Tissue-papper eller mjukpapper är material som används för hygienändamål och finns tillgängligt som toalettpapper, hushållspapper och näsdukar. Beroende på vilken typ av tissue-papper som tillverkas anpassas egenskaper genom bland annat val av fibrer och kemikalier. Problemet som finns idag är att vissa mjukpapper brister i kvalitet vilket exemplifieras med att de rivs sönder i längden och inte vid perforeringen. Mjukpapper kan även gå sönder efter toalettbesöket. Detta leder till ökat produktsvinn och miljöbelastning. Som en del i att försöka minska miljöbelastningen och optimera egenskaperna hos papper har en studie genomförts inom ramen för ett mekaniskt forskningsprojekt som drivs av forskargruppen ”Mechanics and materials” på Örebro universitet. I detta arbete har fyra olika typer av mjukpapper studerats. Under arbetet har de olika pappersprodukternas omslutningsförmåga, det vill säga deras kontaktvinkel, vid tryck undersökts och analyserats. Vidare har även nedböjningen vid belastning undersökts teoretiskt. Syftet med arbetet var att undersöka ifall det fanns en koncis metod för att mäta omslutningen med, som en del i det större forskningsprojektet. Som verktyg används en objektiv fingerliknande sensor för att se en möjlig korrelation med mätmetoden. Resultatet visade att metoden var koncis och hade en korrelation med den objektiva fingerliknande sensorns utslag. Till fortsatt arbete rekommenderas ytterligare tester på pappersprodukterna för att utföra en noggrann statistisk analys. Även ytterligare kopplingar till pappersprodukternas egenskaper kan ge en djupare förståelse av hur materialet böjer sig vid belastning. / Tissue paper or soft paper are materials used for hygiene purposes and are available as toilet paper, kitchen paper and handkerchiefs. Depending on the variety that is manufactured, properties are adapted based on, among other things, the choice of fibers and chemicals. The problem that exists today is that some tissues lack quality, which is exemplified by the fact that they are torn in the long run and not during the perforation. Tissue can also break after the toilet visit. This leads to increased product waste and environmental impact. As part of trying to reduce the environmental impact and optimize the properties of paper, this report is written within the constraints of a mechanical science project by the research group called “Mechanics and materials” on Orebro university. In this project, four different types of tissue have been studied. During the work, the enclosing ability of the various paper products, its contact angle, has been examined and analyzed under pressure. Furthermore, the deflection under load has also been investigated theoretically. The purpose of the work was to investigate whether there was a concise method to measure the coverage, as part of the larger research project. An objective finger-like sensor is used as a tool to see a possible correlation with the measurement method. The results showed that the method was consistent and had a correlation with the objective finger-like sensor result. For further work, further tests on the paper products are recommended to perform a thorough statistical analysis. Further connections to the properties of the paper products can also provide a deeper understanding of how the material bends under load.

Detta examensarbete ämnar till att svara på frågeställningen: Vilka problem och möjligheter upplever gymnasieelever i samhällsorienterande ämnen, i Malmö, att det finns med att föra anteckningar med hjälp av digitala verktyg jämfört med papper och penna? Motivering till valet av frågeställningen bygger på ett intresse av att se vilka konsekvenser digitalisering av den svenska skolan kan leda till i allmänhet och för anteckningar och lärande i synnerhet. Vår teoretiska förankring och vår metod grundar sig i fenomenografi som synliggör upplevelser av fenomen. Frågeställningen har besvarats utifrån en kvalitativ metod som utgår från intervjumaterial baserat på 10 intervjuer med gymnasieelever som läser samhällsorienterande ämnen i årskurs 3 i Malmö. Vårt resultat visar att möjligheterna med digitala anteckningar är det praktiska och tidseffektiva. Samtidigt som problemen med digitala anteckningar är desto fler. Intervjupersonerna vittnar om att det tar längre tid att tillägna sig information och att störningsmoment från sociala medier är ett dagligt inslag i undervisningen. Ytterligare problem är att de tenderar att transkribera istället för att anteckna med egna ord och att det därför är svårt att bibehålla en struktur och minnas det som antecknats. Möjligheter med papper och penna är att intervjupersonerna upplever att informationen fastnar. De använder sig av muskelminnet och antecknar med egna ord. En annan möjlighet är att det finns färre störningsmoment. Problem som upplevs när analoga anteckningar tas är bristen på rättstavningsprogram och tidsaspekten. Anmärkningsvärt i vårt resultat är att majoriteten av våra intervjupersoner väljer att anteckna på datorn trots att de upplever att de lär sig bäst när de antecknar med papper och penna. Det finns således en obalans mellan anteckningsvalet och det upplevda lärandet. Vår intervjustudie bekräftar tidigare forskning inom området men adderar en faktor som inte tidigare nämnts: undervisningstempots samband med centralt innehåll och digitalisering av skolan. Vår slutsats är att det finns ett strukturellt problem som tvingar elever att välja ett anteckningssätt ofördelaktigt för sitt lärande, samtidigt som lärare tvingas öka sitt undervisningstempo för att hinna med i den välkända stroffträngseln.

