En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation och Etiska aspekter vid donation. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation. En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation och Etiska aspekter vid donation. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation.

Bakgrund: Den perioperativa vården syftar till en individuellt anpassad vård som tillgodoser patientens unika behov. Kvalitativ forskning om ungdomars upplevelser av detta är begränsad.  Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars tankar inför operation och upplevelser av den perioperativa vården.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Datan analyserades med hjälp av systematisk textkondensering (STC). Tio ungdomar i åldrarna 12 till 17 år som hade genomgått operation under generell anestesi intervjuades på ett universitetssjukhus i Mellansverige under våren 2018.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier “tankar kring anestesi, kirurgi och livet”, “erfarenheter av den preoperativa informationen” och “faktorer som påverkar välbefinnandet”. Ungdomarna fokuserade på hur operationen skulle påverka det sociala livet. De hade frågor och tankar som berörde såväl anestesin och kirurgin vilket hanterades på olika sätt. De besked och den information ungdomarna fick under det preoperativa vårdförloppet upplevdes som bristfällig och oanpassad, vilket bidrog till stress och oro. Delaktighet och personcentrerad omvårdnad bidrog till trygghet och en bra relation mellan patient och vårdare.  Slutsats: Resultatet visade på att personalen som är involverad i den perioperativa vården behöver kunskap om ungdomars upplevelser och erfarenheter av den perioperativa vården och operation för att på så sätt kunna förstå vilka omvårdnadshandlingar som är viktiga att ta hänsyn till utifrån ett ungdomsperspektiv. Kunskapen kan användas för att utveckla riktlinjer och den perioperativa vården för att främja patientbemötandet utifrån ungdomars unika förutsättningar. / Introduction: The perioperative care aims at an individually adapted care that meets the patient's unique needs. Qualitative research on adolescents experiences in this subject is limited.  Aim: The purpose was to investigate the thoughts of adolescents on the operation and experiences of perioperative care.  Methodology: The study was conducted as a qualitative interview study with semistructured questions. The data was analyzed using systematic text condensation (STC). Adolescents aged 12 to 17 years who had undergone surgery under general anesthesia were interviewed at a university hospital in central Sweden in the spring of 2018.  Results: The analysis resulted in three categories "thoughts about anesthesia, surgery and life", "experiences of preoperative information" and "factors that affect well-being". The adolescents focused on how the operation would affect the social life. They had questions and thoughts that concerned both anesthesia and surgery, which was handled in different ways. The information the adolescents received during the preoperative stage were perceived to be inadequate and inappropriate, which contributed to stress and concern. Participation and person-centered care contributed to a feeling of safety and a good relationship between patients and caregivers.  Conclusion: The result showed that the personnel involved in the perioperative care need knowledge about the experiences of young people in perioperative care and surgery in order to understand which caring actions are important to take into account from an adolescent perspective. This knowledge can be used to develop guidelines and the perioperative care based on adolescents unique conditions.

Bakgrund: Perioperativ oro hos barn förekommer hos upp uppemot sextio procent av alla barn som genomgår anestesi. Oron kan påverkas utifrån livssituation, fantasier, tankar och tidigare upplevelser i samband med sjukhusvård. Genom att kartlägga omvårdnadsinterventioner som minskar perioperativ oro hos barn, kan det förhoppningsvis bidra till en reflektion kring vård av barn i perioperativ miljö. Syfte: Att kartlägga omvårdnadsinterventioner som anestesisjuksköterskan kan använda sig av för att minska barns upplevelser av oro i samband med perioperativ vård. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med induktiv ansats. Tjugofem artiklar analyserades med hjälp av Whittemore & Knafls (2005) analysmetod. Resultat: Att i den perioperativa vården använda omvårdnadsinterventioner för att minska barns oro är av stor vikt. Genom att låta barn bekanta sig med vårdmiljön eller låta dem distraheras med spel eller musik gav förutsättningar för att minska deras oro. Slutsats: Ett flertal omvårdnadsinterventioner har identifierats kunna minska barns upplevelse av perioperativ oro. Barn är individer och omvårdnadsinterventionerna behöver anpassas utifrån barnets aktuella behov och situation. / Background: Perioperative anxiety in children occurs in sixty percent of all children who undergoes anaesthesia. Anxiety can be affected by lives situations, fantasies, thoughts and earlier experiences from hospital care. By mapping nursing interventions that reduce perioperative anxiety in children, it can hopefully contribute to a reflection on he care of children in perioperative environments. Purpose: To map nursing interventions that the anaesthetic nurse can use to contribute to children's experience of reduced anxiety associated with perioperative care. Method: Descriptive literature study with an inductive approach. Twenty five articles were analysed using Whittemore & Knafl`s (2005) method of analysis. Results: Using nursing interventions in perioperative care to reduce children's concerns is of great importance. By letting children get acquainted with the care environment or letting them be distracted by games or music provided conditions to reduce their worries. Conclusion: A number of nursing interventions have been identified to reduce children's experience of perioperative anxiety. Children are individuals and nursing interventions need to be adapted based on the child's current needs and situation.