Jag har analyserat Malmö stads ljudidentitet ur flera perspektiv och funnit att de i stort har följt tidigare forskning och vedertagna varumärkesprocesser när de arbetat fram stadens ljudidentitet. I jämförelse med tidigare forskning och branschpraxis saknas dock ett par delar i processen som kan haft betydelse för slutresultatet. En del är att Malmö stad inte konsekvent använt varumärkesplattformen när de arbetat fram de ljudattribut som de grundande ljudidentiteten på. En annan del är det inte framkommer på vilka grunder Malmö stad valde de fem olika inspelningsplatserna. Övriga moment som saknas i processen men som sannolikt har mindre betydelse för slutresultatet är att det saknas en analys av Malmös ljudande historik, samt att Malmö stad inte kraftsamlat platsens aktörer i framtagandet av ljudidentiteten. Malmö stads ljudidentiteten grundar sig i stort på ljudattributen och val av inspelningsplats. Det innebär att om de fullt ut hade arbetat utifrån varumärkesplattformen samt identifierat stadens ljudlandskap så hade ljudidentiteten sannolikt låtit helt annorlunda. Vägval tidigt i processen har stor påverkan på slutresultatet.

Syftet med denna undersökning är att se hur tidigare bruksorter arbetar för en fortsatt utveckling efter en tid av avindustrialisering. För att undersöka detta gjordes en fallstudie med Åtvidaberg kommun som studieobjekt. Tanken var att finna vilka utmaningar och möjligheter som en sådan ort har i att få en fortsatt utveckling samt vilka metoder som kan användas. Det teoretiska ramverket för studien består av fyra begrepp: platsmarknadsföring, platsidentitet, platsvarumärke och platsbild. Dessa begrepp används för att förstå de metoder som användes i utvecklingen. Studien genomfördes huvudsakligen genom 6 intervjuer samt analys av kommunala plandokument. Det huvudsakliga resultatet från studien är att Åtvidaberg kommun förlitar sig mycket på den större grannkommunen för bland annat arbetstillfällen medan deras egna fokus läggs på att utveckla bostadsmöjligheter. Åtvidaberg kommun spelar an på deras goda läge genom att försöka skapa en platsbild som god pendlingsort. Vidare använder Åtvidaberg kommun sitt industriella kulturarv för att behålla sin egen platsidentitet genom att lyfta upp det i olika sammanhang däribland skolan och kulturverksamhet. / The purpose of this study is to see how former company towns work for continued development after a period of deindustrialization. To study this, a case study was conducted with Åtvidaberg municipality as the study object. The idea was to find what challenges and opportunities such a place has in achieving continued development and what methods can be used. The theoretical framework for the study consists of four concepts: place marketing, place identity, place brand and place image. These concepts are used to understand the methods used in development. The study was mainly carried out through 6 interviews and analysis of municipal planning documents. The main result from the study is that Åtvidaberg municipality relies heavily on the larger neighbouring municipality for, among other things, job opportunities, while their own focus is on developing housing opportunities. Åtvidaberg municipality plays on their good location by trying to create an image of the place as a good commuting location. Furthermore, Åtvidaberg municipality uses its industrial cultural heritage to maintain its own place identity by highlighting it in various contexts including the school and cultural activities.

