Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever och möjliggör barns delaktighet i pedagogisk dokumentation med digitala verktyg. Utgångspunkten för studien grundar sig i en ny skrivning i den senaste läroplanen för förskolan gällande att barn numera ska vara delaktiga i att dokumentera med digitala verktyg. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och fokus sätts på förskollärares upplevelser kring fenomenet barns delaktighet i pedagogisk dokumentation med digitala verktyg.  För att få svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Studien grundar sig på intervjuer med fem legitimerade förskollärare. Analysen av materialet har gjorts utifrån begreppen barnperspektiv, barns perspektiv samt stark och svag lärarkontroll. Genom användning av en tematisk analysmetod har materialet kategoriserats och tematiserats utifrån frågeställningarna.  Resultatet visar att det finns många möjligheter men också flertalet utmaningar i arbetet med att få barn delaktiga i den digitala pedagogiska dokumentationen. Förskollärarnas varierande inställningar och kompetenser kring att arbeta med digitala verktyg påverkar i hög grad barns möjlighet till att vara delaktiga i pedagogisk dokumentation med digitala verktyg. Andra faktorer som kan påverka deras delaktighet är förskollärarnas barnsyn och yttre ramfaktorer. Resultatet tyder också på att det finns stora utvecklingsmöjligheter för den digitala pedagogiska dokumentationen i förskolan och att förskollärare över tid utvecklar strategier och arbetssätt för att öka barns deltagande i den.

Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av lyssnande till de yngsta barnen samt hur de menar att lyssnande kan leda till att barn blir delaktiga i utformningen av utbildningen. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kunna bilda kunskap om förskollärares berättelser och upplevelse. Den teoretiska utgångspunkten är fenomenologi och resultatet har bearbetats genom en tematisk analys utifrån det fenomenologiska begreppet livsvärld, då berättelserna utgår från förskollärarnas egna livsvärldar.  Resultatet visar att barn har många olika uttryckssätt där även humor, integritet och kroppsligt avstånd belystes som uttryckssätt. Förskollärarna upplever ibland en svårighet i att lyssna in och upptäcka dessa uttryck. Fokus blir då i stället på att barn ännu inte utvecklat det verbala språket samt att förskollärna ibland kan känna en otillräcklighet i att hinna lyssna in de yngsta barnens uttryckssätt. Resultatet visar också att pedagogisk dokumentation och en tillgänglig miljö är användbart för att möjliggöra lyssnande och delaktighet. Det visar sig även att förskollärare upplever att det är betydelsefullt att vara närvarande och lyhörd för att kunna lyssna in barns olika uttryck.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar pedagogisk dokumentation i förhållande till systematiskt kvalitetsarbete, samt hur dessa används i förhållande till aktuella styrdokument. Metoden som valdes för studien var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare från tre olika kommuner i mellersta Sverige. Resultatet har analyserats med en fenomenografisk ansats. Materialet sorterades i fem huvudkategorier och fem underkategorier utifrån rubrikerna pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete samt styrdokumentens roll. Resultatet visar att förskollärare uppfattar begreppen som komplexa och svårtolkade. De främsta uppfattningarna som uttrycktes var vikten av en samsyn och kompetens om gällande styrdokument, om barngruppen och arbetslagets barnsyn, barns delaktighet i verksamheten samt chefens ansvar. Slutsatsen är att det systematiska kvalitetsarbetet upplevs som komplext och att Skolverket behöver skapa och erbjuda kompetensutveckling till de som behöver det. Förhoppningsvis kan det leda till att förskolans personal uppfattar pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete likvärdigt i hela landet.