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i vården och är något som både kan motivera människor till att prestera bättre men även ha en negativ inverkan på individen. För operationssjuksköterskan kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljö, teammedlemmar och från den egna yrkesrollen. Stressen kan få negativa följder både fysiskt och psykiskt för operationssjuksköterskan och leda till att patientsäkerheten inte kan upprätthållas. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stress perioperativt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att stress är vanligt förekommande och påverkar operationssjuksköterskan på flera sätt. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Faktorer i operationsenheten, Samarbetet i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stress hos operationssjuksköterskan bland annat kan härledas till organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet samt operationssjuksköterskans specifika roll. När operationssjuksköterskan är stressad ökar risken för misstag vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultatet i denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssjuksköterskans situation och leda till ökat välbefinnande. / Bakgrund: Stress är vanligt i vårdorganisationen och är något som både kan motivera människor att prestera bättre men som också kan ha en negativ inverkan på individen. För operationssalens sjuksköterska kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljön, teammedlemmarna och från deras egen yrkesroll. Stress kan få negativa konsekvenser både fysiskt och psykiskt för operationssalens sjuksköterska och leda till att patientsäkerheten inte upprätthålls. Sikta: Syftet var att utforska operationssalar sjuksköterskors erfarenheter av stress i den perioperative vården. Metod: En systematisk litteraturgenomgång i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet bygger på en analys av elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Studieresultatet visar att stress är vanligt och påverkar operationssalens sjuksköterska på flera sätt. Resultaten presenteras i tre huvudkategorier: Faktorer i operationssalenheten, Samarbete i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stressen i operationssalen sjuksköterska beror på organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet, liksom operationssalen sjuksköterskans specifika roll. När operationssalens sjuksköterska är stressad ökar risken för misstag, vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultaten av denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssköterskesjuksköterskornas situation och leda till ökat välbefinnande.

Bakgrund: Vid generell anestesi uppnås medvetandeförlust vilket leder till att andningscentrum slås ut. En av anestesisjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård, vilket innebär att kunna identifiera, bedöma och förebygga risker som kan förekomma vid anestesi. I en preoperativ luftvägsbedömning kan förväntad svår luftväg identifieras men det råder ingen samstämmighet över vilka undersökningar som är säkrast att använda. Genom att sätta ord på anestesisjuksköterskors erfarenheter kan den tysta kunskapen om fenomenet “preoperativ luftvägsbedömning” bli synliggjord och möjlig att dela med andra. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av preoperativ luftvägsbedömning. Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats användes. Nio anestesisjuksköterskor intervjuades med öppna frågor. Data analyserades med beskrivande innebördsanalys. Resultat: Tre innebördsteman framkom: Helhetsbedömning - från delar till helhet, Känsla av säkerhet skapar trygghet samt Lärande genom erfarenheter. Konklusion: Helhetsbedömningen bygger på bakgrund, klinisk blick och klinisk undersökning. Bedömningen leder till förberedelse och ökad säkerhet. Varje patientfall bidrar till ett lärande. Tyst kunskap finns i preoperativ luftvägsbedömning och att behärska konsten handlar om att lära sig se och utveckla den kliniska blicken genom reflektion av erfarenheter. / Background: General anesthesia leads to loss of consciousness and respiratory function. One of the anesthesia nurse's core competencies is safe care, which means being able to identify, assess and prevent risks that may occur during anesthesia. In a preoperative airway assessment, the expected difficult airway can be identified, but there is no agreement on which examinations are safest to use. By verbalizing the experiences of anesthesia nurses, the tacit knowledge about the phenomenon “preoperative airway assessment” can be made visible and possible to share with others. The Aim: To describe anesthesia nurses' experiences of preoperative airway assessment. Methods:A qualitative method with phenomenological approach was used. Nine anesthesia nurses were interviewed with open-ended questions. Data were analyzed with descriptive analysis. Results: Three themes of meaning emerged: Overall assessment - from parts to the whole, Sense of security creates safety and Learning through experiences.Conclusion: The overall assessment is based on background, clinical gaze and clinical examination. It leads to preparation and increased security. Each patient contributes to learning. Tacit knowledge is found in preoperative airway assessment, mastering the art is about learning to see and develop the clinical gaze through reflection of experiences.

