Denna studie har undersökt spårvägsprojektet i Lund utifrån fokuset platsmarknadsföring, tillgänglighet, tillväxt och hållbar utveckling. Den har även fokuserat på motiven bakom spårvägen. Studien gör detta genom en kvalitativ forskningsmetod, där en textanalys har utförts av Lunds kommuns planeringsdokument. Resultaten av textanalysen identifierar de ovan nämnda perspektiven och deras relation till spårvägen.  Studien drar slutsatsen att medan spårvägen främst agerar som ett transportmedel, används den även som ett verktyg för platsmarknadsföring och varumärkesbyggande för att skapa en attraktiv stadsmiljö. Den attraktiva stadsmiljön eftersträvas eftersom den attraherar människor och investeringar. Införandet av spårvägen innebär dock både positiva och negativa effekter. Även ifall spårvägen uppmuntrar markvärdeshöjningar och ekonomisk tillväxt, kan det även leda till försämrade sociala förutsättningar där bostäder blir mindre överkomliga. Den tidigare forskningen förtydligar att det finns avvägande intressen mellan ekonomiska vinster och allmännyttan. Därutöver föreställs perspektiven om tillgänglighet och platsmarknadsföring, med ett fokus på att förstärka varumärket snarare än att tillgodose invånarnas behov. Samtidigt är spårvägens potential att förbättra tillgänglighet och miljökvalitet erkänd, men farhågor kring social rättvisa lyfts fram. Studien bygger på begränsad information, det föreslås därför att alternativa metoder och perspektiv på Lunds spårväg används för att vidare bidra till en mer holistisk bild av ämnesområdet. För att återge en sammanfattande syn så belyser studien vikten av att planeringen av spårvägar balanserar ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. / From the vantage points of place marketing, accessibility, growth, and sustainable development, this study looked at the Lund tram project. It has also concentrated on the tramway's goals. The study used a qualitative research methodology, and planning documents from the municipality of Lund were subjected to text analysis. The text analysis's findings reveal the perspectives mentioned above and how they relate to the tramway.   According to the study's findings, the tram serves primarily as a mode of transportation but is also employed as a tool for place marketing and branding to create a pleasing urban environment. A desirable urban environment appeals to both people and investments. However, the tramway's embodiment calls for both favourable and unfavourable outcomes. The tramway promotes economic growth and increases in real estate values, but it can also exacerbate social conditions by making houses more expensive. There are trade-offs between economic advantages and the public interest, according to earlier studies. In addition, rather than emphasizing resident requirements, the perspectives of accessibility and location marketing are envisioned as strengthening the brand. While acknowledging the tramway's potential to increase accessibility and environmental quality, social justice problems are also brought up. Since the study is based on limited data, it is advised that different approaches and viewpoints on Lund's tramway be taken to contribute to a more comprehensive understanding of the topic. The study emphasizes the significance of balancing economic, social, and environmental aspects in the planning of tramways in order to present a summarized view.