Denna kvalitativa studie har i syfte att tolka och förstå pedagogers beskrivningar av barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Därigenom bidra med en djupare förståelse om hur pedagoger utvecklar förutsättningar för att barns delaktighet ska ha en framträdande roll i pedagogisk dokumentation. Av den anledningen är detta examensarbete aktuellt för alla pedagoger som arbetar inom förskolans utbildningsverksamhet. Studien genomfördes i södra Sverige och för att studien skulle uppnå sitt syfte samt besvara forskningsfrågorna genomfördes två fokusgruppsdiskussioner som bestod av tre förskollärare i respektive grupp. I fokusgrupperna fick förskollärarna möjlighet att diskutera kring sina kunskaper och erfarenheter utifrån barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Studien hämtar inspiration från hermeneutikens tolkningslära för att bilda förståelser kring pedagogernas budskap utifrån teorier om delaktighet och inflytande. Resultat visar att pedagogens kunskaper kring barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen är avgörande för pedagogers förhållningssätt och medvetande kring att göra barnen delaktiga i processen. En slutsats blir därmed att som verksam pedagog inom förskolan är det viktigt att reflektera över vilka tillvägagångssätt som bidrar till att närmar sig barns perspektiv. Dessa tillvägagångssätt blir därav gynnsamma för en gemensam pedagogisk dokumentation.

Pedagoger möter utmaningar i arbetet med dokumentation och det är rektorn som bedriver förskolan och ansvarar för att höja utbildningens kvalitet. Studiens syfte är därmed att ta reda på vilka diskurser som kommer till uttryck i rektorers resonemang om dokumentationsarbetet på förskolan samt belysa de uttalanden som rektorerna ger uttryck för om stödet till pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation. De resultat som presenteras i föreliggande studie har för avsikt att bidra till utvecklingen av arbetet med pedagogisk dokumentation på förskolan där rektorers pedagogiska ledarskap är medel för utbildningens kvalitetsutveckling. Studiens vetenskapsteoretiska grund är socialkonstruktionismen med en metodologisk utgångspunkt i diskurspsykologin, där rektorers tal analyserats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av ostrukturerade intervjuer, där vi i samtal med rektorerna fick ta del av deras version av verkligheten. Studien visar att ett närvarande ledarskap prioriteras av rektorerna i stödet till pedagogernas arbete med pedagogisk dokumentation. Rektorerna ger uttryck för att olika former av stöd erbjuds, utifrån rektorernas förutsättningar, men övertygar om att det är pedagogernas inställning som är avgörande för hur dokumentationsarbetet utvecklas eller försvåras. Resultatet visar att rektorerna uttrycker en avsaknad av en likvärdighet i arbetet med pedagogisk dokumentation för att kunna ge rätt stöd till pedagogerna.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan förhåller sig till pedagogisk dokumentation samt hur den kan främja en helhetssyn i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Studiens frågeställningar berör vad som krävs för att pedagogisk  dokumentation ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet, vad använder förskollärare pedagogisk dokumentation till i sitt arbete på förskolan samt hur pedagogisk dokumentation kan bli ett kollegialt arbetsverktyg för förskollärare. Studien har en kvalitativ ansats och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare på en förskola. I resultatet lyfter förskollärarna fram betydelsen av en tydlig och väl strukturerad organisation för arbetet med pedagogisk dokumentation som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete. Det handlar om tydliga roller och ansvarsområden för personalen, med pedagogisk handledning och en struktur som ger tid för dokumentation, reflektion och gemensamt lärande där alla kan vara delaktiga. Förskollärarna beskriver hur pedagogisk dokumentation ger möjlighet till ökad delaktighet för barn och vårdnadshavare i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet visar på pedagogisk dokumentation som ett kollegialt arbetsverktyg, som blir en del i ett målstyrt systematiskt kvalitetsarbete.