Ungdomar befinner sig i ett komplext stadie av utveckling fysiskt, psykiskt och socialt. Det gör att deras upplevelser och behov av den perioperativa vårdmiljön kan skilja sig från barn och vuxna. Emellertid har den perioperativa vården ingen särskild inriktning på ungdomar. Anestesisjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete patienter i alla åldrar, men det saknas ofta utbildning för hur den perioperativa vården till ungdomar bör vara. Det finns forskning på barn i den perioperativa vårdmiljön, men begränsat med forskning på just ungdomar. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser och behov i den perioperativa vårdmiljön. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design som metod. En litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter en urvalsprocess utifrån bestämda kriterier och kvalitetsgranskning genererade datainsamlingen totalt nio kvalitativa artiklar som analyserades med stöd av Bettany Saltikovs nio steg för extrahering av data för att få fram subteman och huvudteman. Resultatet visar att ungdomar upplever oro, rädsla, smärta och obehag, samt känsla av förlorad autonomi och integritet, vilket ledde till en ovan situation. De uttryckte ett behov av att få information, känna sig sedda och hörda, samt ett behov av stöd från föräldrar, vårdpersonal och jämnåriga. Oro och rädsla var genomgående under hela den perioperativa vårdmiljön, samtidigt som de har ett behov av information och delaktighet. Personcentrerad vård i kombination med utbildning i ungdomars specifika behov, kan vara ett sätt att minska oro och rädsla. Detta kan främja välbefinnande i den perioperativa vårdmiljön. / The physical, psychological and social state of development in adolescents separates their experiences and needs in the perioperative care from those of younger children and adults. The perioperative care does not have a particular orientation towards the care of adolescents, and as a consequence, the nurse anesthetist will meet adolescents both in the perioperative care for children, as well as in the perioperative care for adults. However, they often lack knowledge about how to provide care for adolescents in the perioperative environment. The aim was to describe the experiences and needs of adolescents in the perioperative caring environment. The study was conducted as a systematic literature review with a qualitative design as a method. A literature search was performed. After a process of selection and review of quality, the data collection generated in total, nine qualitative articles. The data was then analyzed through the nine steps of data analysis by Bettany Saltikov to form subthemes and themes. The results show that adolescents experience anxiety, fear, pain and discomfort, together with a sense of lost autonomy and integrity, this constitutes a new and unaccustomed feeling. The adolescents expressed a need for receiving information, being involved, and receive support from parents, healthcare personal and peers. Feelings of anxiety and fear was experienced throughout the whole period in the perioperative caring environment. Person centered care in combination with education about the specific needs of adolescents, could be a way to reduce feelings of anxiety and fear, and to increase wellbeing of adolescents.