Sergels torg in Stockholm, Sweden, and the surrounding areas have possibly negative associations in the minds of individuals. To then influence and change a negative mindset related to a place can be a difficult task for real estate managers. This thesis report has studied whether place marketing and nudging could and has been applied by two large real estate owners regarding the ongoing place development of Sergels torg. Since certain similarities between place marketing and nudging has been determined, the problem within the report has been concluded to how the two concepts can relate. Therefore, the aim of the report has been to examine if place marketing can be gradated when combining theory behind nudging. Place marketing and nudging have not previously been studied as integrated concepts, resulting in the formulation of new aspects around these. In this study, the strategic market planning process as a theoretical model has been used to define the term place marketing. It has been used by means of deduction to investigate how it could be used in place development and how this model could contribute to an individual’s changed mindset to places. Another model has been used in the study to define which management control measures are included in nudging. Nudging, as a term, was named in 2008 and aims to nudge individuals in a desirable direction in which they otherwise would not have taken, without including incentives nor restrictions. This study has consisted of interviews with experienced professionals from two real estate owners involved in the development of Sergels torg. The conclusion that has been drawn from the interview study is that the respondents have been familiar with and in general used place marketing when developing the area surrounding Sergels torg. On the other hand, it was less than half of the respondents who were familiar with the concept of nudging, despite this, they have to a certain extent used some of the management control measures falling within the scope of nudging. By analyzing the thesis’ empirics and theory it has been concluded that if nudging is implemented in place marketing, several advantages can be drawn, such as increasing turnouts at places and a positive outlook in individuals. Thus, making it possible to increase the social and monetary sustainability in urban development.  Concluding, there are challenges regarding combining the two concepts place marketing and nudging. The challenge could briefly be described as how it previously has been defined and which interventions go under a nudge. Finally, the thesis presents a suggestion of a recommendation on how to implement nudging in the strategic market planning process. / Området kring Sergels torg i Stockholm, Sverige, är möjligtvis en plats med en negativ klang i människors medvetande. Att försöka påverka och förändra en negativ inställning till en plats kan emellertid vara svårt för fastighetsägare. Denna uppsats har studerat hur platsmarknadsföring och nudging kan och har använts av två stora fastighetsägare vid utvecklingen av Sergels torg. Då vissa likheter mellan platsmarknadsföring och nudging kunnat urskiljas har problemet i uppsatsen definierats till hur de två begreppen kan relateras till varandra. Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka om platsmarknadsföring kan nyanseras genom att kombinera teori bakom nudging. Platsmarknadsföring och nudging har tidigare inte studerats som begrepp tillsammans, vilket gör att denna studie belyser nya aspekter kring dessa. I studien har den strategiska marknadsplaneringsprocessen tillämpats som teoretisk modell inom platsmarknadsföring för att definiera begreppet. Den har genom härledning använts för att undersöka hur den kan användas vid platsutveckling och därmed hur den kan bidra med en förändrad uppfattning om platser hos individer. Ytterligare en modell har använts för att definiera vilka styrmedel som nudging inkluderar. Nudging som begrepp myntades 2008 och syftar till att puffa individer i en önskvärd riktning än vad de annars skulle tagit, utan att inkludera incitament eller restriktioner.  Studien har bestått av intervjuer med verksamma från två fastighetsägare involverade i utvecklingen av Sergels torg. Slutsatsen som har kunnat dras från denna intervjustudie är att respondenterna känt till och i stora drag använt sig av platsmarknadsföring vid utvecklingen av området kring Sergels torg. Däremot var det färre än hälften som var bekant med begreppet nudging, trots detta har de i olika utsträckning använt sig av vissa styrmedel som faller inom ramen för nudging. Vid analys av empiri och teori har det konkluderats att om nudging implementeras i platsmarknadsföring skulle flertalet fördelar kunna härledas, t.ex. genom ökade flöden på plaster och genom en positivare inställning gentemot dessa hos individer, vilket har möjlighet att leda till en ökad social och ekonomisk hållbarhet. För att knyta ihop uppsatsen har utmaningar med att sammanföra begreppen platsmarknadsföring och nudging specificerats. Utmaningen kan kortfattat beskrivas som att det ligger i hur nudging tidigare definierats och vad som krävs för att en åtgärd ska få kallas för en nudge. Uppsatsen mynnar slutligen ut i ett förslag på en rekommendation för hur nudging skulle kunna implementeras i den strategiska marknadsplaneringsprocessen.

