Bakgrund: Alla patienter som opereras i generell anestesi löper risk för perioperativ hypotermi. Obehandlad hypotermi kan leda till fysiologiska komplikationer och orsaka lidande för patienten och utgör en risk för patientens säkerhet samt ökade vårdkostnader. Enligt den teoretiska modellen Perioperative Patient Focused Model ansvarar operationssjuksköterskan för säker vård och behöver förebygga och behandla perioperativ hypotermi. Det finns olika metoder för att förhindra hypotermi, det saknas dock tillräcklig kunskap om dessa bland vårdpersonal och därför finns ett behov av att sammanställa och utvärdera den aktuella evidensen av perioperativ hypotermiprevention. Syfte: Sammanställa olika metoder och deras effektivitet för förebyggande av perioperativ hypotermi hos vuxna patienter i generell anestesi. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med systematisk ansats baserad på 22 kvantitativa randomiserade kontrollstudier analyserade med hjälp av narrativ syntes. Resultat: Aktiva metoder för hypotermiprevention är effektivare än passiva metoder, där varmluftstäcke var den effektivaste metoden. Andra effektiva metoder, speciellt när överkroppen inte kan täckas intraoperativt, är värmemadrass samt värmda infusionsvätskor. Samtidigt pekar resultatet på att flera olika metoder bör användas tillsammans, varav minst en aktiv metod, och alla patienter oavsett ingrepp har nytta av att få preoperativ uppvärmning. Slutsats: Även om det är svårt att helt förhindra perioperativ hypotermi hos alla patienter är det möjligt att förebygga och begränsa dess omfattning genom att kombinera olika befintliga metoder baserat på operationssjuksköterskans perioperativa bedömning av patienten. / Background: All patients who undergo surgery under general anesthesia are at risk of perioperative hypothermia. Untreated hypothermia can lead to physiological complications and cause suffering for the patient, thereby posing a risk to the patient's safety, as well as increased healthcare costs. According to the Perioperative Patient Focus Model the operating room (OR) nurse must provide safe care and thereby prevent and treat perioperative hypothermia. There are various methods to prevent hypothermia, however, there is a lack of sufficient knowledge about these among healthcare personnel and therefore there is a need to compile and evaluate the current evidence of perioperative hypothermia prevention. Aim: To compile different methods and their effectiveness for the prevention of perioperative hypothermia in adult patients under general anesthesia.  Method: Descriptive literature study with a systematic approach based on 22 quantitative randomized control trials analyzed using narrative synthesis. Results: Active methods of hypothermia prevention are more effective than passive methods, forced air blanket being the most effective method. Other effective methods, especially when the upper body cannot be covered intraoperatively, are heating mattresses and warmed infusion fluids. At the same time, the results indicate that several different methods should be used together, of which at least one active method, and all patients, regardless of surgery intervention, benefit from preoperative warming. Conclusion: Although it is difficult to completely prevent perioperative hypothermia in all patients, it is possible to prevent and limit the extent by combining different existing methods based on the operating nurse's perioperative assessment of the patient.

Bakgrund: Majoriteten patienter upplever oro i samband med operation. Oro beror på olika bakomliggande faktorer och är oftast lättare att identifiera än att lindra, då alla patienter är olika och har individuella behov. Det ingår i anestesisjuksköterskors ansvar att identifiera samt lindra oro hos patienter, då det kan orsaka ett psykiskt lidande. Därför är det väsentligt att anestesisjuksköterskor har vetskap om olika omvårdnadsåtgärder som finns för att lindra oro hos patienter. Syfte: Att kartlägga omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters upplevelse av oro perioperativt. Metod: Integrativ litteraturöversikt med 22 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultat: I resultatet beskrevs två teman, betydelsen av kommunikation och alternativa behandlingsmetoder, vilka beskrevs i sammanlagt fyra subteman, att interagera med patienter, att samverka med teamet, att använda kognitiva- och fysiska behandlingsalternativ. Slutsats: Examensarbetet kartlägger, samt ökar kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters oro i samband med operation. / Background: The majority of patients experience anxiety associated with surgery. Anxiety depends on various underlying factors and is usually easier to identify than to relieve, as all patients are different and have individual needs. The responsibility of anaesthesia nurses includes to identify and alleviate anxiety in patients, as it can cause psychological distress. Therefore, it is essential that anaesteshia nurses have knowledge of various nursing interventions that exist to alleviate anxiety in patients. Purpose: To map nursing interventions that are used to alleviate patients’ experience of anxiety perioperatively. Method: Integrative literature review with 22 scientific articles that were analysed. Result: The results were described in two themes, the importance of communication and alternative treatment methods, which were described in a total of four subthemes, interacting with patients, collaborating with the team, using cognitive- and physical treatment alternatives. Conclusion: The thesis maps and increases knowledge about which nursing measures are used to alleviate patients' anxiety in connection with surgery.