Regional anestesi kan anses mindre fördelaktigt eftersom patienten är vaken under operationen, något som patienten kan ha en förutfattad mening om och känna sig främmande för. Även om det finns flertalet fysiologiska fördelar med anestesimetoden. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i det perioperativa vårdandet och det anses därför av gagn att förstå patienters upplevelse av att vara vaken under operation. Det för att få möjlighet att främja upplevelsen och undvika oönskade konsekvenser så som lidande i upplevelsen intraoperativt. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att vara vaken under operation med regional anestesi. För att undersöka upplevelsen användes en systematisk litteraturöversikt. Det resulterade i fyra huvudteman. Sensationer, att navigera i det okända, Det främmande landskapet och närvarons betydelse. Resultatet berör upplevda känslor och förnimmelser av operationen. Det beskriver vikten av en professionell vårdrelation och hur det kan påverka måendet negativt av att inte bli sedd. Miljön på operationen är på flera sätt annorlunda och främmande. Slutligen framkommer det hur patienten kunde uppleva olika grader av kontroll samt hur kroppen upplevs främmande med regional anestesi. Resultatet speglar olika delar av patientens upplevelse intraoperativt. Genom att förstå den perioperativa patientens upplevelser, kan den perioperativa sjuksköterskan nyttja den perioperativa dialogen för att kunna lindra patientens lidande. / Regional anesthesia can be considered disadvantageous since the patient is awake during surgery, something, the patient may have preconceived notions, and be nervous about. However, there are several physiological benefits associated with this anesthesia method. The nurse anesthetist plays a crucial role in the perioperative care, and therefore it is beneficial to understand patients experiences of being awake during surgery. This to promote positive experiences and avoid unwanted consequences such as suffering in the intraoperative phase. The aim was to investigate the patient’s experience of being awake during surgery with regional anesthesia. A systematic literature review was employed to investigate the experience. Four main themes emerged: sensations, navigating the unknown, the unfamiliar landscape and the importance of presence. The result discusses emotions and sensations experienced during surgery. It describes the importance of a professional care relationship and how negative effects can occur from not being accepted. The environment in surgery is in many ways different and unfamiliar. Finally, it emerged how the patient might experience varying degrees of control and how the body felt unknown with regional anesthesia. The result reflects various aspects of the patient’s intraoperative experiences. By understanding the perioperative patients experience, the perioperative nurse can utilize the perioperative dialogue to alleviate the patients suffering.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor kommer under sitt arbete möta patienter med någon form av kognitiv nedsättning. Specialistsjuksköterskor inom den perioperativa miljön har en skyldighet att erbjuda individanpassad omvårdnad till patienter med kognitiv nedsättning. Den perioperativa dialogen är ett sätt för patienten och närstående att bli införstådda i vårdsituationen och för specialistsjuksköterskor ett verktyg för att få adekvat information om patientens önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa vården. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sex anestesisjuksköterskor och fyra operationssjuksköterskor intervjuades och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i tre kategorier. Dessa var: “samverkan i team”, “behov av resurser och hjälpmedel” och “behov av individanpassat bemötande och kommunikation”, samt 14 subkategorier. Konklusion: Studien visade att omhändertagande av patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa miljön var en utmaning. Den perioperativa vården kan anpassas efter patientens särskilda behov genom närståendes delaktighet, ett professionellt samarbete i team samt ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Anesthesia- and operating nurses´ will encounter patients with some form of cognitive impairment during their work. Perioperative specialist nurses have a duty to provide individualized care for patients with cognitive impairment. The perioperative dialogue is a way for patients and their relatives to understand the health situation, and for specialist nurses, it serves as a tool to gather adequate information about the patient's preferences. Aim: The aim was to describe the experiences of anesthesia- and operating nurses´ in caring for patients with cognitive impairment within perioperative care. Method: A qualitative method with an inductive approach was used in the study. Six anesthesia nurses and four surgical nurses were interviewed, and the collected material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in three categories: "team collaboration", "need for resources and aids" and "need for individualized approach and communication", along with 14 subcategories. Conclusion: The study revealed that caring for patients with cognitive impairment in the perioperative environment posed a challenge. The perioperative care can be adapted to the patient's specific needs through the involvement of close relatives, professional teamwork, and a person-centered approach.