Sammanfattning Titel: Norrlandsboomen - en kvalitativ studie om platsmarknadsföring för att attrahera nya invånare. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Julia Karlernäs och Simon Ivarsson Handledare: Katarina Arbin Datum: 2024 -januari Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva hur arbetet med platsmarknadsföring sker i samverkan mellan olika aktörer för att attrahera nya invånare till en ny geografisk plats Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats och grundar sig i insamlad empirisk data från sex intervjuer. Resultat och slutsats: Studien visar att de aktiviteter som sker i platsmarknadsföringen bland annat är marknadskommunikation av platsen via olika digitala plattformar, utveckling av samhället efter identifierade målgruppers efterfrågan samt arbete med värdskap och social inkludering för nyblivna invånare. Resurser som används är ekonomiska resurser, som hos kommunen är skattemedel och från H2 Green Steel kommer från investerare. Andra resurser är humankapital, organisatoriska och -relationella resurser. Huvudaktörer som är involverade är Boden kommun, turistföreningen Boden Turism, H2 Green Steel och Bodens invånare. Examensarbetets bidrag: Kandidatuppsatsen ger insikter i hur platsmarknadsföringen i en kommun går till för att attrahera nya invånare. Genom att identifiera aktiviteterna som utförs, resurserna som finns och vilka aktörerna är, klargör vi hur en kommun arbetar med platsmarknadsföring och vilka roller och uppgifter de olika organisationerna har. Vår studie bidrar även med kunskap om hur samarbetet och samverkan ser ut mellan de olika aktörerna. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att göra en större studie där fler perspektiv i platsmarknadsföringen studeras. Vidare föreslår vi att ytterligare studier bör fokusera på hur man kan mäta vilken effekt platsmarknadsföringen har på beslutet att flytta till en ny kommun. Nyckelord: Platsmarknadsföring, platsvarumärke, ARA-modell, nyindustrialisering, kompetensbrist / Abstract Title: Norrlandsboomen - a qualitative study of place marketing in attracting new residents. Level: Student thesis, Bachelor Degree in Business Administration Supervisor: Katarina Arbin Date: 2024 - january Aim: The aim of this study is to describe how place marketing occurs in collaboration between actors to attract new residents to a new geographic location. Method: The study used a qualitative method with an abductive research approach and is based on collected empirical data from six interviews. Results and conclusions: The study shows that activities occurring in place marketing are, among others, marketing communication of the place through digital platforms, development of the municipality based on the demands of identified target groups and the work with hosting and social inclusion of new residents. Resources used are financial resources, which at the municipality comes from tax money and within H2 Green Steel from investors. Other resources are human capital, organizational and -relational resources. The main actors involved are Boden municipality, the tourist association Boden Turism, H2 Green Steel and the residents of Boden. Contribution of the thesis: The thesis provides insights into how place marketing in a municipality takes place to attract new residents. By identifying the activities that are carried out, the resources that are used and who the actors are, we clarify how a municipality works with place marketing and what roles and tasks the various actors have. Our study also contributes to knowledge about how the cooperation and collaboration takes place between the various actors. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to do a bigger study where more perspectives in place marketing is taken into account. Furthermore, we suggest that additional studies should focus on how to measure the effect that place marketing has in the decision about moving to a new municipality. Key words: Place marketing, place brand, ARA-model, new industrialization, skill shortage

Konst- och kulturskapare blir allt viktigare aktörer vid marknadsföringen av platser och konst och kultur får ett allt större inflytande på hur små och stora städer bygger upp sin image. Den mindre lansbyggdsortens förutsättningar för attraktivitet är under ständig förändring likväl som dess förhållande till storstadsregionerna. Hur kan mindre orter skapa attraktivitet med hjälp av konst och kultur? Syftet med uppsatsen är att med orten Vadstena i Östergötland som exempel, utforska en mindre ort på landsbygden och hur dess identitet och attraktivitet formas genom olika konstformer, kommunal- och regional styrning samt genom konstutövare. Uppsatsen är strukturerad utifrån ett antal interjuver gjorda med personer knutna till konst- och kulturverksamhet i Vadstena och Östergötland. Genom kvalitativa intervjuformer har utfallet jämförts med Philip Kotlers platsmarknadsföringsteorier samt Richard Floridas teori om den kreativa klassen. Av uppsatsen framgår att Vadstenas image i stor utsträckning bygger på dess kulturtillgångar men kommunen har även bedrivit ett aktivt varumärkesarbete som knyter an till stadens rika kulturhistoria och det samtida kulturlivet. Fördelana med att vara verksam i Vadstena är många. Bland annat handlar det om närheten till det mesta, det breda kulturutbudet öppenhet och mångfald samt att synas och därmed få sin kreativa identitet bekräftad. Vidare utrycker de konstskapare som intervjuats att de har en relativt fri roll i Vadstena, åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv och att detta kan i sin tur sätta avtryck i konsten.

