Detta är en kvantitativ studie i varför kvinnor väljer att lämna en anställning och byta yrke. Studien utgår ifrån en enkät som är sammanställd och analyserad med hjälp av karriärteorin från Hodkinson och Sparkes (1997) där forskarna talar om tre olika brytpunkter, påtvingade, frivilliga och strukturella brytpunkter. Hjälp tas även av Maslows (1948) behovstrappa som beskrivs som en pyramid där man behöver nå toppen av pyramiden för att uppfylla behovet av en tillfredställande karriär. Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera varför så många kvinnor mitt i livet väljer att göra ett karriärbyte. Bakgrunden är tagen från ett fördjupningsarbete som författarna arbetat på som handlar om livslångt lärande och kvinnors frivilliga brytpunkter (Hodkinson och Sparkes, 1997)i karriären. Genom tidigare forskning gjord av Lena Sohl (2014) angående Att veta sin klass har klassperspektivet vävts in i rapporten som handlar om kvinnors karriärutveckling. Ur Lisbeth Lundahls (2010) bok Att bana vägen mot framtiden valdes en studie som är gjord av Jacco Honkanen och som behandlar Kvinnors sökande efter ny start i livet. Honkanen tar upp intressanta aspekter om hur kvinnor tänker kring självförverkligande är ytterst aktuellt i rapporten då det länkar samman tankar kring kvinnors karriärutveckling. Slutsatsen av arbetet är att de flesta kvinnor känner ett stort behov av en personlig utveckling, detta går hand i hand med Maslows (1948) behovspyramid där det högsta behovet uttrycker människans behov av självförverkligande. Den personliga utvecklingen var även den största anledningen i vår studie till att kvinnorna gjorde en frivillig brytpunkt (Hodkinson och Sparkes, 1997) genom att avbryta den anställning som de haft innan självförverkligandet (Maslow, 1948).

Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15hp, 2FE78E, School of Business and Economics at Linneaus University of Kalmar, Spring 2022. Title: Perceived motivation for part-time employees within the retail industry Authors: Hampus Lindholm & Sebastian Erlandsson Advisor: Hans Allmér Examinator: Mikael Lundgren Purpose: The study aims to improve the understanding of how part-time employees within the retail industry are motivated in their work. The authors hope to provide insight into different factors that the employees perceive promote their motivation in their daily work. Method: An inductive research approach with a cross-sectional design that the phenomenon motivation. The empirical data is gathered through semi-structured qualitative interviews. Conclusion: Results from the study show that the motivation phenomenon is a complex concept, where the individual perception is central to its meaning. By creating categories for different definitions of motivation, the complexity of the concept may be simplified through further research. The starting point for these categories has its basis in different factors that the individual is motivated by. The concept’s general definition cannot be applied on an individual level, although it’s up to every individual and their perception and interpretation of the concept motivation to determine. What motivates employees may be more general while their approach to motivation, as to how, may be more individual.