Detta är en förstudie som går ut på att utveckla ett mätkonceptsförslag. Förslaget ska kunna fungera som ett potentiellt fundament för fortsatt arbete för att kunna avgöra mjukheten hos tissue-papper, det vill säga hög-absorberande papper som till stor del används för hygienändamål som exempelvis toalettpapper och servetter. Förslaget ska integreras med mätinstrumentet Syntouch BioTac som är en haptisk sensor samt tryck- och dragprovaren Lloyd LR5K. Kravet för att mätkonceptet ska vara acceptabelt är att det ska vara objektivt samt repeterbart.  En litteraturstudie genomfördes tidigt som resulterade i att författarna insåg att en prototyp behövde konstrueras. Prototypen utvecklades med hjälp av nödvändiga teorier som skulle säkerhetsställa att framtagningen av prototypen gjordes på ett objektivt sätt.  Tre olika typer av tissue-papper valdes ut för att genomgå mätmetoden med den konstruerade prototypen. Mätmetoden genererade data som sedan analyserades med lådagram och dessutom åskådliggjordes testresultatet med grafer. Datan analyserades och resulterade i att förstudien gav författarna ett positivt utslag på frågeställning. Det vill säga att mätkonceptsförslaget uppfyllde objektivitet samt repeterbarhet. / This is a pilot study which involves a development of creating a proposal for a concept that can measure tissue-paper. This study should be able to be used as a fundamental thesis for future studies that will determine the softness of tissue-paper, ergo paper that is highly absorbent of liquids which is frequently used for personal hygiene such as toilet paper and napkins etc. The concept must be integrated with the haptic sensor Syntouch BioTac which is mounted on the push-pull tester Lloyd LR5K. The requirement to make this study successful is that the measuring concept will produce data which not only is objectively created but also repeatable.  The study began with research which resulted with the conclusion that a prototype needed to be created that would make it possible to perform tests on the tissue-papers. Creating the prototype was made possible by using a few necessary theories which would ensure that it would be done accordingly with minimal subjective input.  Three different kinds of tissue-paper were chosen to go through the measuring procedure with the constructed prototype. The data that was obtained from the procedure was then analyzed with boxplots and the test results were also depicted into graphs. The conclusion that was made after analyzing the data was that the authors of this study had obtained a positive verdict according to their issued question. Thus, the measuring concept was presenting objectively and repeatable results.