"Here are lots of opportunities" and "Welcome to Paradise". Two municipalities' place marketing from an identification perspective.

Konkurrensen mellan platser blir allt hårdare, därigenom har platsmarknadsföring fått en central roll. Det finns många strategier för platsmarknadsföring, denna studie antar ett kritiskt förhållningssätt till strategiers universella tillämplighet och argumenterar för att strategier måste anpassas till lokala förhållanden och en samhällskontext. Syftet är således att undersöka strategier för platsmarknadsföring och hur de relateras till den lokala kontext platser befinner sig i. Frågeställningarna är: (1) Hur används unika konkurrensfördelar (USP) i platsmarknadsföring? samt (2) Vilken roll har strategier för platsmarknadsföring i olika lokala kontexter? Studiens teoretiska referensram inkluderar teorier kring platser och destinationer, platsmarknadsföring, strategier för platsmarknadsföring (med ett särskilt fokus på unika konkurrensfördelar och samverkan), samt platsmarknadsföringens betydelse i ett lokalt perspektiv. Studien är en kvalitativ fallstudie av kommunerna i Värmland. I studien ingår en innehållsanalys av de 16 kommunernas besökshemsidor samt intervjuer med informanter från fem kommuner. Resultatet visar att majoriteten av kommunerna lyfter något som kan bedömas vara en unik konkurrensfördel i Värmland. Dock arbetar de flesta kommuner inte strategiskt med att lyfta sina unika konkurrensfördelar. När strategier kring unika konkurrensfördelar används kan de ha en roll i att öka kännedomen om mindre kända kommuner. Strategier kring samverkan och kooperativ marknadsföring visade sig vara viktiga för alla typer av kommuner, stora och små, kända och mindre kända, då alla gynnas av att regionen Värmland är välkänd och har ett gott rykte. Kooperativ marknadsföring kan dock vara viktigast för kommuner med små ekonomiska möjligheter att marknadsföra sig själva. Vidare visade studien att strategier för platsmarknadsföring i kommunerna inte enbart handlar om att locka turister – ofta finns interna syften med platsmarknadsföringen så som att öka stoltheten bland invånare och att öka platsattraktiviteten överlag. Sådana strategier kan ha en viktig roll i att locka nya invånare och vända en negativ befolkningsutveckling. Slutsatserna från studien är att strategier för platsmarknadsföring i viss mån relateras till den lokala kontext platser befinner sig i. Platsers folkmängd samt befolkningsförändringar har en betydelse för vilka strategier för platsmarknadsföring som används. Om platser är glest eller tätt befolkade kan också ha en betydelse, men det behöver inte vara avgörande. Däremot kan platsers historia och image spela en stor roll för vilka strategier som är möjliga och relevanta att arbeta med. Hur platsmarknadsförare ser på besöksnäringens roll i samhället är även det av betydelse för hur platsmarknadsföring bedrivs. / Competition between places is becoming increasingly fierce, thereby place marketing has gained a central role. There are many place marketing strategies, this study takes a critical approach to the universal applicability of strategies and argues that strategies must be adapted to local conditions and a societal context. The purpose is thus to examine place marketing strategies and how they are related to the local context places are in. The research questions are: (1) How are unique selling points (USP) used in place marketing? and (2) What is the role of place marketing strategies in different local contexts? The study's theoretical framework includes theories about places and destinations, place marketing, place marketing strategies (with a particular focus on unique selling points and cooperation), as well as the importance of place marketing from a local perspective. The study is a qualitative case study of the municipalities in Värmland. The study includes a content analysis of the 16 municipalities' visitor websites as well as interviews with informants from five municipalities. The results show that most of the municipalities highlight something that can be considered a unique selling point in Värmland. However, most municipalities do not work strategically to highlight their unique selling points. When strategies focusing on unique selling points are used, they can have a role in increasing awareness of lesser-known municipalities. Strategies focusing on collaboration and cooperative marketing proved to be important for all types of municipalities, large and small, well-known and less well-known, as everyone benefits from the region Värmland being well-known and having a good reputation. However, cooperative marketing can be most important for municipalities with little financial means to market themselves. Furthermore, the study showed that place marketing strategies in the municipalities are not only about attracting tourists – often there are internal purposes with place marketing such as increasing pride among residents and increasing the overall place attractiveness. Such strategies can have an important role in attracting new residents and reversing a negative population trend. The conclusions from the study are that place marketing strategies to some extent are related to the local context places are in. Places' population and population changes have an impact on which place marketing strategies are used. Whether places are sparsely or densely populated can also be of significance, but it doesn't have to be decisive. However, the history and image of places can play a big role in which strategies are possible and relevant to work with. How place marketers view the role of the hospitality industry in society is also of significance for how place marketing is conducted.

