Denna uppsats förser läsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benämnas som, ”framgångslitteratur”. Med detta menas litteratur av rådgivande karaktär som riktar sig till människor som vill gå från att må bra till att må bättre, till att bli mer framgångsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av självhjälpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vänder sig till personer som vill gå från att må dåligt till att må bra eller bättre. Jag har dock funnit diskursanalyser kring just framgångslitteratur vara näst intill obefintligt. Därav har förhoppningen varit att denna studie ska fylla ett viktigt tomrum i det analytiska fältet kring det moderna samhället och dess fokus på framgång och utveckling. Genom en selektion av tre böcker synliggörs och analyseras denna ”framgångsdiskurs”. I studien undersöks huvudsakligen vilka konstruktioner som är framstående inom den valda framgångslitteraturen och vilka uppmaningar läsaren får däri. Arbetet knyts an till teorier och tidigare forskning inom områden som bl.a. det moderna samhället, identitet, lycka och otillfredsställelse. Av studien framgår det att framgångslitteraturen fokuserar på individens eget ansvar över sitt liv och en synnerligen framstående konstruktion är att läsaren har mängder av möjligheter, möjligheter som proklameras bli tillgängliga genom individens vilja, fokusering samt att kontinuerligt och medvetet välja det ”rätta” sättet att tänka, sätta upp mål och agera. Vidare har individens framgång och ständiga utveckling en central plats i diskursen, och individens varande sammankopplas med vad denne gör vilket öppnat upp för att titta på hur identitet konstrueras. Genom diskursen, samt genom författarnas auktoritärt framställda position i relation till läsaren, konstrueras och rekonstrueras kort sagt föreställningarna att ”man är vad man gör” och att ”man kan om man vill”. Något som kan relateras till de värdegrunder som vårt moderna samhälle tycks generera.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilka självledarskapsstrategier ledare använder samt kopplingen mellan olika personlighetstyper, inställningen till, och förmågan att leda sig själv.  Metod: Kvalitativ studie med deduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med individer i ledarpositioner.  Slutsats: Studien visar att respondenterna utövar självledarskap både medvetet och omedvetet. Respondenterna arbetar med självledarskap på olika sätt och samtliga uppfattas ha en positiv inställning till innebörden av begreppet. Vi har funnit att ett antal olika strategier används samt ett fåtal samband mellan utövandet av självledarskap och karaktärsdrag.

Sammanfattning: Forskning visar att den fysiska miljöns utformning på förskolan påverkar barnet på olika sätt. Byggandet av förskolor har emellertid inte alltid sett som så viktigt, då synen på barnet i samhället inte alltid ansetts så hög. Successivt har det dock börjat ske en förändring och arkitekter har börjat rita förskolehus åt barn. För att få en bild av hur den förskolemiljö som barn dagligen vistas i kan tänkas komma att utformas så undersöks i denna uppsats hur arkitekter resonerar om den fysiska miljön och dess påverkan på barnet. Genom att undersöka resonemanget så är förhoppningen att en större kunskap kommer att skapas om vad som påverkar utformningen av dagens och morgondagens förskolor, vilket i sin tur kan ge en föreställning om hur det kommer att påverka barnet Syfte: Syftet med denna studie är undersöka arkitekters resonemang om hur förskolans fysiska miljö påverkar barnet känslomässigt och psykologiskt Metod: Kvalitativ metod, webbaserad enkät, via SUNET Survey med öppna frågor till aktiva arkitekter, som arbetar med förskolor, i Sverige Resultat: I studien deltog nio arkitekter. Arkitekterna som deltog i undersökningen anser att den fysiska förskolemiljön på olika sätt påverkar barnet känslomässigt och psykologiskt, beroende på hur den fysiska miljön är utformad. I resultatet beskrivs bland annat att flertalet av arkitekterna anser att miljöns utformning ska vara varierad och tillgänglig för att barnet ska ha valmöjligheter och känna sig inkluderad. Uppfattningen är att genom rummets utformning, fönsters placering och färg i miljön, kan barnets känsla av trygghet och välbefinnande påverkas liksom barnets möjlighet att kunna dra sig undan, möta andra barn och orientera sig i miljön. Flera av arkitekterna anser att barn ska få vistas i en välbyggd och estetisk förskolemiljö, som får barnet att känna sig viktig och betydelsefull.