The utilization of fiber-based packages has started to take more place at the packaging sector but is still restricted by a lack of transparency. Today this challenge is tried to be solved by paying more attention on the characteristics of nanofibers and their possibilities. The usage of nanofibers is, however, facing issues such as long dewatering times, demand to modify pulp fibers and changes in production line machines. Therefore, the purpose of this study is to bring up new insights how to enhance the translucence in fiber-based packaging materials by an impregnation treatment without fiber modification, long dewatering time or toxic impregnation compounds. Four compounds sucrose octaacetate (SOA), sucrose acetate isobutyrate (SAIB), α-D-glucose pentaacetate (GPA) and polyvinylalcohol (PVA) were impregnated into a yellowish uncalendared base paper without surface sizing. The hypothesis was that it is possible to achieve significantly higher translucence of a glassine paper (>>50 %) by impregnation of a compound with a similar refractive index to cellulose and calendering. This study confirmed the hypothesis when calendered 23 % blade coated SAIB samples resulted in translucence over 64 %. At the same time, it was noticed that increase in density did not explain the increased translucence, but more important requirements were the properties of the impregnated compound such as melting point at room temperature, viscosity, amorphous structure and additives of the paper. It was also found that SAIB did not cause negative impacts on tensile strength or contact angle measurements. The results of this study offered fundamental information for the possible future steps towards transparent paper without pulp fiber modifications. / Användningen av fiberbaserade förpackningar ökar inom förpackningssektorn men är fortfarande begränsad av bristen på materialgenomskinlighet. Idag försöker man lösa denna utmaning genom att ägna mer uppmärksamhet åt nanofibrernas egenskaper och deras möjligheter. Användningen av nanofibrer står dock inför problem som långa avvattningstider, behov av att modifiera massafibrerna och förändringar i fiberlinjens utrustning. Därför är syftet med denna studie att ta fram nya insikter om hur man kan förbättra genomskinligheten i fiberbaserade förpackningsmaterial genom en impregneringsbehandling utan fibermodifieringar, långa avvattningstider eller giftiga impregneringskemikalier. Fyra föreningar; sackarosoktaacetat (SOA), sackarosacetatisobutyrat (SAIB), -D-glukospentaacetat (GPA) och polyvinyl alkohol (PVA) impregnerades i ett okalandrerat baspapper utan ytlimning. Hypotesen var att det är möjligt att uppnå signifikant högre genomskinlighet av ett glassinpapper (>>50%) genom impregnering av en förening med liknande brytningsindex som cellulosa följt av kalandrering. Denna studie bekräftade denna hypotes när kalandrerade 23 % bladbelagda SAIB-prover resulterade i genomskinlighet över 64 %. Samtidigt noterades att ökningen i densitet inte förklarade den ökade genomskinligheten utan viktigare krav var egenskaperna hos den impregnerade föreningen såsom smältpunkt vid rumstemperatur, viskositet, amorf struktur och tillsatser av papperet. Det visades också att SAIB inte orsakade negativ påverkan på draghållfasthet eller kontaktvinkelmätningar. Resultaten av denna studie visade grundläggande information för möjliga framtida steg mot transparent papper utan massafibermodifieringar.

Tissue paper is a common type of paper material and is used in a variety of products. For tissue paper, several properties are of interest, such as absorbency, softness, bulk and mechanical properties. Embossing is an operation used to apply a pattern on tissue paper. It is used to improve several properties, but is known to reduce mechanical properties. Currently, no models can predict the loss of strength due to embossing. In this report base tissue paper is embossed with two different embossing patterns and tensile tests are conducted with and without edge notches. The edge notch length was varied between 0 mm to 12 mm. From the experiment, a modified Linear Elastic Fracture Mechanics model was applied on both base tissue paper and embossed tissue paper tensile test results. The experimental procedure is described. In total, four different paper qualities were tested. Two that are designed for toilet paper and two that are designed for kitchen paper. The tissue sheets were embossed using 3D-printed plates and conducted in a laboratory environment. Tensile tests with edge-notch specimens were performed. The notch lengths tested were between 0 mm and 12 mm long. It was investigated if any trends of the parameters in the model could be noticed due to embossing. The model worked well for all base tissue qualities. The embossing reduces the material's tensile strength compared to the base material. With increasing embossing load, longer notches are needed to drop the tensile strength of the specimen. Some general trends were noted. However, the impact of the embossing was different for different paper qualities and the embossing pattern used. The most significant difference between plates was noted in specimens with high embossing load. With increasing embossing load, the edge-notch must also be longer to reduce tensile strength. The model parameters changed more for machine direction (MD) specimens than crossmachine direction (CD) specimens. / Mjukpapper är en vanlig typ av paper som används bland annat till toalettpapper och hushållspapper. För mjukpapper finns det flera egenskaper som är viktiga för en bra produkt. Hur bra mjukpapperet kan absorbera vätska, hur mjuk det är för användaren samt mekaniska egenskaper så som drag styrka. Prägling är en operation som görs på mjukpapper för att förbättra egenskaper, till exempel mjukhet, men på bekostnad av mekaniska egenskaper. För tillfället finns det inga modeller som kan förutse förlusten i styrka på grund av präglingen. I den här rapporten beskrivs processen för att prägla mjukpapper med två olika präglings mönster i ett laboratorium klimat. Fyra olika mjukpappers kvalitéer präglades. Dragprov genomfördes på det präglade proverna med och utan kantspricka. Kantsprickans längd var som längst 12 mm. Från dragprovs resultaten tillämpades en modifierad linjärt elastisk brottmekanisk modell. Modellen fungerade bra för både icke präglat och präglat mjukpapper Parametrarna för modellen ändrades för präglade provbitar jämfört med icke präglade. Inverkan av prägling påverkades både av mjukpapperet sort och präglings mönstret som användes. Störst skillnad mellan präglingsmönster sågs vid hårt präglade provbitar. Präglade provbitar behövde längre kantsprickor för att förlora dragstyrka.