No description available.

Grafiska profiler har ofta liknande innehåll men ser självklart olika ut för olika verksamheter och varumärken. En cityförening är ett samarbete mellan flera olika aktörer som vill kommunicera med sina målgrupper och samtidigt förmedla det som föreningen tillsammans står för.  Studiens syfte är att ta reda på vad som bör ingå i en grafisk profil för en cityförening och vilka speciella faktorer som finns vid framtagandet av cityföreningars grafiska profiler. För att påvisa möjligheterna till applicering i det som undersökts, används Mjölby City som exempelfall och studien ska generera riktlinjer för Mjölby Citys grafiska profil. För att svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod används i form av kvalitativa intervjuer och en fokusgrupp i form av en workshop. Intervjuerna har legat till stor vikt vid undersökningen av de speciella faktorerna, då intervjuer har gjorts med företagsrepresentanter som har skapat eller bearbetat grafiska profiler för cityföreningar. Fokusgruppen utfördes för att ta reda på Mjölby Citys identitet, något som bör ligga till grund då en grafisk profil utarbetas. En kvalitativ intervju med en kommunikationsbyrå har också gjorts för att understryka betydelsen av fokusgruppen. I analysen framkommer det att den teoretiska utgångspunkten och den framtagna empirin är eniga i flera aspekter. Studiens slutsatser bygger på att det finns en del speciella faktorer att ta hänsyn till när det gäller cityföreningars grafiska profiler. En cityförening behöver en tydlig grafisk profil och de bör ta hänsyn till att det finns en tredelad målgrupp: besökare, investerare och invånare. Det är viktigt att ta hänsyn till omgivande faktorer så som politik i området, den lokala utvecklingen och marknaden. En grafisk profil för en cityförening bör bygga på kärnvärden och en karaktäristisk identitet. Den grafiska profilen bör vara bred så att alla föreningens verksamheter inryms under den och den ska gå att kombinera med samarbetspartners visuella uttryck. Kulörer bör definieras i den grafiska profilen som kan delas in efter årstider, högtider och evenemang.  Innehållet i Mjölby Citys grafiska profil bör genomsyras av föreningens identitet och kärnvärden. Den bör innehålla en tydlig logotyp och olika harmoniserande färgpaletter för olika händelser. Den bör innehålla definierade teckensnitt, en antikva och en linjär och om Mjölby City finner en lämplig tagline bör även den finnas med i den grafiska profilen. / Corporate visual identities often a have similar kind of content, but of course they differ depending on the corporation or brand. A city center association is a collaboration of a number of different companies willing to communicate with their target groups and in the same time conveying what the association stands for. This thesis work aims to find out what should be included in a corporate visual identity of a city association and what special factors can be found in the development of these kind of corporate visual identities. To demonstrate the applicability of the study, Mjölby City is used as a case study and guidelines for Mjölby City’s visual identity will be generated. To answer the frame of questions of the study, a qualitative method is used in the form of qualitative interviews and a focus group. Considering the aim of finding special factors, the interviews have been of great importance. They were conducted with company representatives who have worked with visual identities for city associations. The focus group was conducted to find out what Mjölby City’s identity is, which is of great importance when a corporate visual identity is developed. A qualitative interview with a communications agency has also been held to emphasize the importance of the focus group. The analysis shows that the theoretical basis and the derived empirical data are in agreement in several aspects. The study findings are based on the existence of special factors to consider during the development of city association’s visual identities. A city association needs a clear visual identity and one should take into consideration that there are three target groups: visitors, investors and residents. It is important to take environmental factors into account such as policies in the region, local development and the marketplace. A city association’s visual identity should be based on core values and distinctiveness. The visual identity should be broad so that all the association’s activities are housed under it. The width is also important for the possibilities to combine it with partners’ visual identities. Colours should be defined in the visual identity program and they should be be classified according to seasons, celebrations and events. The contents of Mjölby City’s visual identity should be permeated of the association’s identity and core values. It should contain a distinct logo and various harmonizing colour palettes for different events. It should also contain defined fonts, one roman and one linear font, and if Mjölby City finds a suitable tagline this should also be included in the visual identity program.