Bakgrund: Det är vanligt att patienter känner oro för att genomgå en operation. Bristfällig information kan skapa oro och känslan av att inte vara förberedd. Standardiserade metoden för att ge preoperativ information visar sig ha brister. Existerande forskning kring multimedia visar positiva effekter gällande patienters kunskap/förståelse, oro och förberedelse men det finns ingen överblick över befintliga studier utförda på området. Syftet med denna studie är att studera hur preoperativ information i form av multimedia kan påverka patienters grad av kunskap/förståelse, förberedelse och oro i den perioperativa perioden. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Urvalsprocessen utgick från modellen PICO. Kvalitetsgranskning utfördes, 16 artiklar inkluderades, varav 14 RCT-studier. Analysen bestod av att syntetisera och summera data. Resultat: Mer än hälften av deltagarna (53%) i interventionsgruppen skattade ingen signifikant skillnad gällande oro jämfört med kontrollgruppen. Majoriteten av deltagarna i interventionsgruppen (87%) hade signifikant mer kunskap/förståelse jämfört kontrollgruppen. Gällande förberedelse kände 57% av deltagarna i interventionsgruppen sig signifikant mer förberedda jämfört med kontrollgruppen. Konklusion: Multimedia är ett effektivare verktyg för att öka patienters kunskap/förståelse och förberedelse jämfört med standardiserad vård. Multimedia är dock inte mer effektivt än standardiserad metod för att minska patienters oro. Författarna föreslår att individuellt anpassad preoperativ information kombinerat med multimedia kan tillämpas för patienter som ska genom en operation för att minska lidandet. Det finns behov av fortsatt forskning inom området. / Background: Patients undergoing surgery often experience feeling of anxiety. Lack of information is a common cause of anxiety and also provokes a feeling of not being prepared. The way patients are informed preoperatively today has clear flaws. There are studies showing benefits regarding patients’ level of knowledge/understanding, anxiety and preparedness before surgery when multimedia is used preoperatively. Reviews on the subject are lacking. Aim: To study how preoperative information given through multimedia can impact the level of knowledge/understanding, anxiety and feeling of preparedness among patients undergoing surgery. Methods: Quantitative review article. The databases Pubmed and Cinahl were used. The PICO-model was used for article selection. 16 articles were included, 14 of them were RCTs. The analysis consisted of synthesizing and summarizing the findings. Results: More than half (53%) of the patients in the intervention group did not score any significant change in level of anxiety compared to control. The majority (87%) of the patients in the intervention group had significantly better knowledge/understanding compared to control. Regarding feeling of preparedness, 57% of the patients in the intervention group feel significantly more prepared compared to control. Conclusions: Multimedia as a tool is more effective in providing patients undergoing surgery with knowledge/understanding and preparedness compared to standard care. Multimedia is not better at reducing anxiety compared to standard care. The authors suggest that tailored preoperative information combined with multimedia should be used for patients undergoing surgery. Further research is needed within the field.