Ulricehamn – Overgrown small town or Beautiful lake town? - a study about Ulricehamn’s image of today and future profile Branding is increasingly being used as a concept to distinguish places and cities. Cities have long been in need of differentiating themselves from each other (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Place branding has become a daily occurrence for cities, municipalities and countries. Construction of a city’s brand comes from its structure, communication and care of its image. It concerns visitors as well as the people who live in the city. Place branding can also be seen as place management. It aims to change how the city is being perceived by specific target groups. It may involve creating an identity with a personal, unique and original value, impossible for other cities to copy. It involves combining the activities and characteristics of a city’s image along with the chemistry from the people who live there. The city is a potential destination for visitors. The tourism industry is growing in Sweden (Turismen i Sverige – 2007). Municipalities and regions increasingly invest in their tourism. The city is also a place for living and working. Many cities strive to keep their inhabitants and to not become so called “emigrate cities” (www.scb.se). For cities to communicate a positive profile, it means that all inhabitants must first carry a positive image of their home town and act as local ambassadors. We have chosen a small city in Sweden - Ulricehamn - to see how they work to manage the profile and the image of the city to correspond with the people who live in the city. We have done a qualitative interview and a qualitative text analysis with focus on the planned marketing material for Ulricehamn. Further we have carried out a survey to find out what the image of Ulricehamn is among the inhabitants of the city. How close is the future and preferred profile in comparison to the image of today, seen from the perspective of Ulricehamn’s inhabitants’? Our results show that there is a gap between the future, preferred profile and the image of today having conducted a study of the people who live in Ulricehamn. The visionary profile is modern and offers attractive living, education and job prospects. The people who live in Ulricehamn think that it is a pleasant and beautiful city however the negative aspects are that it is boring with a limited range of jobs and entertaining. The positive attitudes toward Ulricehamn are related to its beautiful surroundings and the many leisure time activities. Negative attitudes are related to the poor offer of entertainment, culture, shopping etc. The management of Ulricehamn, including Näringsliv Ulricehamn AB (a company under development, starting May 1st 2008) is now facing the challenge to get the identity, the position and the image of Ulricehamn to overlap. The people who live in Ulricehamn are an important factor in creating a strong brand for the city. / Ulricehamn – Förvuxen byhåla eller vacker sjöstad? - en studie om Ulricehamns nutida image och framtida profil Varumärkesbyggande blir alltmer vanligt förekommande som koncept för att särskilja platser och städer. Städer har länge haft ett behov av att differentiera sig från varandra (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Platsmarknadsföring har blivit en vardaglig företeelse för städer, kommuner och länder. Framställningen av en stads marknadsföring beror på uppbyggnaden, kommunikationen och skötseln av stadens image. Det berör både dem som besöker staden och de som bor i den, det vill säga invånarna. Varumärkesbyggande av en stad kan även ses som en strategi för styrning (ibid.). Det handlar mycket enkelt om att förändra hur staden upplevs av specifika målgrupper, till exempel att skapa en identitet med ett eget, unikt värde som är originellt och som inte går att kopiera av någon annan stad. Det innefattar handlande och aktiviteter som karaktäriserar imagen av staden och kemin bland dem som bor där. Staden är en destination för potentiella besökare (ibid.). Turismen i Sverige växer (Turismen i Sverige - 2007) och kommuner och regioner satsar alltmer på sin besöksnäring. Staden är även en plats för boende och arbete. Många kommuner arbetar för att behålla sina invånare och inte bli så kallade utflyttningskommuner (www.scb.se). För att förmedla en framgångsrik profil av en stad krävs det att invånarna i staden har en positiv image av sin egen stad och att de agerar som bra ambassadörer. I vår undersökning har vi valt att se hur en liten kommun i Sverige, Ulricehamns kommun i Västra Götaland, arbetar med att få profil och image att stämma överens bland de befintliga invånarna. Vi har genom en kvalitativ intervju och en kvalitativ textanalys undersökt det material som ligger till grund för kommunens framtida marknadsföringsarbete. Vidare har vi genom enkätintervjuer undersökt Ulricehamns kommuns invånares image av Ulricehamn som stad. Hur väl stämmer den framtida, önskade profilen överens med den nutida imagen, sett från invånarnas perspektiv? Det visade sig att det finns ett visst glapp mellan Ulricehamns önskade, framtida profil och Ulricehamns invånares nutida image av staden. I den framtida profilen är Ulricehamn en modern stad och erbjuder attraktiva boenden, utbildningar och arbeten. Invånarna i Ulricehamn tycker idag att Ulricehamn är en vacker och trevlig, men tråkig stad med begränsat utbud av det mesta, bland annat arbeten och nöjesaktiviteter. Den mest positiva attityden till Ulricehamn är relaterat till den vackra naturen och de många fritidsaktiviteterna. Negativa attityder kommer till uttryck bland annat i avsaknad av nöjen shopping och andra aktiviteter. Kommunledningen och Näringsliv Ulricehamn AB (ett bolag under utveckling med start 1 maj, 2008) måste få identitet, position och image att stämma överens. Stadens egna invånare är en viktig grund till att skapa ett starkt varumärke av Ulricehamn.