Vi lever i ett samhälle där barnen ses som kompetenta medmänniskor som har egna rättigheter. Att barnen ska få inflytande och vara delaktiga i sin egen vardag är någonting som uttrycks i förskolans styrdokument. För att inkludera barnen mer i förskolan behöver vuxna vara engagerade, intresserade och lyhörda för barnens egna åsikter och tankar. Det betyder att goda relationer mellan vuxna och barn är en viktig del för barns inflytande. Vuxna kan ibland genom sin oaktsamhet kränka barnen, då de inte reflekterar kring hur och vad de säger till och om barnen. Det huvudsakliga syftet med vårt examensarbete var att ta fram ett arbetsmaterial för personal i förskolan. Materialet strävar mot att bidra till förbättrad kommunikation och samarbete i arbetslagen för att motverka kränkningar mot barn genom att lyfta barns perspektiv. För att få en grund för vårt material genomförde vi två enkätundersökningar. Vi ville undersöka hur personal i förskolan ser på samarbetet och kommunikationen i sitt arbetslag, samt hur specialpedagoger och psykologer ser på vuxnas bemötande av barn i förskolan. Enkäterna var webbaserade och 74 personer som arbetar i förskolan och 17 specialpedagoger och psykologer valde att dela med sig av sina erfarenheter kring detta. Resultaten visar att det förekommer kränkningar mot barn där några av de vanligaste handlar om att höja rösten och vara ironisk mot barnen, samt att sätta etikett på dem. En annan del av resultatet visar på att personalen i förskolan generellt anser att de kan diskutera kring känsliga ämnen med kollegor men att det samtidigt finns outtalade förväntningar på arbetssätt och bemötande i arbetslaget som går emot personens egna yrkesmässiga värderingar. Undersökningarna vi gjorde resulterade i ett arbetsmaterial som fick namnet Utvecklingskalendern. Det fokuserar på personlig och kollegial utveckling genom att både enskilt och i grupp ta upp diskussionsfrågor, fallbeskrivningar och tankeställare som lyfter barns perspektiv. I Utvecklingskalendern finns även tips på hur man kan kommunicera med både barn och vuxna samt ändra sitt sätt att se på saker. Det kan till exempel handla om hur man ser på regler, vilka krav som är rimliga att ställa på barn utifrån utvecklingsnivå och förhållningssätt kring bemötande. Detta för att vi vill minska risken för att barn i förskolan blir kränkta av vuxna.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka dramametoder lärare använder i sin skrivundervisning. Vidare är syftet med studien att undersöka vad de medverkande lärarna menar med utveckling av berättande texter samt om de anser att drama kan påverka elevernas utveckling inom andra områden än skrivandet av berättande texter. Vi undersöker även vilka faktorer de medverkande lärarna anser kan hämma eller möjliggöra användandet av drama i undervisningen. Studien baseras på kvalitativa metoder som utgörs av en enkätundersökning som består av både öppna och slutna frågor som besvarades av 14 lärare. Utifrån enkäterna gjordes fem semistrukturerade fördjupande intervjuer. I forskningsbakgrunden presenteras forskning kring drama och drama i skrivundervisningen.   Denna studie visar att flera av lärarna i studien använder sig av att dramatisera olika former av sagor, både befintliga samt egenkomponerade. Det framkommer i resultatet att lärarna anser att dramatiseringarna ger fler fördelar för elevernas utveckling än bara inom skrivandet, även om fokuset för dramatiseringarna låg på den skriftliga utvecklingen. De största faktorerna som påverkar lärares användning av drama i sin undervisning är bristen på kunskap om drama hos läraren och tidsbrist. Alla de intervjuade lärarna anser att mer utbildning behövs för att man ska kunna utveckla drama i undervisningen.

