Examensarbete utgör ett didaktiskt verktyg för att utforska hur textillärare använder sina händer i praktiken för att stödja elevernas lärande och motivation. Trots att forskning visar på utmaningar för lärare, särskilt med elever som saknar motivation, är det av betydelse att inte ge upp. Studiens syfte är att generera insikt kring hur textillärare använder händerna som pedagogiskt verktyg och att undersöka deras uppfattningar om händernas roll utifrån riktlinjer i styrdokument. Tidigare forskning bidrar med insikter om hur olika pedagogiska strategier påverkar elevernas inlärning. Genom att integrera dessa metoder och samla empirisk data, syftar studien till att belysa ämnet och förbättra elevernas förståelse och engagemang. Fokus ligger på att undersöka hur textilläraren använder sina händer i undervisningen med hjälp av insamlad empirisk data genom observationer och intervjuer för att förstå lärarens agerande och perspektiv. Resultatet av studien tydliggör hur användningen av händerna i slöjdundervisningen är avgörande ur ett lärarperspektiv. Studien identifierar ett holistiskt perspektiv och pekar på framtida forskningsområden för att förstärka sambandet mellan praktik och teori inom slöjdämnet, medanden också betonar textillärares roll i att stödja elever med bristande självförstoende för att främja en autonom inlärningsmiljö med hjälp av icke-verbala kommunikationsformer, särskilt användningen av händerna.

<p>Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan – en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande. Det förefaller som att datorn inte anses vara högt prioriterad i förskolans verksamhet. Andra aktiviteter, värden och behov, såsom språkutveckling och utevistelse, värderas högre. En slutsats är att aktörernas synsätt präglas till stor del av en omsorgsrationalitet. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av en gemensam grundsyn hos aktörerna gällande hur datorn som pedagogiskt verktyg kan användas i förskolans verksamhet.</p> / <p>The purpose of this study is to explore and illuminate opinions to computer use as educational tools in pre-school from pedagogues, children, parents and school principal perspective, ie from different participant perspectives. Research on computer use in pre-school is marginal, so the ambition of this study is to some extent contribute to knowledge in this area. Ljung-Djärfs (2004) dissertation has been used as a source of inspiration as part of her performance has been the basis for our questions: What opinion do participants have about the computer as a pedagogical tool related to other activities? What opinion do participants have about the computer as a free choice in the pre-school activities? What opinion do the participants have about the computers’ relevance as an educational tool in the pre-school activities? The study has a qualitative approach in the form of a case study and was conducted at a pre-school in central Sweden with the help of interviews, surveys and observations. The results suggest three approaches to computer use as educational tools in pre-school - a complementary activity, a competing option, and a tool of learning. It appears that the computer is not considered high priority in the pre-school activities. Other activities, values and needs, such as language development and outdoor activities, are valued higher. One conclusion is that the views are characterized largely by a caring rationality. Finally it discusses the importance of a common view among the pedagogues in how the computer as an educational tool can be used in the pre-school activities.</p>

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan – en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande. Det förefaller som att datorn inte anses vara högt prioriterad i förskolans verksamhet. Andra aktiviteter, värden och behov, såsom språkutveckling och utevistelse, värderas högre. En slutsats är att aktörernas synsätt präglas till stor del av en omsorgsrationalitet. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av en gemensam grundsyn hos aktörerna gällande hur datorn som pedagogiskt verktyg kan användas i förskolans verksamhet. / The purpose of this study is to explore and illuminate opinions to computer use as educational tools in pre-school from pedagogues, children, parents and school principal perspective, ie from different participant perspectives. Research on computer use in pre-school is marginal, so the ambition of this study is to some extent contribute to knowledge in this area. Ljung-Djärfs (2004) dissertation has been used as a source of inspiration as part of her performance has been the basis for our questions: What opinion do participants have about the computer as a pedagogical tool related to other activities? What opinion do participants have about the computer as a free choice in the pre-school activities? What opinion do the participants have about the computers’ relevance as an educational tool in the pre-school activities? The study has a qualitative approach in the form of a case study and was conducted at a pre-school in central Sweden with the help of interviews, surveys and observations. The results suggest three approaches to computer use as educational tools in pre-school - a complementary activity, a competing option, and a tool of learning. It appears that the computer is not considered high priority in the pre-school activities. Other activities, values and needs, such as language development and outdoor activities, are valued higher. One conclusion is that the views are characterized largely by a caring rationality. Finally it discusses the importance of a common view among the pedagogues in how the computer as an educational tool can be used in the pre-school activities.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar yrkesverksamma inomförskolan har om bildskapande som pedagogiskt verktyg, samt om de anser attbildskapande främjar barns utveckling. Studien genomfördes på grund av att tidigareforskning inom området kan ses som bristfällig. Genom kvalitativa intervjuer med sexyrkesverksamma personer, med fyra olika yrkesinriktningar, samlades data in för attsedan analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Materialet transkriberades för attsedan analyseras och kategoriseras med utgångspunkt i Vygotskijs teori om att lärandeär socialt. Studiens resultat visar på en gemensam uppfattning, bland respondenterna,om att bildskapande är gynnsamt för barns utveckling. Resultatet visar således på attbildskapande kan gynna både ett kollektivt lärande och ett individuellt lärande. Vidarevisar resultatet även på begränsningar och risker som kan förekomma kringbildskapande. Detta är något som indikerade att bildskapande, enligt respondenterna,inte enbart kan ses som positivt för barns utveckling utan kräver ett medvetetanvändande för att vara gynnsamt för barns individuella utveckling.