Fibers are interesting materials alternative to replace conventional fossil-based plastics, as they are bio-based and do not lead to CO2 emissions. Due to their limited ductility, it is difficult to use them to make complex three-dimensional shapes. This problem has already been addressed in previous research studies but the processing conditions used here were never tried before. In this thesis, the incorporation of low molecular plasticizers onto the fibers is investigated to obtain a more ductile fiber-based material. More precisely, Paper and Fiber Research Institute (PFI) refining is used to mechanically treat the fibers and help the sorption of glycerol, urea, polyethyleneglycol (PEG), or polyvinylalcohol (PVA), followed by the formation of sheets from the modified pulp. However, it has been found that only small amounts of plasticizers were retained by this process. The refining itself on the fibers without additives enhanced fibrillation and developed mechanical bonding between the fibers, which resulted in increased strength and ductility. Also, the hot pressed (HP) drying technique was found to yield denser and stronger papers, compared to the non-pressed (HP) drying technique. As a comparison, the incorporation of plasticizers through ultrasonication and its effect on the paper properties were also considered from a previous study within the same research group. It has been found that this mechanical treatment retains more plasticizers than refining but yields different paper properties (especially an increased ductility). All these results suggest that PFI refining should be studied more in-depth by performing at least one process optimization cycle where less dilution takes place. / Fibrer är ett intressant, alternativt material att ersätta konventionella, fossila plaster. Men deras begränsade plasticitet gör det svårt att forma mer avancerade tredimensionella former. Detta problem har man adresserat i tidigare forskning, men bearbetningsförhållandena utvärderade i denna studie har inte testats tidigare. I denna uppsats studeras integrering av små molekylära mjukgörare in i fibrer för att framställa ett mer plastiskt, fiber-baserat material. Mer precist, Papirforskninginstituts (PFI) bearbetning används för att mekaniskt bearbeta fibrerna och underlätta sorption av glycerol, urea, Polyethylenglykol (PEG) och Polyvinylalkohol (PVA) följt av arkning av den bearbeta pappersmassan. Det har visats att i denna process bibehålls endast små mängder av mjukgörare på fibrerna. Dock har den mekaniska bearbetning i säg effekt på fibrerna, då den leder till defibrillering, och förstärker interaktionerna mellan fibrerna vilket leder till ett starkare och segare material. Utöver det, visar studien att värmepressningen (HP) som torktekning ger ett mer homogent resultat gällande arkens kvalitet. Som jämförelse användes en tidigare studie av samma forskargrupp som använt ultraljudsbehandling som medel att inkorporera mjukgörare och hur den behandlingen påverkade arken. Den behandlingen leder till högre retention av mjukgörare vilket leder till andra pappersegenskaper, speciellt högre duktilitet. Dessa studier visar att PFI bearbetningen behöver studeras i mer detalj för att se om det är en lämplig bearbetningsmetod och därför bör minst en till cykel med optimeringar göras för att se om högre halt mjukgörare kan bibehållas.