Products and services have for a long time competed with their brands. For some time now, cities have begun to compete with each other to attract visitors and other stakeholders to come to their town. It is important that the citizens feel as they are a part of the message that the city sends out in its communication.Cities are today working actively with their brands, much like regular companies, in order to create the profile and image in order to be competitive against other cities and places. Cities and places are part of a dynamic process which includes both positive and negative events. These events might have an impact on the brands, and therefore it is a necessity to be able to react on these events to make the most of positive things and deal with the negative in a way that minimizes the effects on the brand.Citybranding as a research field is quite new. This fact has had an impact on the study in the sense that the author’s interpretations of the empirical findings and the theories constitute an important part of the study.During the year 2010 and the beginning of 2011 a series of violet events accord in the city of Örebro witch made several national headlines in different media. The nature of these actions was of a kind that started a discussion regarding the security for citizens in Örebro. It is this series of events that constitute the background for this study.The study consists of a qualitative study consisting of interviews with representatives from the different actors responsible for the brand Örebro. In addition a respondent from Örebro University and the local police has been interviewed during this study.The authors are interested in trying to understand and create knowledge about the different actors and their respective views on the responsibility they have and the possibilities for the brand Örebro. The authors are also interested in the different actors views on the possibilities for the brand to make the most of good things that take place and the possibilities to react to bad things that occur. Based on these questions the study show which actors that has the possibility to affect the public image of a city. / Likt produkter och tjänster så har städer börjat konkurrera med varandra för att attrahera besökare och andra aktörer att komma till staden. Det är också av vikt att stadens medborgare känner sig delaktiga i de budskap som staden sänder ut i sin kommunikation. Städer arbetar idag aktivt med sina varumärken för att kunna profilera sig och utmärka sig i den allt hårdare konkurrensen från andra städer och platser. Städer och platser är en del av en dynamisk process vilka inkluderar att både positiva och negativa händelser kommer att inträffa och det är viktigt att städer och platser har kunskapen och insikten i hur dessa ska hanteras. Forskningsområdet som studien berör är ett relativt nytt ämne inom den ekonomiska forskningen. Flera forskare förklarar att det saknas kunskap och insikt om varumärkeskriser kopplade till städer. Detta har medfört att författarnas tolkningar och kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den insamlade empiri har utgjort ett viktigt moment under studiens gång, då detta bidragit till att skapa förståelse.Under 2010 och början av 2011 ägde en rad våldshandlingar rum i Örebro stad som gjorde att staden blev nationellt uppmärksammat och fick negativ publicitet i bland annat medier. Dessa handlingar var av sådan art att besökare, medborgare och andra aktörer började ifrågasätta tryggheten i Örebro stad av olika anledningar. Detta medförde att Örebro som stad i media under denna period kom att betraktas som ett centrum för våld av olika slag. Det är med denna bakgrund som författarna av denna uppsats valde att genomföra en studie med Örebro stad och dess varumärke som studieobjekt. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod och har intervjuat personer som representerar de organisationer som samtliga är delägare av Örebrokompaniet. Utöver dessa så har också respondenter från Universitetet samt den tidigare informationschefen från Polisen intervjuats. Författarna var intresserade av att förstå och öka kunskapen om hur de som förhåller sig eller de som tagit på sig ansvaret för en stads varumärke, ser på sin uppgift och hur dessa olika aktörer använder stadens möjligheter för att dra nytta av positiva händelser samt hantera negativa händelser, som uppkommer längst den dynamiska resa som en stad tar. Utifrån frågeställningen har studiens slutsatser lyckats att ge en bild av vilka aktörer som har möjligheten att påverka den offentliga bilden av en stad, det vill säga den bild som kommuniceras ut gentemot utvalda målgrupper, samt visa på vilka aktörer som anser sig ha hand om den offentliga bilden i Örebro och vad deras åsikt är om varumärket samt hur de hanterade de händelser som primärt var under 2010.

Slutsatsen efter genomfört arbetet är att Örebro Bostäder AB bland annat har en önskvärd image av Vivalla som ett område med en unik och personlig omgivning med mindre individuella bostadsområden där det finns något för alla smaker. I Markbacken vill Öbo behålla och förstärka en image av variation, där allt från barnfamiljer till den som söker ett lite mer exklusivt boende skall lockas. Vidare har undersökningen visat att dessa önskvärda imager främst förmedlas via mun till mun-metoden, massmedia, samhälleliga åtgärder och events. / The conclusion made after finishing this essay is that Örebro Bostäder AB desires to communicate an image of Vivalla as an area with a unique and personal environment with small individual neighborhoods where there is something for everyone. In Markbacken Öbo wants to retain and reinforce the image of variety, where everything from children's families is attracted to those looking for a little more exclusive accommodations. Further investigation has shown that these desirable images mainly are communicated through mouth to mouth method,media, community activities and events.