The purpose of this essay is to closely study different studies and texts within the subjects ofanimals and nature in order to, from different themes, analyze and determine whether or not animalsis a useful tool to apply in school as well as preschool. Above all else, this study serves to answerwhat animals and nature can bring children, and when you as an educationalist can benefit from it inyour classes within school and preschool. This study also serves to point out what you should keepin mind when using animals as a tool in your classes, since there are a few obstacles to consider.The method used to analyze the different themes is discourse analysis, which is a sort of textanalysis.About one hundred years ago when our society was industrialized, different theories and theimportance of preserving and to sojourn into nature began to grow among some theorists, biologistsand educators. The value of spending time outdoors was realized, which we today have a greatunderstanding of. Our interest for the impact of animals on us is also starting to grow, and there is alot of research that is of the opinion that animals are good for children in many different ways, andfor many different reasons. When obstacles, such as allergy, is not in the way of using animals inthe education, they could be viewed as excellent educational tools. The discourse presented here isfor many different reasons positive to the effect of animals on children.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på användning av högläsning som pedagogiskt redskap för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. I studien har fyra lärare som arbetar i årskurserna F-2 intervjuats kring högläsning som pedagogiskt redskap. Studien följde en semistrukturerad intervjuform och lärarna valdes ut genom ett så kallat snöbollsurval. Resultat visar att lärarna, precis som forskning visar att högläsning som pedagogiskt redskap har positiva effekter på elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna poängterar att lärarens förhållningssätt till läsning är en av de bidragande faktorerna till elevers läsintresse men också att högläsning möjliggör en varierad undervisning. I studien framkommer det att lärarna anser att högläsning bidrar till utveckling av ordförråd, grammatik, förmågan att tolka  texter  och göra kopplingar till egna erfarenheter. / The purpose of this thesis is to study how working teachers view the use of read-aloud as a pedagogical tool to develop pupils’ reading and writing skills. Four primary- school teachers have been interviewed for this study and they were chosen through a snowball sampling. The result shows that both the teachers in this study and previous research consider read-aloud as a pedagogical tool to have a positive effect on pupils’ development of reading and writing skills. The teachers in this study point out that teachers’ attitude towards reading is one significant aspect to pupils’ reading interest, but also that read-aloud allows a variation in the education. In this study, the result shows that the teachers believe that read-aloud activities contribute to the development of vocabulary, grammar, the ability to interpret and    make    connections    to    their   own experiences.

Motivation spelar en betydande roll för hur inläraren lyckas tillägna sig ett andraspråk, då processen är tidskrävande och fordrar elevens fortsatta engagemang (Gass &amp; Selinker, 2008, s. 426). I ämnet svenska som andraspråk ska, enligt Skolverket, läsning och analys av skönlitteratur ingå (Skolverket, 2011, s. 2). Då böcker med ofta obegriplig text kan upplevas som svåröverkomliga hinder i andraspråksundervisningen kan motivation bli den drivkraft som hjälper eleven att överkomma motgångar och distraktioner i läsandet. Denna närstudie av en åttaårig elev i andraklass avsåg att undersöka hur drama som pedagogiskt verktyg i läsandet av en av skolan tillhandahållen skönlitterär bok påverkade hens motivation och upplevelse av läsningen och hur hen gav uttryck för detta. Studien är sålunda en kvalitativ, fenomenologisk studie av ett barn med engelska som förstaspråk. Audioinspelningar nyttjades för att dokumentera de dramabaserade aktiviteter som användes vid läsandet av boken, samt elevens reaktioner. Till analysen transkriberades delar av inspelningarna. Resultatet visade på att informantens engagemang, inlevelse och motivation beträffande läsningen ökade vid användning av drama. Hen spelade som inför publik, skrek och skrattade, illustrerade fysiskt, gestaltade inlevelsefullt karaktärerna, improviserade, och läste med ökad målmedvetenhet och läsförståelse. Hen gav också verbalt uttryck för sin glädje genom att fråga: ”Can we dramatize it? Please!” / Motivation is an important component of success in second language acquisition, as the process is both time-consuming and involved (Gass &amp; Selinker, 2008, p. 426). According to Skolverket, the reading and analysis of fiction is a subject requirement in Swedish as a second language (Skolverket, 2011, s. 2). Books with incomprehensible words can be perceived as insurmountable obstacles in SLA, and motivation can be the driving force prompting the learner to conquer these unavoidable hurdles and distractions. The aim of this close study of an eight-year-old child in second grade was to analyze how drama as a motivation tool affected the learner’s reading experience and how the child expressed their related feelings. Consequently, the study is a qualitative, phenomenological study of a student with English as their L1. Audio recordings were used to document the drama-related activities used in the reading of the book, as well as the student’s reactions. For the analysis, parts of the recordings were transcribed. The results showed that the student’s commitment, empathy, and motivation regarding the reading increased when drama was used. The learner acted as if they were in front of an audience, laughed and screamed, illustrated with their body, embodied the characters emphatically, improvised, and read with increased conviction and understanding. Additionally, the learner verbally expressed their joy by asking: “Can we dramatize it? Please!”