Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Syftet är att ta reda på om förskollärare har barnens perspektiv eller ett vuxenperspektiv vid den pedagogiska dokumentationen. Detta bidrar till att vi vill undersöka följande frågor: Hur uppfattar förskollärare begreppet pedagogisk dokumentation? Hur anger förskollärare att de utför pedagogisk dokumentation? Vi berör även dokumentationen då den är ett förarbete till pedagogisk dokumentation. Studien utgår från fenomenografin och utvecklingspedagogiken som teoretisk utgångspunkt. Med hjälp av en kvantitativ metod med kvalitativa inslag sammanställs en pappersenkät för att få frågeställningen besvarad. Enkäterna delas ut till förskollärare på olika förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärare har både barnens perspektiv och ett vuxenperspektiv när de utför pedagogisk dokumentation. Det visar sig att fler förskollärare har barnens perspektiv i åtanke än ett vuxenperspektiv då många fokuserar på barnens utveckling. Vid sammanställandet av enkäterna synliggörs det att förskollärare uppfattar och utför pedagogisk dokumentation olika.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur och varför bör arbetet utföras? Hur arbetar förskollärare med att skapa delaktighet för barnen i arbetet med den pedagogiska dokumentationen? Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet utifrån Säljös tolkning. För att ta reda på det har en flerfaldig strategi använts där både en kvalitativ och en kvantitativ metod integrerats i form av olika frågor i en webbsurvey. I studien har det framkommit att inga tydliga riktlinjer för hur den pedagogiska dokumentationen ska utföras eller hur barn ska göras delaktiga existerar. Detta innebär att det är ett komplext verktyg som kan syfta till att nå både kollegor, barn, föräldrar eller chefer beroende på hur arbetet utförs och vad tanken bakom arbetet är.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattning av pedagogisk dokumentation. Studiens frågeställning tar upp hur förskollärare uppfattar den pedagogiska dokumentationen samt hur förskollärare använder den pedagogiska dokumentationen för att utveckla förskolans utbildning. Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet har legat till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Den sociokulturella teorin har valts för att kunna få en förståelse för förskollärares arbete med och syn på pedagogisk dokumentation i förskolan. Resultatet visar att förskollärare uppfattar den pedagogiska dokumentationen som värdefull i arbetet mot att utveckla förskolans utbildning efter barnens behov och intressen. Det bidrar därmed till att förskollärare värdesätter barnens delaktighet vid dokumentationstillfällena. Resultatet visar även att förskollärare arbetar regelbundet med pedagogisk dokumentation trots tidsbrist och att tillräcklig kompetens inom ämnet ibland saknas.

Barnkonventionen lyfter att barn har rätt att få sin röst hörd, uttrycka sin mening och höras i de frågor som rör barnet. Syftet med studien är att öka kunskap om vilka olika sätt förskolepedagoger kan göra ett till treåriga barn delaktiga i den pedagogiska dokumentationen i förskolan genom barnens fotograferande. I studien har sex barn mellan ett till tre år fotograferat det de fann intressant eller roligt i förskolans utomhusmiljö. Vilket jag har observerat. Anteckningar från observationerna och fotografierna har sedan utgjort underlag för en kvalitativ gruppintervju med avdelningens arbetslag. Resultatet av studien visar att barnens intressen är en viktig utgångpunkt för att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Arbetslaget berättar hur de kan använda sig av digitala verktyg och barnens fotograferande för att synliggöra barnens intressen och fungera som ett kommunikationsmedel för att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Det är viktigt att anpassa material efter barnen och deras förutsättningar för att de ska kunna delta på sina villkor. Med hjälp av ramfaktorteorin kunde jag synliggöra olika områden och faktorer, som barngruppen, kunskap och förståelse, tid, material och ekonomi samt attityd och intresse, möjliggör och påverkar olika sätt som arbetslaget kan arbeta med de yngsta barnens delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Exempelvis området, barngruppen, visar att arbetslaget gör barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen genom exempelvis fotodokumentation.