Syftet. Att kartlägga följsamhet till användning av strålskydd bland perioperativ personal. Bakgrund. Sjuksköterskan ska arbeta förebyggande för att värna om sin egen, kollegor och patienters hälsa. På operationsavdelningen förekommer genomlysning vid operationsingrepp. Forskning har visat att röntgenstrålning är skadligt och riktlinjer finns som beskriver hur personal ska arbeta strålsäkert. Få studier har hittats som visar huruvida personalen följer riktlinjer. Metod. Studien är en tvärsnittsstudie och en enkät delades ut under oktober 2015 till perioperativ personal (n=69) vid två sjukhus i övre Norrland. Deltagarna arbetade som operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och undersköterskor samt deltog vid operationsingrepp där genomlysning förekom. Enkäten bestod av 16 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ. Data analyserades med statistikprogrammet SPSS 23.0. Chi-två test och Fisher’s exakta test användes för att testa skillnader mellan professioner. Resultat. Majoriteten av deltagarna skattade att de ofta/alltid använde röntgenförkläde vid genomlysning. Ingen signifikant skillnad i användandet av röntgenförkläde eller halskrage fanns mellan professionerna. Däremot fanns en signifikant skillnad i hur professionerna rapporterade att de skyddade sig vid olika operationsingrepp. Flertalet av deltagarna ansåg sig ha goda kunskaper kring strålskydd men mer än hälften önskade ändå mer utbildning. Slutsats. Genom preventivt arbete så som återkommande utbildning om strålskydd och strålningens risker kan den perioperativa personalen minska risken att drabbas av ohälsa. Resultatet i föreliggande studie visar att området behöver utforskas mer och instrumentet kan användas vid en nationell undersökning. / Aims. Investigate the compliance with the use of radiation protection among perioperative personnel. Background. In the operating theatre interventions occurs in surgical procedures. Research has shown that X-ray radiation is harmful and there are guidelines describing how personnel should work for radiation safety. Few studies where found that shows whether personnel complies with the guidelines. Methods. The study is a cross-sectional study and a questionnaire was distributed in October 2015 to the perioperative personnel (n=69) working at two hospitals in Northern Sweden. Participants worked as theatre nurses, nurse anesthetists and enrolled nurse, and participated in surgical procedures where fluoroscopy occurred. The questionnaire consisted of 16 questions with both closed and open response options. Data were analyzed using SPSS 23.0. Chi-square test and Fisher's exact test was used for testing differences between professions. Results. The majority of participants reported that they often/ always used the apron during fluoroscopy. No significant difference in the use of apron and thyroid shield was found between professions. Significant difference was found in how the professions reported that they protect themselves at different surgical procedures. The majority of the participants reported good knowledge about radiation protection but still more than half wanted more education. Conclusion. Preventive work as recurrent education about radiation protection and radiation risks may reduce the risk of illness among perioperative staff. Results from the present study shows that the area needs to be explored more and this instrument can be used for a national survey.

Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad under den perioperativa processen och den ska bedrivas utifrån personcentrerad omvårdnad (PCO). I den högteknologiska miljön fungerar operationssjuksköterskan som en länk mellan tekniken och patienten. Endast ett fåtal studier belyser operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad och behovet av ett omvårdnadsinriktat arbete inom operationssjukvården kan ifrågasättas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av vad som utmärker perioperativ omvårdnad. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom reflexiva intervjuer av tio operationssjuksköterskor från två operationskliniker. Intervjuerna baserades på en upplevd situation av perioperativ omvårdnad. Dataanalysen genomfördes utifrån innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskornas upplevelser av perioperativ omvårdnad kan sammanfattas i en huvudkategori: Patientsäker omvårdnad. Tre generiska kategorier framkom: Bevara patientens värdighet, Samordna och kontrollera patientens vård samt Skydda patientens kropp. Operationssjuksköterskorna beskrev hur de arbetade utifrån patientens individuella behov samt hade operationsmetodiska och medicintekniska kunskaper vilket förhindrade vårdskador hos patienten. Konklusion: Den perioperativa omvårdnaden utmärks av att operationssjuksköterskorna genom sina specifika kunskaper samordnar och kontrollerar patientens vård, skyddar patientens kropp och medverkar till en bevarad värdighet hos patienten vilket bidrar till en patientsäker vård. Enligt riktlinjer ska den perioperativa omvårdnaden vara personcentrerad vilken den delvis är men ytterligare evidens kring PCO perioperativt skulle vara betydelsefullt. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) is responsible for the patient’s care during the perioperative process and it should be conducted on the basis of person-centered care (PCC). In the high-tech environment the OTN work as a link between technology and the patient. Only a few studies illustrate the OTN’s perioperative care and the need for a care-oriented work in the operating room is questionable. Aim: The aim of the study was to describe OTNs' experiences of the characteristics of perioperative nursing. Method: The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The data was collected through reflexive interviews of ten OTNs’ from two surgical clinics. The interviews were based on a perceived situation of perioperative care. Data analysis was carried out with content analysis. Result: The OTNs' experiences of perioperative care can be summarized in one key category: Patient safe care. Three generic categories emerged: Preserving the patient's dignity, Coordination and control of the patient’s care and Protect the patient's body. The OTNs’ described how they worked according to individual patient needs and had specific operating and technical knowledge which prevented the emergence of health damage to the patient. Conclusion: The perioperative nursing characterized by the OTNs’ through their specific knowledge coordinates and controls the patient's care, protect the patient's body and contributes to the preservation of the patient’s dignity, which contributes to a patient safe care. According to the guidelines, the perioperative care should be person-centered which it partly is but further evidence regarding perioperative PCC would be significant.