Den klassiska ansvarsfördelningen i organisationer decentraliseras i takt med att arbetsmarknaden hårdnar. Det har skapat ett ökat behov av ansvarstagande medarbetare. Individen pressas också av kapitalistiska krafter till identitetsbyggande konsumtion på grund av en framväxande individualism. Ett svar på den samhällsutvecklingen kan vara ledarskapsmodellen självledarskap, vars syfte är att ingjuta egenmakt och motivera till en ökad prestationsförmåga genom ett omfattande ansvarstagande. Kurser i självledarskap används av både organisationer och privatpersoner. Självhjälpsbranschen omsatte år 2018 100 miljarder. Analyser på samhällsnivå är därför viktiga, för att förstå vilka mekanismer som ligger bakom konsumtionen. Individens upplevelse behöver också undersökas, hur kurserna upplevs och vilka konsekvenser de får. Det görs genom att lyssna till tidigare erfarenheter som människor berättar om, och relatera det till diskursen om självledarskap.  Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för självledarskap. Det har gjorts genom att intervjua sju personer som gått en självledarskapskurs. Intervjuerna transkriberades med meningskoncentrering och empirin har analyserats ad hoc genom analysverktygen självförståelse och det sunda förnuftets kritiska förståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är Alheits teori om biografiskt lärande och Baumans teori om konsumtion och identitetsskapande. Resultatet visar att kursdeltagarna upplevde kursen i självledarskap som livsberikande på flera sätt. Genom ett lärande i gemenskap kom kursdeltagarna fram till egna viktiga personliga värderingar som lade grunden för framtida strategier. Centralt för kursens inverkan på livet var en förnyad och utökad relation till det egna valet och känsla av egenmakt. Gemenskap lyfts fram som den viktigaste faktorn till att kursen upplevdes som genomgripande och omvälvande. Kursens verktyg och strategier uppges givit långsiktigt hållbara och positiva förändringar, som exempelvis ett ökat ansvarstagande och välmående. Studien hjälper oss att förstå självledarskapets potential, vilket kan vara intressant för privatpersoner och organisationer, men även ur ett högre samhällsperspektiv. Resultatet hjälper oss att förstå vilka incitament som styr förväntningar från kursdeltagare, arbetsgivare och kursarrangörer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur praoverksamheten ser ut och fungerar i dagens grundskola. Vi vill även få en insikt i rektorers och studievägledares åsikter om praon, dess för- och nackdelar. Hösten 2006 beslutade Varbergs kommun att helt ta bort den traditionella praoverksamheten efter att de fått varningar ifrån arbetsmiljöverket att skärpa säkerheten för eleverna då de är ute på prao. Denna händelse väckte en debatt huruvida det är dags för en förändrig av praoverksamheten och det är med detta i åtanke vi genomförde vår undersökning. I undersökningen ställer vi oss frågor som: Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp. alternativ prao enligt studievägledare och rektorer? Vad anser studievägledare och rektorer om praons betydelse för eleverna? För vår undersökning valde vi en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Vi gjorde åtta intervjuer med en fördelning på fem studievägledare och tre rektorer. Skolorna valde vi ut efter lokal kännedom och är begränsade till Malmö stad. Resultatet har vi sammanställt i en resultatredovisning som visar på att det finns ett intresse både ifrån vägledare och rektorer av att bevara praoverksamheten i dess traditionella form. Studievägledarna var öppna för alternativa sätt att organiserar praon på men ser det mer som ett komplement än ett sätt att ersätta den traditionella praon. En av de största fördelar med den traditionella praon enligt både rektorer och studievägledare är den sociala utvecklingen och personliga mognaden som eleven uppnår genom att komma ut i arbetslivet.

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som går på det individuella programmet.

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera individers deltagande i det som här kallas Projekt Prehab, som innebär en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågeställningar i arbetet är vad det innebär för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan påverka nästa steg i rehabiliteringen. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex deltagare och två coacher, har jag försökt besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begrepp från karriärvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas också på begrepp från den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingår i sociologen Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang. Den analytiska slutsatsen visar att medverkan gynnar personlig utveckling och förmåga att hantera svårigheter eller motgångar. Den visar också att verksamheten fyller deltagarnas behov av struktur och att möta andra i samma situation som de själva, och att den beviljade tiden i projektet oftast är för kort. Den analytiska slutsatsen som dras angående hur detta påverkar fortsatt rehabilitering, är att deltagarnas utveckling kan antas bidra till hur deltagarna hanterar detta steg, men att individens hälsa och samarbetet med andra aktörer har större påverkan.

I vårt examensarbete fördjupar vi oss i orsakerna till studieavhopp från studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola. Vidare tittar vi på studenternas upplevelse av misslyckande och personlig utveckling i samband med studieavhoppet både retrospektivt och idag. Idén till detta arbete väcktes då många av våra studiekamrater successivt hoppade av utbildningen. Eftersom orsaker till studieavhopp på högskolan är ett outforskat ämne i Sverige bestämde vi oss för att forska vidare inom området.Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som valde att inte fullfölja sina studier. Vårt underlag till intervjuerna baserades på 23 enkätsvar från tre årskullar. För att få en vidare bild av Malmö högskolas syn på studieavhopp valde vi att intervjua programansvarig för utbildningen och två studie- och yrkesvägledare. Vår studie utgår framförallt från Vincent Tintos teorier om studieavbrott.Resultatet av vår studie visar att studieavhopp är en komplicerad process som påverkas av många olika faktorer som integreras i varandra. Det som också tydliggörs är att våra resultat inte stämmer överens med Malmö högskolas uppfattning angående avhoppsorsaker. Det som framkommer tydligt är att faktorer så som ekonomi och familjförhållanden inte är största påverkansfaktorer när det gäller avhopp. Det är framförallt felval beroende på för svaga yrkes- och utbildningsmål samt avsaknad av engagemang gentemot högskolan som leder till att studenterna inte fullföljer sin utbildning. Vidare visar våra resultat att de flesta respondenter inte upplevde sitt avhopp som ett misslyckande varken vid avhoppstillfället eller idag. Samtliga respondenter ser idag sitt avhopp som ett steg i sin personliga utveckling.