Syftet med uppsatsen var att undersöka främjande och hindrande aspekter för varje barns utrymme och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Problemet som låg bakom studiens syfte var den svåra utmaningen för pedagoger att göra varje barn delaktig och synliggjord i arbetet med pedagogisk dokumentation, särskilt de barn som pedagogerna på något sätt utmanas av. Detta blev problematiskt då förskolans styrdokument lyfter fram varje barns rätt till utbildning och därmed delaktighet och inflytande i den samma, oavsett förutsättningar. För att samla in empiri har åtta pedagoger intervjuats med metoden halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har smalnats av med hjälp av tematisk innehållsanalys och analyserades utifrån Socialkonstruktivism samt Relationellt perspektiv. I resultatet framkom tre teman; Olikheter i relation till arbetet med pedagogisk dokumentation, Barnets roll i arbetet med pedagogisk dokumentation och Pedagogens roll i arbetet med pedagogisk dokumentation. Dessa har belysts och utretts med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur. Studiens resultat visade tydligt att det handlar om pedagogens roll och ansvar att möta alla de olikheter som ryms i förskolan. Det innebär att se barnet som ett Du, ett subjekt, och värna varje mellanmänskligt möte. Pedagogernas ansvar är att göra det möjligt för varje barn att berika och på sitt sätt föra projektet framåt. Det handlar om att ge fler uttryckssätt betydelse och synliggöra dessa i arbetet med pedagogisk dokumentation. Studien visade att inkludering i förskola kan handla om varje barns möjligheter till utrymme och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation.

Vårt syfte med studien är att belysa förskollärares uppfattningar gällande barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen och genom detta bidra med kunskap inom området. Studien har två frågeställningar: Vad kännetecknar enligt förskollärare deras arbete med att göra barn delaktiga i den pedagogiska dokumentationsprocessen och vilka strukturella faktorer bidrar enligt förskollärare till att begränsa respektive möjliggöra barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen. För att besvara forskningsfrågorna valde vi att använda oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den insamlade empirin analyserades sedan utifrån Knaufs (2015) delaktighetsmodell. Det empiriska materialet visar att samtliga förskollärare ser barns delaktighet som en central aspekt i förskolans verksamhet. Samtidigt visar resultatet på att barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen kan upplevas som komplext då förskollärare har olika uppfattningar och visioner om begreppet delaktighet. Trots att förskollärarna i studien lyfter vikten av barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen kan det många gånger vara svårt att tillämpa till fullo, då olika faktorer påverkar.

Syftet med utvecklingsarbetet var att öka insynen i fritidshemmet för vårdnadshavare och synliggöra den pedagogiska verksamheten samt dess undervisning. Detta genomfördes som en aktion under fem veckor där innehåll från två olika fritidshem med koppling till fritidshemmets läroplansmål delats med vårdnadshavare i form av bilder, videos och text genom en app. Pragmatismen utgjorde den teoretiska utgångspunkten där kunskap ska uppfattas som nyttig utifrån en praktisk kontext. Utvecklingsarbetet tog även sin utgångspunkt i aktionsforskning och vi har tagit fram en modell inspirerad av Kurt Lewins aktionsforksningsmodell. Genom enkätundersökningar samlade vi information om vårdnadshavarnas upplevelse av sin insyn i fritidshemmet före och efter utvecklingsarbetet. Det genomfördes även intervjuer med personal där vi tog del av deras uppfattning av arbetet med appen. Utvecklingsarbetets resultat visade att de vårdnadshavare som deltagit i arbetet upplevde sig ha fått en ökad insyn i fritidshemmets pedagogiska verksamhet och dess undervisning.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet i studien analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärare använder sig av fotografi, observation, reflektion och organisation av barngruppen som strategier för att möjliggöra för barns delaktighet och inflytande i förskolan. I resultatet framkommer även förskollärarnas utmaningar i arbetet med att möjliggöra för barnens delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Utmaningarna består bland annat av tids- och personalbrist. Studiens slutsats är att om förskollärare använder strukturerade mallar i observationer kan de motverka tidsbristen som de upplever. Slutsatsen är även att kommunikation är ett avgörande verktyg i reflektioner. Dessa reflektioner behöver vara anpassade efter barngruppen för att alla barns röster ska bli hörda, vilket kan gynna barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen.

Syfte med vår studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av intra-aktioner mellan materialitet och barns delaktighet i pedagogisk dokumentation i Reggio Emilia inspirerade förskolor. En kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer valdes för att besvara frågeställningarna. För att synliggöra materialitets roll samt intra-aktionerna har vi använt oss av Barads agentiella realism. I resultatet framkommer det att förskollärare beskriver att de använder materialitet för att göra barnen delaktiga i pedagogisk dokumentation, för att påbörja nya tankar och som underlag för reflektioner. Ytterligare framkommer det att förskollärarna erfar att barns tankar blir synliga i intra-aktioner där barnen samtalar, pekar, använder sig av kroppsspråket och av estetiska uttrycksformer i mötet med dokumentationernas agens. Vidare visar resultatet att förskollärare erfar att olika materialitet intra-agerar på olika sätt med barns delaktighet. Sist belyser resultatet olika utmaningar som förskollärare möter i arbetet med materialitet och barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Studiens slutsats är att barns delaktighet ingår i ett komplext nät av intra-aktioner med materialitet i pedagogisk dokumentation. I intra-aktionerna har lyhörda förskollärare en avgörande roll för barns delaktighet.