Sammanfattning/Abstract Artberger, Ulrika (2018). Förebyggande och främjande – om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Denna studie har som förväntning att kunna öka förståelsen och kunskapen om förskolepersonals arbete med tidiga insatser, och vilka förutsättningar som krävs för att dessa insatser ska bli lyckosamma.Syfte och frågeställningarIntuitivt sett är tidiga insatser inom förskoleverksamheten något som i de allra flesta fall bör ses som en positiv åtgärd. Å andra sidan är kostnaden för sådana insatser (räknat i penningvärde) betydande, vilket är en uppenbar barriär för att senarelägga en potentiell insats. Det övergripande syftet med denna studie är att komplettera och framför allt konkretisera den nuvarande kunskapsmassan/forskningen kring tidiga insatser i förskoleverksamheten. TeoriDenna studien utgår ifrån en systemteori för att kunna förstå och analysera det resultat som framkommit. Det används även ett sociokulturellt perspektiv för att förstå hur förskolepersonalen tänker och skildrar sitt agerande i relation med barnen. I studien används systemteori och det sociokulturella perspektivet som komplement till varandra för att förstå helheten av förskolepersonals relationer och tankar. Metod Utifrån syftet valdes en kvalitativ undersökning till denna studie. För att informanterna skulle kunna berätta fritt användes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare och en förskolechef där det var öppna frågor. Med frågeställningar som handlar om hur förskolepersonal arbetar på förskolan valdes en fenomenologisk forskningsmetod där den som undersöker försöker förstå mänskliga beteende och vad det är som gör att människor beter sig som de gör, i detta fall ett förskolepersonalsperspektiv. Efteråt har jag sedan analyserat och tolkat informanternas resultat genom att titta på varje förskola var för sig ur ett systemteoretiskt perspektiv som har lett till att resultatet sen delats in i olika tema där relationer mellan kolleger, barn, föräldrar, avdelningar, förskolechef och specialpedagoger har synlig gjorts. Genom det sociokulturella perspektivet har språk och bemötande som sker mellan de olika systemen på förskolorna blivit tydligare.Resultat Resultatet har visat att förskolechefen med en specialpedagoutbildning i botten har en påverkan i verksamheten. Förskolechefens bakgrund har gjort att hon har anställt en specialpedagog på förskolan för att tidigt kunna bidra till att tidiga insatser setts in och likt det Lutz (2013) menar gör att förskolepersonal inte väntar och ser om barnet mognar eller inte. Specialpedagogen skulle vara en drivkraft för att bidra till att öka förskolepersonalens samarbete och kompetens något som även EU-kommissionen (2011) och Åberg och Lenz Taguchi (2018) pekar på där det behövs en kompetens för att bidra till en god kvalité i stödinsatser. I resultatet har det framkommit att det en del pedagoger betonar deras egen okunskap om tidiga insatser som något som ställer till det i verksamheten då de inte har de redskap som behövs och att det tar tid innan personalen kan få handledning från specialpedagogen i kommunen. Förskolorna beskriver att nyanställda eller vikarier inte fått någon information vid anställning om på vilket sätt de arbetar på de olika förskolorna som gör att helheten av verksamheten inte kan förstås av de som är nya och därigenom påverkar alla i verksamheten likt de sociala system som Gjems (2017) pekar på. Förskolechefen menar att det krävs en gemensam syn på vilket förhållningssätt som ska vara på förskolan och att det blir svårt när inte alla har samma information. Specialpedagogiska implikationer I resultatet framkommer specialpedagogen roll som två perspektiv, en på förskolan och en som specialpedagog i kommunen. För specialpedagogen på förskolan fanns ett uttalat mandat från förskolechefen att specialpedagogen själv kunde påverka på vilket sätt arbetet med specialpedagogik skulle användas på förskolan och där en av utgångspunkterna var att förskolepersonalen skulle kunna få den stöttning de behövde så fort som möjligt något som till skillnad mot specialpedagogen i kommunen inte kunde göras lika fort. Resultatet visar även att specialpedagoger hade olika roller där de kompletterade varandra genom att de specialpedagoger i kommunen mer arbetade med fortbildning och endast kommer ut när det uppstått svårigheter i verksamheten medan specialpedagogen på förskolan kunde arbeta mer nära och ge tips och råd redan innan svårigheter uppstått och där den fortbildning förskolepersonal hade fått kunde hållas kvar genom handledning. NyckelordFörebyggande arbete, förskolan, pedagogisk dokumentation, specialpedagogens roll, tidiga insatser