<p>This is a study about engagements and motivation. Its purpose is, by looking at other motivational theories than Abraham Maslow’s hierarchy of needs, to find out why certain people choose to become engaged as student representatives. The question this study is working from is: why do certain people choose to engage themselves as student representatives?</p><p>This study has a qualitative approach, which means that a number of interviews have been done and subsequently profoundly analyzed. The underlying factors that play a part in the student representatives’ engagements have been sought out in this data material. This study is built on seven interviews which have been analysed with an inductive thematic analysis.</p><p>The result of the study is presented in five themes: motivation, social heritage, proof of engagement, result of engagement and opposition with engagement.</p><p>Much of what explains why someone becomes engaged as a student representative lies largely in what motivates you. Much of it can also be traced back to the socialisation process that we go through when we are young, and which returns every time we come across a new situation. If you have seen a parent, or such, take on a non-profit engagement, this will leave its mark on you and the way that you subsequently will act.</p><p>Not only socialisation and different motivational factors influence enough to make you engage yourselves in non-profit organisations in the manor a student representative does. It also requires that they should get something out of the sacrifice they make. It isn’t about money as much as it is about self fulfilment and personal developments. To feel good about oneself because of the effort you provide, and the knowledge you can get which might help you in the future, are all reasons to become engaged as a student representative.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Studien söker svar på om psykologilärares ämneskunskaper i psykologi är en tillgång i lärarrollen. Det finns mycket litteratur om psykologins betydelse i lärarrollen, men någon empirisk forskning kring dess praktiska effekt är minimal. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervju används för att finna svar på frågeställningarna. I den tematiska analysen definieras sex teman: Medvetet förhållningssätt, Omedvetet förhållningssätt, Trygghet, Personlig utveckling, Personlighet, Analysen. Respondenterna visar genom sitt medvetna och omedvetna förhållningssätt att de praktiserar sina ämneskunskaper i psykologi i mötet med eleverna. Slutsatser som kan dras är att kunskaper i psykologi är en tillgång i läraryrket. Framförallt är en essentiell kunskap hos respondenterna deras förmåga att analysera mötet mellan elever, och elev, lärare. Genom analysen blir respondenterna bl.a. klara över sina och andras känslor och behov. Känslan av trygghet och medvetenheten om sina känslor är viktig i kontakten med eleverna, för att skapa en meningsfull undervisning (Imsen 2006). Enligt respondenterna är personligheten en mycket betydelsefull faktor för hur människor förhåller sig och handlar gentemot sin omgivning. Samtidigt menar respondenterna att psykologin har bidragit till respondenternas personliga utveckling, men att det finns många andra tillvägagångssätt för att nå insikt.</p><p>Nyckelord: Psykologi, Personlighet, Trygghet, Personlig utveckling, Analysen.</p> / <p>Abstract</p><p>The study seeks conclusions about if the psychology doctrine in subject knowledge psychology has a supporting role in teaching. There is a vast amount of literature about psychologies importance in the teaching role, but any empirical approach about psychologies practical effect, is very minimal. The study originates from a qualitative approach, where interviews are employed to finding answers to problem questions. The thematic analysis is defined by six themes: Conscious Attitudes, Unconscious Attitudes, Security, Personal Development, Personality, Analysis. Respondents show through their conscious and unconscious manner that they practice their knowledge in psychology in their meetings with students. The conclusions which can be drawn are that knowledge in psychology is an aid in the teaching profession. Above all it is essential the respondents knowledge in the ability to analyse the meetings between students, and students and teachers. Through the analysis the respondents become clear in their feelings and needs and also of those of others. The feeling of security and consciousness of ones feelings is an important factor in dealing with contact with students to create a meaningful educational environment (Imsen, 2006). According to the respondents personality is an important aspect to how people interact in their environment. However the respondents mean that psychology has contributed to their personal development, but mean that there are many other possibilities to achieve enlightenment.</p><p>Key words: Psychology, Personality, Security, Personal Development, The Analysis.</p>

Studien syftar till att ta reda på vad ett begränsat antal medarbetare upplever att de lärt sig/utvecklat efter deltagande i en värderingsorienterad personlighetsutvecklingsprocess på sin arbetsplats med avseende på självkännedom, engagemang och utveckling.Metoden har varit kvalitativa intervjuer och visst stöd av grafiska resultat som ingår i processen. Den teoretiska utgångspunkten har varit att undersöka KASAM (känslan av mening) (Antonovsky, 1991) och dess utveckling hos en liten grupp i ett företag.Resultaten i sig är tydliga, vid genomgång av intervjuerna framgår följande teman: självkännedom, relationer och kommunikation, visioner/framtid, lärande samt lednings- och gemensamma frågor. I samtliga dessa delar finns det enligt respondenterna märkbara resultat där individutvecklingen förefaller bestående medan den organisationspåverkande delen som var märkbar i början hamnat i avtagande och troligen måste underhållas på ett medvetet sätt.