Regioner blir allt vanligare arbetsområden, något som EU uppmuntrar genom att avskaffa gränshinder och finansiera regionala projekt via strukturfonderna. Det har dock gjorts få studier kring gränsöverskridande samarbeten gällande turism. Denna studie vill belysa vilka faktorer som påverkar framgången hos ett sådant samarbete genom att studera Sundsvall, Östersund och Trondheim, vilka tillsammans bildar den så kallade SÖT-regionen. Syftet är att ta reda på om det finns förutsättningar för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. För att ta reda på detta studeras hinder respektive möjligheter för ett gränsöverskridande turistiskt samarbete. Studien undersöker även huruvida ett samarbete skulle vara motiverat, och i så fall vilket typ, samt om det finns förutsättningarna för SÖT-regionen att skapa en funktionell region för turismen. För att besvara frågeställningarna har personliga intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom turismnäringen i regionen. Informanterna arbetar alla med att utveckla turismnäringen på antingen kommunal eller regional nivå. De teoretiska utgångspunkter denna studie utgår från berör region- och destinationsbegreppet, turism som fenomen och tillväxtskapare, regionernas nya roll, transporter och kommunikationer, konkurrenskraft och platsmarknadsföring, relationen mellan turism och internationella gränser, samt turistiska samarbeten över nationsgränser. En egen modell har konstruerats för att sammanställa de hinder gällande gränsöverskridande turistiska samarbeten som framkommer i den teoretiska referensramen. Modellen anpassas sedan till förhållandena i SÖT-regionen. I den avslutande diskussionen framkommer därmed att hindren för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim är fler än möjligheterna. Hindren bygger dock till stor del på svårigheter gällande ett samarbete mellan de lokala turismföretagen i regionen, samt på svårigheter gällande gemensam marknadsföring. Däremot finns inga större hinder för ett samarbete mellan de offentliga aktörerna i kommunerna. Slutsatsen som dras är att ett offentligt samarbete, genom erfarenhetsutbyten och försäljning av gemensamt paketerade turismprodukter, är motiverat. Vidare är möjligheterna att skapa en funktionell region för turismen begränsade. / Regions are becoming more important as areas of power, something that the EU encourages by eliminating border barriers and by financing regional projects through the Structural Funds. However, there have been few studies of cross-border cooperation regarding tourism. This study wants to shed light on the factors that influence the success of such cooperation by studying Sundsvall, Östersund and Trondheim, which together form the so-called SÖT-region. The purpose of the study is to find out whether Sundsvall, Östersund and Trondheim have the prerequisites to form a touristic cooperation. The obstacles and opportunities for cross-border cooperation in the SÖT-region are studied, as well as whether a partnership could be justified, and if so, what kind. Finally, the prerequisites for the SÖT-region to create a functional region for tourism are investigated. To answer the questions personal interviews have been conducted with professionals working in the tourism industry within the region. The informants are all involved in developing the tourism industry on either a municipal or a regional level. The theoretical framework of this study concerns the regional and destination concept, tourism as a phenomenon and growth creator, the regions’ new role, transport and communications, competitiveness and site promotion, the relationship between tourism and international borders, and tourism partnerships across international boundaries. To summarize the obstacles regarding cross-border cooperation in tourism that occurs in the theoretical framework, a model has been created. The model is then adapted to fit the conditions in the SÖT-region. The conclusion then shows that the barriers for a touristic cooperation between Sundsvall, Östersund and Trondheim are more than the possibilities. The obstacles, however, are based largely on the difficulties regarding cooperation between local tourism businesses in the region, as well as difficulties regarding joint marketing. However, there are no major obstacles to cooperation between public actors. The conclusion is that public cooperation regarding exchanging experiences and sales of common packaged tourism products is justified. Furthermore, it appears that the ability to create a functional region for tourism is limited.