I denna uppsats utforskas hur vi kan förstå och arbeta med materialet papper i gymnasieskolans bildämne på ett sätt som lyfter fram papprets materiella egenskaper, tillverkning, återvinning och hållbarhet. Med hjälp av research-creation som forskningsmetod organiseras sammanlagt nio forskningshändelser som vill öppna upp för olika praktiker och sätt att förstå papper i bildämnet. Forskningshändelserna analyseras med hjälp av en nymaterialistisk tolkningsram och med begreppen response-ability och materiell litteracitet. I studien synliggörs hur användningen av papper i bildundervisningen innefattas av en variation av olika slags papper, konstnärliga uttryckssätt och tekniker. I studien framkommer att förståelsen för papprets tillverkning, återvinning och hållbarhet försvåras då bildämnets genomgripande kursplan inte nämner eller tar upp dessa begrepp. Bildlärare och elevers intresse för papper kan dock skapa rum och förutsättningar för att moment som berör papprets tillverkning, återvinning och hållbarhet tas upp i bildundervisningen. Med hjälp av en nymaterialistisk ingång till en praktik med papper framträder hur olika substanser, kroppar och material samverkar i papprets materiella egenskaper och tillverkningsprocess. I denna praktik och förståelse synliggörs hur papper som material är process-baserad och relationell. I denna förståelse öppnas möjligheterna till att förstå och se kontakter och bindningar som finns mellan papper, material, växter och miljöer. Med hjälp av begreppet response-ability aktualiseras också etiska och moraliska frågor kopplade till praktiker med material och papper.

Denna rapport har tagits fram för att undersöka och sprida information om trikå av pappersgarn från bananväxten manillahampa ”musa textilis”. Behovet av skonsamma och mindre miljöpåverkande material är väldigt aktuellt inom beklädnadsindustrin. Många av de material som används idag tär på miljön och världens resurser. Studien undersöker pappersgarns mekaniska egenskaper och färgbarhet. Detta görs för garn med olika tjocklek samt pappersgarn blandat med andra material. En studieresa gjordes till Japan för att besöka leverantörerna av pappersgarnet. I Japan visade företagets vice VD produkter de tagit fram av garnet och i många fall var det en blandning av papper och mer vanliga material som bomull och viskos, som gjorde slutprodukten mjukare. För att tillverka trikå av pappersgarn har olika bindningar och metoder prövats fram. Materialprover stickades upp i bindningen piké Lacoste över fyra sticksystem. Tester gjordes för dimensionsförändring, färghärdighet, nötningshärdighet och noppbildning samt dragprovning på garnnivå. Kawabata systemet (används för att mäta de mekaniska egenskaperna hos ett material) har använts som utgångspunkt för att undersöka ett materials komfort och egenskaper. Ytan och styrkan på ett material har studerats. Tyg stickat av pappersgarn känns styvare och hårdare än tyg stickat av bomull eller viskos, vilket resultatet av dragprovningen kan bekräfta. Pappersgarn är styvare jämfört med referensproverna bomull ”gossypium”, viskos och polyester. Garn av papper har dock goda egenskaper som stickad vara, där det inte påvisas någon större krympning eller töjning. Pappersgarn visar inga tecken på noppbildning och har en god färghärdighet efter att materialet har färgats enligt konventionell metod för cellulosabaserade material.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla en lärarahandledning som stöd i teknik riktat till pedagoger i förskolan. Den skullle ge barnen en möjlighet till att skapa ett intresse för teknik. Lärarhandledningen riktar sig till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 och innehåller frågor om tekniken i vardagen som kan ställas av två mjukbjörnar, Nelli och Nalle. Utifrån dessa frågor så framställdes konkreta bygg- och konstruktionsuppdrag till varje enskild fråga. I handledningen så beskrivs det på vilket sätt pedagogerna kan arbeta med frågorna. Handledningen har utvärderats av fyra förskollärare och fick mycket positiv respons. / The aim of this development work was to develop a teacher´s guide to assist in technology aimed at educators in preschool. It would give the kids an opportunity to create an interest in the technology. Teacher´s Guide is aimed at educators that works with children ages 3-6 and includes questions about the technology of every day life that can be aked of two softbears, Nelli and Nalle. From these questions then prepared an constuction and constuction tasks to each individual question. The Guide describes the way in which teahers can work with technology in every day life. The tutorial has been evalueted in four preschool theacher´s and got a very positive respons.

Examensarbetet berör frågor kring arkivering och dokumenthantering på stads-byggnadsförvaltningen i Trollhättans kommun. Problem som kommunen har är dagslägets hantering av digitala filer. / Se mailadressen