Friluftslivet har starka och långtgående traditioner, men trots detta är området åsidosatt både som disciplin och akademiskt fält. Beskrivningarna i kursplanen är undermåliga och många lärare finner det svårt att undervisa i området. En bredare implementering inom högre utbildningar skulle kunna generera ett större akademiskt värde och ett större erkännande vilket skulle gynna friluftslivet som undervisningspraktik. Föreliggande litteraturstudie ämnar bidra till utvecklingen av friluftsliv som disciplin och akademiskt fält genom att undersöka hur friluftsliv kan användas för att utveckla individen, samt hur det genom sin undervisningspraktik kan bidra till samhället. För att finna underlag till denna studie sökte vi systematiskt och manuellt i databaser och tidskrifter. Med utgångspunkt i friluftslivets undervisningspraktik gjordes ett urval på 24 artiklar som samlades in, lästes, analyserades och kategoriserades. Artiklar som inte berörde friluftsliv i naturen exkluderades. Resultatet visar att friluftslivet har potential att dels utveckla individen i flertalet aspekter på ett personligt plan, dels att det finns samhälleliga värden som kan undervisas i området. Dessutom förs en diskussion kring friluftslivets egenvärde och säregna pedagogik. Slutsatserna som denna studie kommer fram till belyser behovet av att stärka friluftslivet som disciplin. Dels handlar detta om att mer forskning behövs för att stödja det som resultatet visar, dels behövs en vidare undersökning av möjligheter och utvecklingspotentialer inom friluftslivet som kan underlätta lärares undervisningspraktik.

Färre vuxna läser högt för sina barn idag jämfört med för tio år sedan. Forskning visar att högläsning bidrar med både kunskap och gemenskap för barnen. Syftet med denna studie är att genom en webbenkätundersökning och djupintervjuer undersöka hur och varför lärare arbetar med högläsning i årskurserna F-3. Mer specifikt besvaras frågeställningarna: ”På vilka sätt inkluderar och arbetar lärare med högläsning i undervisningen?”  och ”Vilka syften finns med att inkludera högläsning i undervisningen?”. På grund av studiens begränsade empiri går det inte att generalisera resultatet. Studiens resultat visar enbart hur de medverkande lärarna inkluderar och arbetar med högläsning samt vilket syfte de har med att inkludera högläsningen i undervisningen. Vårt resultat visar att lärare säger att de inkluderar och arbetar med högläsning på olika sätt. Många lärare säger att de använder högläsning som en rutin i sin undervisning och läser samma tidpunkt varje dag. Lärare delger att de även använder högläsning inom temaarbeten och olika arbetsområden. Enligt lärares svar arbetar de med högläsning genom att bearbeta texten, arbeta språkutvecklande och arbeta för att eleverna ska få en upplevelse genom högläsningen. I resultatet framgår det att lärare inkluderar högläsning i undervisningen i syfte att elevernas språk ska utvecklas, ämneskunskaperna ska öka, kreativiteten växa, eleverna ska få en avslappnad stund på dagen och de ska utvecklas på ett personligt plan. Verksamma lärare kan genom denna studie ta del av högläsningens betydelse och få tips på hur andra lärare arbetar med högläsning. Som vidare forskning inom området högläsning är att undersöka på vilket sätt andra metoder konkurrerar med högläsningens superkrafter.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre bildlärare, verksamma på högstadiet, i syfte att undersöka hur de resonerar kring och arbetar med begreppen identitet och personlig utveckling i förhållande till bildämnet. Det insamlade materialet analyserades och tolkades sedan utifrån fenomenologisk teori, ämnesdidaktiskt perspektiv på uttryck och innehåll i abstrakta begrepp samt fyra, kända identitetsperspektiv. Studiens resultat visade på att de tre bildlärarna ansåg sig arbeta mycket med begreppen identitet och personlig utveckling i bildämnet, främst med anledning av att det uppfattades motiverande för eleverna. Begreppen uttrycktes av samtliga lärare vara mycket svårdefinierade och tolkningsbara, vilket i sin tur tycks ha bidragit till att lärarna ibland sa emot sig själva gällande hur de uppfattade och arbetade med begreppen. Gällande identitet visade resultaten att lärarna tyckte att begreppet handlade om att öka förståelsen av sig själv samt att få tid och metoder för detta. I lärarnas beskrivna undervisning av identitet var det skapande i kombination med reflektion kring konkreta identitetsfaktorer som framhävdes mest. Av de fyra identitetsperspektiven kunde vissa av dem påvisas i ett flertal aspekter av de generella strukturerna. Gällande personlig utveckling visade strukturerna att begreppet handlade om att få fram ett personligt uttryck samt att kunna ta ansvar för sitt lärande. I lärarnas beskrivna undervisning av personlig utveckling var det återigen det personliga uttrycket som framhävdes mest, och att eleverna fick arbeta med att utveckla detta genom att experimentera med nya material och tekniker samt öva på dessa för en ökad säkerhet inom olika bildskapande tekniker.