Med tanke på de yrkeserfarenheter vi båda besitter om dokumentation blev det i våra diskussioner om hur dokumentationsarbetet tillämpas i förskolan, synligt att vi till viss del inte delade en gemensam förståelse för innebörden av begreppet dokumentation. Dessa skiljaktigheter som synliggjordes i våra samtal med varandra, väckte en nyfikenhet för diverse tillvägagångssätt för dokumentation och sist men inte minst, syftet med dokumentationsarbetet i förskolan. Frågan om för vems skull vi förskollärare dokumenterar för, upprepade sig åtskilliga gånger. Därav valet av vad vårt gemensamma examensarbete skulle ta sikte på. Studiens intention har varit att få insyn i förskollärares erfarenhetsvärld av dokumentation. Deras kunskaper och resonemang om dokumentationsarbetet i förskolan har varit målet att få fördjupad kunskap om. I enlighet med studiens frågeställningar vill vi nå ett närmande i hur respondenterna för studien resonerar kring detta ämne. Både vad det gäller respondenternas tankemönster om dokumentationens tillvägagångssätt samt vad den ska medföra till barnen. Studiens undersökning görs utifrån fem förskollärare med varierande yrkeserfarenhet och som är verksamma på olika förskolor. Den transkriberade empirin som de enskilda intervjuerna bidragit till, har tolkats samt analyserats och blivit resultatet för studien utifrån barns perspektiv, vuxenperspektiv samt ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Vi vill även framhålla begreppet dokumentation i vårt arbete som ett samlingsnamn för dokumentation och pedagogisk dokumentation. Studien har resulterat till ett synliggörande av att samtliga förskollärare dokumenterar med syfte att fånga barns lärprocesser och hur detta sedan kan utveckla verksamheten vidare. Vi kan också i vår studie se utifrån respondenternas intervjuer, hur dokumentationsarbetet skiljer sig kring de etiska aspekterna. Utifrån det konstruktionistiska perspektivet uppmärksammades respondenternas tankemönster om hur dokumentationsarbetet bör tillämpas med hänsyn till mottagaren av dokumentationen. Resultatet visar att samtliga förskollärare är eniga om att dokumentationsarbete är något positivt för barnens vidare lärande och för reflektionen för det vidare arbetet. Resultatet synliggör även vikten av att hitta ett arbetssätt som tar bort stressen från dokumentationen. Detta för att dokumentationen ska bli ett levande inslag i verksamheten som bjuder in till socialt samspel för alla parter, barn och förskollärare. Reflektion kring ett dokumenterat material kan bland annat bli en fördel för förskollärare då de har för avsikt att förändra och utveckla sitt vardagliga arbete på förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2009). Förskollärarna använder även dokumentationerna för att synliggöra verksamheten och göra föräldrarna mer delaktiga i det vardagliga arbetet på förskolan.

No description available.

Syftet med studien är baserad på en kvalitativ metod för att studera hur förskollärarna beskriver sin barnsyn och hur det kan påverka barnens delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. För att samla in empirisk data har en grupp – och två parintervjuer använts som metod. Studien baseras utifrån en fenomenografisk teori, genom att lyfta förskollärarens olika aspekter till pedagogisk dokumentation, barnsyn och delaktighet. Det framkommer i studien att de olika begreppen hänger samman som en röd tråd. Barnsynen utgör delaktigheten i den pedagogiska dokumentationen, och den pedagogiska dokumentationen visar hur förskollärare ser på barn och hur delaktiga barnen varit i processen.  Resultatet visar en utvidgad förståelse för förskollärarens olika aspekter om barns delaktighet samt hur de ser på kompetens i arbetslaget. Kompetensen utgör en grund för barns delaktighet och lärande, och baseras på förskolans värdegrund. Att våga reflektera i arbetslaget om olikheter och likheter i relation till begreppen är en viktig aspekt, dock krävs då ett tryggt arbetslag med tillit och respekt. Tillsammans utgörs en sambedömning av barns lärande och utveckling, men också för att skapa ett tryggt arbetslag och en trygg barngrupp, för allas lika värde.