<p>Ulricehamn – Overgrown small town or Beautiful lake town?</p><p>- a study about Ulricehamn’s image of today and future profile</p><p>Branding is increasingly being used as a concept to distinguish places and cities. Cities have long been in need of differentiating themselves from each other (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Place branding has become a daily occurrence for cities, municipalities and countries. Construction of a city’s brand comes from its structure, communication and care of its image. It concerns visitors as well as the people who live in the city. Place branding can also be seen as place management. It aims to change how the city is being perceived by specific target groups. It may involve creating an identity with a personal, unique and original value, impossible for other cities to copy. It involves combining the activities and characteristics of a city’s image along with the chemistry from the people who live there. The city is a potential destination for visitors. The tourism industry is growing in Sweden (Turismen i Sverige – 2007). Municipalities and regions increasingly invest in their tourism. The city is also a place for living and working. Many cities strive to keep their inhabitants and to not become so called “emigrate cities” (www.scb.se). For cities to communicate a positive profile, it means that all inhabitants must first carry a positive image of their home town and act as local ambassadors.</p><p>We have chosen a small city in Sweden - Ulricehamn - to see how they work to manage the profile and the image of the city to correspond with the people who live in the city. We have done a qualitative interview and a qualitative text analysis with focus on the planned marketing material for Ulricehamn. Further we have carried out a survey to find out what the image of Ulricehamn is among the inhabitants of the city. How close is the future and preferred profile in comparison to the image of today, seen from the perspective of Ulricehamn’s inhabitants’?</p><p>Our results show that there is a gap between the future, preferred profile and the image of today having conducted a study of the people who live in Ulricehamn. The visionary profile is modern and offers attractive living, education and job prospects. The people who live in Ulricehamn think that it is a pleasant and beautiful city however the negative aspects are that it is boring with a limited range of jobs and entertaining. The positive attitudes toward Ulricehamn are related to its beautiful surroundings and the many leisure time activities. Negative attitudes are related to the poor offer of entertainment, culture, shopping etc. The management of Ulricehamn, including Näringsliv Ulricehamn AB (a company under development, starting May 1st 2008) is now facing the challenge to get the identity, the position and the image of Ulricehamn to overlap. The people who live in Ulricehamn are an important factor in creating a strong brand for the city.</p> / <p>Ulricehamn – Förvuxen byhåla eller vacker sjöstad?</p><p>- en studie om Ulricehamns nutida image och framtida profil</p><p>Varumärkesbyggande blir alltmer vanligt förekommande som koncept för att särskilja platser och städer. Städer har länge haft ett behov av att differentiera sig från varandra (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Platsmarknadsföring har blivit en vardaglig företeelse för städer, kommuner och länder. Framställningen av en stads marknadsföring beror på uppbyggnaden, kommunikationen och skötseln av stadens image. Det berör både dem som besöker staden och de som bor i den, det vill säga invånarna. Varumärkesbyggande av en stad kan även ses som en strategi för styrning (ibid.). Det handlar mycket enkelt om att förändra hur staden upplevs av specifika målgrupper, till exempel att skapa en identitet med ett eget, unikt värde som är originellt och som inte går att kopiera av någon annan stad. Det innefattar handlande och aktiviteter som karaktäriserar imagen av staden och kemin bland dem som bor där. Staden är en destination för potentiella besökare (ibid.). Turismen i Sverige växer (Turismen i Sverige - 2007) och kommuner och regioner satsar alltmer på sin besöksnäring. Staden är även en plats för boende och arbete. Många kommuner arbetar för att behålla sina invånare och inte bli så kallade utflyttningskommuner (www.scb.se). För att förmedla en framgångsrik profil av en stad krävs det att invånarna i staden har en positiv image av sin egen stad och att de agerar som bra ambassadörer.</p><p>I vår undersökning har vi valt att se hur en liten kommun i Sverige, Ulricehamns kommun i Västra Götaland, arbetar med att få profil och image att stämma överens bland de befintliga invånarna. Vi har genom en kvalitativ intervju och en kvalitativ textanalys undersökt det material som ligger till grund för kommunens framtida marknadsföringsarbete. Vidare har vi genom enkätintervjuer undersökt Ulricehamns kommuns invånares image av Ulricehamn som stad. Hur väl stämmer den framtida, önskade profilen överens med den nutida imagen, sett från invånarnas perspektiv?</p><p>Det visade sig att det finns ett visst glapp mellan Ulricehamns önskade, framtida profil och Ulricehamns invånares nutida image av staden. I den framtida profilen är Ulricehamn en modern stad och erbjuder attraktiva boenden, utbildningar och arbeten. Invånarna i Ulricehamn tycker idag att Ulricehamn är en vacker och trevlig, men tråkig stad med begränsat utbud av det mesta, bland annat arbeten och nöjesaktiviteter. Den mest positiva attityden till Ulricehamn är relaterat till den vackra naturen och de många fritidsaktiviteterna. Negativa attityder kommer till uttryck bland annat i avsaknad av nöjen shopping och andra aktiviteter. Kommunledningen och Näringsliv Ulricehamn AB (ett bolag under utveckling med start 1 maj, 2008) måste få identitet, position och image att stämma överens. Stadens egna invånare är en viktig grund till att skapa ett starkt varumärke av Ulricehamn.</p>