En studie inom det specialpedagogiska området, där åtta unga vuxna från folkhögskolans Allmänna linje berättar om hela sin skolgång och vilka faktorer som påverkat deras studier både positivt och mindre positivt. Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer och med ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. I berättelserna framgår betydelsen av lärarens engagemang och betydelsen av att kunna anpassa sig till deltagarens nivå. Att få vara som man vill och bli accepterad, ingå i ett sammanhang var också en viktig framgångsfaktor för studier och som flera hittade just på folkhögskolan. Man kände sig inkluderad på folkhögskolan. Gemenskapen i gruppen och tryggheten i att kunna få säga sina åsikter upplevdes som en vändpunkt i den personliga utvecklingen. Deltagarna berättade om hur de mellan ordinarie skola och folkhögskola hittade motivation till att börja studera igen efter mindre intressanta arbeten eller arbetslöshet. Alla i studien bekräftade att de utvecklats mycket både personligt och kunskapsmässigt. / A study in the special education field, where eight young adults from the folk high school, Common course, tells of all their schooling and what factors influenced their studies, both positive and less positive. The study was conducted through semi-structured interviews with a hermeneutic interpretation perspective. The stories show the importance of the teacher's commitment and the importance of being able to adapt to the participant level. To be who you want and be accepted, included in a context, was also a key success factor for studies and several just found at the folk high school. You felt included at the folk high school. The Community of the group and the security of being able to say their opinion seem as a turning point in their personal development. Participants talked about how they between regular school and folk high school found motivation to start studying again after less interesting jobs or unemployment. Participants in the study confirmed that the developed much both personally as in terms of knowledge.

Jag, Therese Enebrant, läser pedagogiskt drama 51-60p på Malmö Högskola, 2006. Denna c-uppsats har jag valt att kalla "Pedagogiskt drama på Montessoriskolor". Mitt syfte med studien är att undersöka vilka möjligheter det finns i att kombinera pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken. Mina frågeställningar är:• Går det att kombinera pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken och i så fall hur? • Vad innebär pedagogiskt drama för pedagogerna på Montessoriskolorna? • Vad vill man uppnå med att använda pedagogiskt drama i undervisningen och vilken inställning har kollegerna till ovanstående?• Hur kan jag dra nytta av resultaten i min framtida profession?De metoder som jag har använt mig av är intervju samt observationer. Jag har intervjuat pedagoger som arbetar med barn från 3 års ålder och upp till 12 år. Barnen kommer från två Montessoriskolor. Mitt resultat visar att alla pedagogerna som jag har intervjuat tycker att barnen utvecklas personligt samt i grupp med hjälp av pedagogiskt drama. Det har också kommit fram att det är en oslagbar kombination att kombinera pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken. / Teachers´ Stories About the Combining Pedagogical Drama with the Montessori Educational Method