Bakgrund: På en operationssal är teamarbetet viktigt, dels för att arbetet ska fungera men också för att säkerställa patientsäkerheten. En viktig aspekt i teamarbetet är att de perioperativa sjuksköterskorna känner att de andra i teamet har förståelse för deras arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån förståelse för deras arbetsuppgifter. Metod: En kvalitativ induktiv intervjustudie genomfördes med 16 perioperativa sjuksköterskor från tre små till mellanstora sjukhus i södra Sverige. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Studien visar att det finns flera saker som påverkar teamarbetet och sjuksköterskorna upplever att även om förståelsen för deras arbete från andra teammedlemmar oftast är bra, finns det möjligheter till förbättring. Ur resultatet framträdde det övergripande temat självständighet förutsätter delaktighet, med kategorierna yrkesroll, samverkan, arbetsmiljö och patientsäkerhet och därtill hörande underkategorier. Slutsats: Nyttan är att ge perioperativ personal en insikt i vad som kan underlätta teamarbetet. Det behövs fortsatt forskning inom ämnet, men det är också viktigt att utbildningar och arbetsplatser satsar på att träna teamarbete för att öka kunskapen och förståelsen mellan professionerna. / Background: In an operating theatre teamwork is important, partly to get the job done, but also to ensure patient safety. An important aspect of teamwork is that perioperative nurses feel that the other members of the team understand their work assignments. Aim: The aim of this study was to highlight perioperative nurses' experiences of teamwork based on an understanding of their work assignments. Method: A qualitative inductive interview study was conducted with 16 perioperative nurses from three small to medium-sized hospitals in southern Sweden. The data were analyzed based on a qualitative latent content analysis. Results: The study shows that there are several aspects that affect teamwork and nurses feel that although understanding of their work assignments from other team members usually are good, there are possibilities for improvement. The overall theme independence requires participation emerged from the result, as well as the categories profession, collaboration, work environment and patient safety with related subcategories. Conclusion: To give perioperative personnel an insight into what might facilitate teamwork can be beneficial.  Further research on the topic is required, but it is also important that schools and workplaces practice teamwork to increase knowledge and understanding between different professions.

Bakgrund: Inför ett kirurgiskt ingrepp erhålls information kring pre/intra/post – operativa rutiner. Det är inte helt klarlagt hur patienter uppfattar och kan ta till sig denna information. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av preoperativ information inför kolo-rektal cancer kirurgi. Design: Kvalitativ deskriptiv studie med semi-strukturerade intervjuer. Kontext: Intervjuerna genomfördes på en vårdavdelning tillhörande ett universitetssjukhus i Sverige. Deltagare: 14 deltagare tillfrågades att delta i studien varav sju accepterade att delta. Metod: Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant, insamlad data analyserades efter latent innehåll utefter Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultat: Huvudtema: Personcentrerad omvårdnad, och fyra teman: 1. Betydelsen av individuellt anpassad information. 2. Tydliga besked och bra bemötande främjar trygghet. 3. Stöd av närstående är betydelsefullt. 4. Väntan på svar främjar ovisshet. Deltagarna var sammantaget nöjda med erhållen preoperativ information. Några av deltagarna hade dock svårigheter att minnas all information som givits. Att leva i ovisshet kring fortsatt prognos samt framtiden gav känslor av otrygghet och oro. Betydelsen av närstående och anhöriga var stor, dels för att uppfatta informationen korrekt, för att minnas den samt för emotionellt stöd. Behov av ytterligare information gällde biverkningar av läkemedel, kostråd efter kirurgi, provsvar, peroperativa förlopp samt information kring livet efter sjukhusvistelsen. Slutsats: : Att utgå från en personcentrerad vård, där patientens egna berättelse är i fokus, kan bidra till att ge en mer individbaserad preoperativ information, och på så sätt stärka patientens egna resurser under vårdtiden. / Background: Information regarding the pre/intra/post – operative routines is given prior to surgical interventions. It is not entirely clarified how patients perceive this information. Objective: To explore patients´ experiences regarding preoperative information before undergoing colo-rectal cancer surgery. Design: Qualitative descriptive study with semi-structured interviews. Setting: Interviews were conducted in a hospital ward on a university hospital in Sweden. Participants: 14 participants were asked to participate and seven accepted to participate in the study. Method: Interviews were tape recordered and collected data were transcribed verbatim and analyzed for latent content using Graneheim and Lundman´s outline for content analysis. Results: Main theme: Person-centered nursing care. Four themes were identified: 1. The meaning of individual-based information. 2. Explicit notifications and warm receptions promote feelings of safety. 3. Support from next of kin are meaningfull. 4. Waiting for answers promotes feelings of uncertainty. All of the participants were satisfied with acquired preoperative information. However, a few of the participants had difficulties remembering all of the information given. Feelings of uncertainty about the prognosis and the future were present and were experienced as to somewhat burdensome. The importance of relatives and next of kin were very important in regard of understanding and memorizing given information, but also for emotional support. The need for further desired information included pharmacological side effects, dietary advice following surgery, test results, perioperative complications and information regarding life after discharge. Conclusions: Providing person-centered care based on the narrative from the patient can help healthcare professionals to provide more accurate and individual based preoperative information.