Introduktion: Operationssjuksköterskan har ett betydande och komplext yrkesansvar som innefattar en rad olika specifika kompetenser inom den högteknologiska perioperativa vården. Då den nyutbildade operationssjuksköterskan besitter färre kunskaper och har mindre erfarenhet kan den perioperativa vården upplevas som mer utmanande. Syfte: Att beskriva nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt vilka utmaningar de upplever inom perioperativ vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 11 stycken semistrukturerade intervjuer med nyutbildade operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat i resultatet var: Att gå från expert till novis i en produktionsinriktad perioperativ vård, som visar komplexiteten i att gå från allmänsjuksköterska till att bli nybörjare på nytt inom operationssjukvård och att acceptera sin roll som novis. Två kategorier beskrev nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser och vilka utmaningar som de upplevde: Att växa in i en ny yrkesroll och Att arbeta i en produktiv arbetsmiljö. Konklusion: Kollegorna var en stor del i tryggheten och var viktiga för att kunna hantera oförutsedda och obekanta situationer. De försökte acceptera sin roll som novis samtidigt som de upplevde egna prestationskrav. Arbetet upplevdes som utmanande då det bestod av en balansgång mellan produktivitet och säkerställandet av en god och säker vård för patienten. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) has a significant and complex professional responsibility that includes a number of different specific competencies in the highly productive perioperative care. As the newly trained OTN´s possesses less knowledge and have less experience, perioperative care can be perceived as more challenging. Aim: To describe newly trained OTN´s experiences of their first time in the profession and the challenges they experience in perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach and semi-structured interviews with 11 OTN´s. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The overall theme of the result was: Going from an expert to a novice in a production-oriented perioperative care, which shows the complexity of going from a general nurse to a beginner again in surgical care, and accepting their role as a novice. Two categories described newly trained OTN´s experiences and the challenges they experienced: To grow into a new professional role and To work in a productive work environment. Conclusion: Colleagues were a big part of feeling confident and they were important to being able to handle unforeseen and unfamiliar situations. They tried to accept their role as novices while experiencing their own performance requirements. The work was perceived as challenging as it consisted of a balance between productivity and ensuring good and safe care for the patient.

Bakgrund: Operationssjukvården utvecklas ständigt med nya medicintekniska produkter. Operationssjuksköterskan ansvarar för att ta fram rätt medicintekniska produkter till operationen och för att de medicintekniska produkterna ska fungera. Fungerar inte medicintekniska produkter under operationen hotar det patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka hur operationssjuksköterskan arbetar med medicintekniska produkter på operationssalen. Metod: En strukturerad, icke-deltagande observationsstudie med kvantitativ ansats har genomförts på två olika sjukhus i västra Sverige. Totalt genomfördes 21 observationer som analyserades med beskrivande statistik. Resultat: Medelvärdet på antal medicintekniska produkter i operationssalen var nio. Operationssjuksköterskan utförde funktionstest av medicintekniska produkter innan operationens start i 76 % av observationerna. Problem med medicintekniska produkter uppstod i 71 % av observationerna, vilket ledde till att vid en tredjedel av observationerna fick någon i operationsteamet gå ut från operationssalen för att hämta nya medicintekniska produkter. Medelvärdet för tiden att hämta ny medicintekniska produkter var två minuter och 29 sekunder. Konklusion: Studien har bidragit med en överblick över hur operationssjuksköterskans arbetar med medicintekniska produkter på operationssalen, både hur operationssjuksköterskan förbereder medicintekniska produkter innan operationens start och hur många problem som uppstår med medicintekniska produkter under operationen som operationsteamet måste lösa. Att förebygga problem med medicintekniska produkter är viktigt för patientsäkerheten, operationspersonalens arbetsmiljö och produktiviteten för operationsenheten. / Background: Surgical care is constantly evolving with new medical devices. The operating room nurse is responsible for providing correct medical devices and making sure the medical devices function correctly. If the medical devices are not functioning correctly the patient safety is endangered. Aim: Examine how the operating room nurse works with medical devices in the operating room. Method: A structured, non-participating observation study with a quantitative design was conducted at two hospitals in western Sweden. A total of 21 observations were analyzed using descriptive statistics. Result: The mean number of medical devices in the operation room was nine. The operating room nurse performed function tests of the medical devices prior to operation in 76 % of observations. Problems with medical devices occurred in 71 % of observations, resulting in someone from the operating team having to leave the operating room and fetch new medical devices in one third of observations. The mean time required for fetching new medical devices was two minutes and 29 seconds. Conclusion: The study offers an overview of how the operating room nurse utilizes medical devices in the operating room, both how the operating room nurse prepare the medical devices before the start of the operation and how many problems occur with the medical devices during the operation which the operating team must resolve. Preventing problems with medical devices are important due to patient safety, work environment and productivity in the operating ward.