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ”städer tävlar mot andra städer” om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ”sälja” in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial. Genom analyser av materialets texter och bilder och med kompletterande intervjuer med nyckelpersoner som arbetar med marknadsföringen, har jag dessutom fått ett djupare perspektiv och förståelse för platsvarumärkets syfte. Genom analyser har jag kunnat urskilja teman och diskurser som återkommer i materialet.Det finns inga faktiska siffror på hur mycket platsmarknadsföringen ger en stad eller om det i huvud taget ger en ekonomisk vinning för staden. Det som marknadsföringen däremot ger om man lyckas i sin marknadsföring, är igenkännande och vidare ett stark platsvarumärke som blir igenkänt nationellt och kanske till och med internationellt. Om man dessutom har starka värden, som Karlstad faktiskt har lyckats skapa och som stark förknippas med platsen, ger det också bredare djupverkningar och igenkännande på marknaden. På lång sikt kan det ge starkt underlag för att locka till sig besöksnäring, befolkning och företag. / Place marketing is a growing phenomenon both internationally and in Sweden, where it is alleged that "cities are competing against other cities' of the tourism industry, new businesses and population. To place market the specific values of the city, by packaging and "sell" an idea of the city, has become more of a rule than an exception, where they want to highlight the specific qualities of the city through texts and images.But what hides in the shadow-side of the place marketing? And what will the actual effects be of the photos used to showcase the city?Many critical scholars believe that a risk is that the population of the city does not recognize the image of their own town and may feel neglected leading to the marketing losing its power. Hence the importance of internal site marketing as it is extremely important to win legitimacy among the population.In my research I have done in-depth study of Karlstads relatively new place brand °Karlstad with related brand materials. Through analysis of the texts and pictures from the material with additional interviews with key figures working with the marketing in Karlstad municipality, I have also gained a deeper perspective and understanding of the purpose of the subject of place marketing. Through analysis, I have been able to discern themes and discourses that recur in the material.There are no actual numbers or statistics on the gain of place marketing for a town in financial or other values. Instead, what it does give is recognition, and if done properly, a strong brand that can be recognized by citizens of Sweden and even internationally. If there are other strong and important values that can be associated with the town it will give wider effects of depth in the long perspective, creating a possibility to attract tourists, inhabitants and companies.

Cities hosting huge sporting events is a growing industry and is a way to market the city towards the rest of the world. The goal is for businesses to make profit, attract tourist and be seen on the global market. However, as its marketed towards external audiences, the locals and how they are affected are usually forgotten in the process. The purpose of this paper was to study the knowledge and what attitudes individuals living in Halmstad, Sweden, possess regarding the World Table Tennis Championship 2018, as well as how they received information regarding the event. To find the answers to our questions we handed out surveys in central Halmstad during the period the event took place. We compared our results with how they're tied to theories regarding place branding, image-identity-reputation and the knowledge-attitude-behavior model. The main findings of our analysis were that our respondents of Halmstad county was well- informed about the event and did not feel like they needed more information. The majority viewed the event in a positive light, and overall people found the event to be important for Halmstad as a city and destination.

Socially (un)sustainable urban planning – concerning social sustainability as ideology in the discourse of urban planning. This thesis deals with the subject of social sustainability within the context of urban planning. The study is based on interviews with several participants that consist of public officials and politicians in the municipality of Norrköping, Sweden. The purpose of the study is to analyze and problematize social sustainability as a concept in relation to the modern post-industrial city and its role as a feature on the urban planning agenda. The analysis takes the methodological approach of Critical discourse analysis (CDA) in order to frame the ideas and opinions of the participants as parts of a discourse of urban planning, and how the discursive synthesis can be conceived in terms of ideology. The results describe a picture of Norrköping, with its industrial history and contemporary challenges, as a city in need of a new basis for economic growth in order to pave the way for the social dimension of sustainable development. This predicament serves as the discursive motive for the planning’s increased focus on place branding and urban attractiveness. Another discursive element emphasizes mixed forms of tenure on the housing market, as well as public spaces and venues as essential features in the socially sustainable city. The thesis concludes in highlighting the discourse’s role in reproducing a neoliberal ideology on the area of urban planning.