Background: Robot-assisted laparoscopy (RAL) is an important surgical method that is expanding quickly. Despite its swift development, the research situation varies and from several perspectives there is a general lack of scientific evidence for RAL as a method. Aim: The aim of the study was to investigate the perioperative nursing care of the patient undergoing RAL, with focus on the intraoperative climate and nursing measures. Method: Data was collected through semi-structured interviews with perioperative registered nurses (RN). The interviews were analyzed using thematic analysis (TA) to identify and present patterns and themes. Results: The patients intraoperative care is affected by RAL in several ways. For the perioperative RN, there is a lot to keep track of and think about in order to maintain asepsis and to ensure the patient's physical safety during these procedures. The positioning of the patient is important in order to avoid pressure ulcers and press-related pain injuries, as well as over-stretching and nerve damage. It is a larger sterile area in a narrow environment where it can be difficult to get an overview and maintain the asepsis. Discussion: The study's results have contributed to new meaningful knowledge to the perioperative care in RAL. The difficulties with preparations and positioning were risk factors for the patient, in contrast with the advantages of the surgery for the same, which could however be improved and developed with the help of guidelines and follow-up. / Bakgrund: Robotassisterad laparoskopi (RAL) är en viktig kirurgisk metod som växer och utvecklas snabbt. Trots den snabba utvecklingen varierar forskningsläget och från flera perspektiv finns det en allmän brist på vetenskapliga bevis för RAL som en metod. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka den perioperativa omvårdnaden av patienten vid RAL, med fokus på den intraoperativa miljön och omvårdnadsåtgärderna. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys (TA) för att identifiera och presentera mönster och teman. Resultat: Patientens intraoperativa vård påverkas av RAL på flera sätt. För operationssjuksköterskor finns det mycket att hålla reda på och tänka på för att upprätthålla aseptiken och för att säkerställa patientens fysiska säkerhet under dessa ingrepp. Placeringen av patienten är viktig för att undvika trycksår ​​och tryckrelaterade skador, liksom översträckning och nervskador. Det är ett större sterilt område i en trång miljö där det kan vara svårt att få en överblick och upprätthålla aseptiken. Diskussion: Studiens resultat har bidragit till ny meningsfull kunskap om den perioperativa vården inom RAL. Svårigheterna med hjälpmedel och positionering var riskfaktorer för patienten, i motsats till fördelarna med operationen för detsamma, vilket dock kunde förbättras och utvecklas med hjälp av riktlinjer och uppföljning.

