i Stockholm. Studien baseras på deltagande observationer under drygt två fältdygn och på semi-strukturerade intervjufrågor med tolv elever, i tre fokusgrupper. Resultatet visar att elever upplever utomhuspedagogiska undervisningsmoment positivt. Eleverna anser att dessa moment utgör ett viktigt komplement till traditionell undervisning, och att utomhuspedagogik ökar både motivation och förståelse av begrepp, genom den autenticitet de erbjuder. Den positiva upplevelsen förstärks om lärsituationen upplevs som relevant och autentiskt. / The aim of this study was to investigate upper secondary school pupils' attitudes to outdoor learning. It is a qualitative study done at the Bernadotte upper secondary school in Stockholm. The study is based on participant observations during two days and on semi-structured interview questions with 12 pupils in three focus groups. The results show that pupils in upper secondary school experience outdoor learning as positive. The pupils argue that those exercises constitute an important complement to traditional education and that outdoor education increases both motivation and understanding due to the authenticity it offers. This positive impression is strengthened if the educational situation is perceived as relevant and authentic.

Upplevelser med hjälp av kroppen och användningen av olika sinnen är betydelsefullt för människans lärande. Inlärningsprocessen kan implementeras och förstärkas genom utomhuspedagogik. Trots lärares medvetenhet av effekter av utomhuspedagogiken är detta inte något som används allt för flitigt i dagens skola och frågan är varför? Hur kommer det sig att lärare väljer att stanna innanför klassrummets fyra väggar och undervisa? Vad är det som hindrar lärare att ta sig utanför klassrummet och undervisa i en utomhusmiljö? Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om utomhuspedagogikens svårigheter, möjligheter och effekter. Studien riktar sig mot mellanstadielärare i en mindre kommun i södra Sverige som undervisar i SO-ämnen. Två forskningsfrågor besvaras i resultatet som är följande; Vilka möjligheter och svårigheter kan So-lärare uppleva i arbetet med utomhuspedagogik? och Vad anser SO-lärare underlättar användningen av utomhuspedagogik? Studien utgår från Szczepanskis (2007) teori som belyser platsbaserat lärande där en människa lär i samband med kroppen och alla sina sinnen. Att få undervisning utomhus kan bidra till goda effekter på elevers lärande, bland annat handlar det om att elever får aktivera sig fysiskt och vara i en miljö som bidrar till en god hälsa. Genom att lämna en strukturerad klassrumsmiljö och få möta en ostrukturerad utemiljö lär eleven sig genom helhetsupplevelser. För att besvara studiens forskningsfrågor har sex mellanstadielärare med inriktning på SO-ämnena intervjuats genom semistrukturerad intervju. Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar formulerades resultatets huvudrubriker; utomhuspedagogikens svårigheter, utomhuspedagogikens möjligheter och främjande arbete. I resultatet framkom det att placering av skola, planering, tid, kompetens och läroplan har en stor betydelse för användandet av utomhuspedagogik i SO-ämnena. Det framkom även att skolledning och kollegialt arbete har en betydelse för att utomhuspedagogik ska vara genomförbart. / To physically experience and use different senses is valuable for the learning process. The learning process can be implemented and enhanced through outdoor pedagogy. Despite the awareness of the teacher regarding the positive effects of outdoor pedagogy, the method is not used extensively, which is questionable. Why do teachers decide to solely stay inside the classroom and teach? What is hindering the teachers to utilize the many advantages that comes with implementation of outdoor pedagogy? The purpose of this study is to contribute to the knowledge concerning the outdoor pedagogy and its possibilities, difficulties and effects. The study is delimited to intermediate stage teachers in a smaller municipality in the southern of Sweden teaching within the social science subjects. Two research questions are answered in the result which is as follows; What possibilities and difficulties does social science teachers experience when working with outdoor pedagogy? and Which aspects is considered to ease the implementation of outdoor pedagogy? These research questions are answered and discussed in the result section. The study has its base in the theory by Szczepanski (2007) which highlights the benefits of location-based learning where the cognitive and physical aspects interplay. Outdoor pedagogy contributes positive effects of the students learning, especially in environments where the learning is combined with physical activities learning to enhanced health. By adapting a more unstructured learning experience, which is in contrast to the traditional classroom-based learning, students can facilitate their environment in a holistic experience. To be able to answer the research questions, six social science teachers in intermediate stage teaching has been interviewed on behalf of their experiences and insight on outdoor pedagogy. The interviews were conducted through semistructured interviews. Based on the purpose and research questions of the study, the main headings of the result were formulated; the difficulties of outdoor pedagogy, the possibilities of outdoor pedagogy and promotional work. The results indicated the location of the school, planning, time, competence and curriculum to be of great importance for the implementation of outdoor pedagogy within the field of the social science subjects. Further, it was highlighted that school management and collegial cooperation was of importance to be able to implement outdoor pedagogy.