Operationssjuksköterskors arbete är ansvarsfullt och en central uppgift är att värna om patientsäkerheten. Emellertid finns en rad faktorer som kan försvåra operationssjuksköterskors vårdarbete vilket i sin tur leder till att patientsäkerheten hotas, t.ex. är det vanligt med omkastningar i ett planerat operationsprogram. Ökad arbetsbelastning, krav på effektivisering och teknisk utveckling kan ses som hot mot patientsäkerheten. Arbetet är mångfasetterat och kräver ständig uppmärksamhet och vakenhet. Mot bakgrund av detta är det synnerligen viktigt att ta reda på vad operationssjuksköterskor upplever som svåra situationer och hur de hanterar dessa för att inte tappa patientfokus. Det är ett område som tidigare är lite utforskat. Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av svåra situationer i relation till att kunna värna om patientsäkerheten. Eftersom studiens syfte är att beskriva upplevelser gjordes en kvalitativ intervjustudie. Sex operationssjuksköterskor från ett sjukhus i Västsverige intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). De svåra situationer operationssjuksköterskorna pratade om berörde i stort sett den intraoperativa fasen, arbetet på operationssalen i direkt anknytning till patienten. Operationssjuksköterskorna beskrev sin profession som en ofrihet ifråga om bundenheten till det sterila rummet, yrkesstress, traumatiska känsloupplevelser, vikten av att få distans till problemen samt vad som stimulerar dem i arbetet. Arbetet med operationspatienten upplevdes som en styrka när det gick väl men som skam när patientsäkerheten hotades. Samarbetet i det perioperativa teamet beskrevs som en viktig förutsättning för ett patientsäkert arbete. Å andra sidan utgör samarbetsproblem ett hot mot patientsäkerheten och operationssjuksköterskorna belyste vikten av att våga ta en ledarroll genom att värna patientsäkerheten, även gentemot kollegor. Resultatet bekräftas i flera fall av tidigare forskning. Uppsatsen kliniska implikationer faller tillbaks på arbetsledare vars uppgift det är att främja möjligheter till kommunikation – med patienter, som handledning samt inom det perioperativa teamet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

Bakgrund: Under den korta perioden som den perioperativa vården varar ska sjuksköterskor skapa en tillitsfull relation, uppmärksamma behov, lindra oro och förmedla känsla av trygghet. Personcentrerad vård har visat sig vara ett effektivt verktyg för detta. Genom att studera upplevelser av vården hos patienter som har genomgått en sköldkörteloperation kan vården anpassas för att möta patienternas individuella behov. Syfte: Studiens syfte var att utforska och beskriva hur patienter som genomgått en sköldskörteloperation upplever den perioperativa omvårdnaden. Metod: En kvalitativ studie. Semi-strukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta patienter som nyligen genomgått sköldkörtelkirurgi. Datan analyserades genom systematisk textkondensering. Resultat: Studiens resultat visar på att känsla av oro och trygghet genomsyrar upplevelsen av den perioperativa processen hos patienter som har genomgått sköldkörtelkirurgi. Omvårdnaden som patienterna erhåller bidrar till att skapa trygghet och lindra oro. Ett gott bemötande av hjälpsam, lugn och omhändertagande vårdpersonal som ser patienternas behov bidrar till att skapa känslan av trygghet. Patienternas oro kan lindras genom tydlig och individanpassad information som ges under rätt omständigheter. En tillitsfull relation mellan vårdtagaren och vårdgivaren har en positiv inverkan på patienterna och är en viktig faktor för att lindra den perioperativa oron. Slutsats: Kunskap om omvårdnadsåtgärder som skapar trygghet och lindrar oro är betydelsefull och kan bidra till en mer personcentrerad vård. En förändring måste ske och omvårdnaden måste ges ett större utrymme, i första hand för patienternas skull. Strävan efter att minimera lidande och öka tryggheten i samband med den perioperativa vården ska vara en självklarhet. / Background: During the short period of time of the perioperative care, the nurses needs to create a trustful relationship, observe needs, ease anxiety and mediate feeling of safety. The person-centred care had proven to be a good tool to achieve that. By studying the experiences of care in patients who had undergone thyroid surgery, the care can be fitted to encounter the individual needs in patients. Aim: The aim of this study was to explore and describe how patients who had undergone thyroid surgery experience the perioperative care. Method: A qualitative study. Semi structured individual interviews were conducted with eight patients who recently had undergone thyroid surgery. Data were analysed using systematic text condensation. Results: Study results shows that the feeling of anxiety and safety permeates the experience of the perioperative process in patients who had undergone thyroid surgery. The nursing care from calm and caretaking personnel contributes to create safety and to ease suffering. Patients’ anxiety can be eased through clear and individually fitted information that is given under the right circumstances. Trustful relationship between the caretaker and the caregiver is an important factor to ease the perioperative anxiety. Conclusions: Knowledge about nursing actions that creates safety and eases anxiety is meaningful and can contribute to a more person-centred care. A change must take place and the nursing care must be given more space, primarily for the patient's sake. The striving to minimize suffering and increase the security associated with perioperative care should be a matter of course.