I denna studie har kommunala destination management organization (DMOs) kring Vänern studerats och specifikt hur de implementerar sociala medier i deras marknadsföring. Vi har haft som syfte att studera hur användandet av sociala medier som marknadsföringskanal kan medföra en maktförflyttning och i förlängningen påverka en plats varumärke. Vi har även varit intresserade av att studera hur samskapande av budskap på sociala medier kan bidra till en maktfördelning för att öka platsens synlighet och konkurrenskraft. Studien tar upp begrepp som user generated content (UGC), hashtags och storytelling vilka är verktyg kopplade till maktförflyttningen av marknadsföringen av en plats.Studiens grundar sig i en kvalitativ enkät utförd med respondenter från kommunala turistorganisationer samt visuell observation av respondenternas sociala medier. Datainsamlingen har genererat information om hur kommunerna arbetar med sociala medier som marknadsföringskanal samt hur de använder tillgängliga verktyg på sociala plattformar. Vi har i vår analys tagit hjälp av ett modell som bygger på fyra begrepp kopplat till sociala medier som vi valt att anpassa till vår studie efter vår teoretiska ramverk. Bland annat skapar modellen ett ramverk för DMOs som en hjälp att stärka sitt varumärke. Ramverket består av Varumärke, Rörlighet, Samskapande samt Storytelling och bidrar med kunskap om hur kommuner kan använda det innehåll som användarna av sociala medier skapar och delar med sig av. Resultatet av vår studie visar att kommunerna har kontrollen över sitt varumärke, det har alltså inte skett en maktförflyttning i den bemärkelsen att besökaren har makten över varumärket. Däremot ser vi att samskapande och maktfördelning av kommunens varumärke kan öka konkurrenskraften och är ett underutnyttjat verktyg. Studien visar även att kommunerna är aktiva på sociala medier men vi upplever skillnader i engagemanget och i hur de samskapar med besökaren. / In this study destination management organizations (DMO) surrounding Lake Vänern have been studied and specifically how they incorporate social media in their marketing.The aim of the study was to study how the use of social media as a marketing tool can lead to a transfer of power and in prolongation affect a place brand. We have also had an interest in studying how co-creation of messages on social media can lead to a distribution of power to increase a “place” competitiveness and visibility. The study concerns concepts such as user generated content (UGC), hashtags and storytelling which are tools connected to distribution of power and marketing of a “place”.The study is based on a qualitative survey study performed by respondents from destination management organizations within the destinations surrounding Vänern and also a visual observation of the study's respondents' social media. Our collected data has generated knowledge on how destinations are working with social media as a marketing tool and also how they use the accessible tools that social media offer. Our analysis is inspired by a model that is based on four concepts connected to social media that we have chosen to adapt to our theoretical framework. Among other things the model creates a framework for DMO as a help to strengthen their place brand. The framework consists of brand image, mobility, co-creation and storytelling and contributes with knowledge of how destinations can use the content that the users of social media creates and shares. The study shows that the respondent destinations are in control of their brand, there has not been a transfer of power in the meaning that the visitors are in control of the brand image. However, co-creation and distribution of power of the destination brand to strengthen a place's competitiveness is an underutilized tool. The study also shows that respondent destinations are active on social media, however we experience differences in how they co-create with visitors and their commitment in engaging with visitors.

The population in Sweden has increased for a long time, despite this, many small municipalities have a negative population development, which also applies to Gullspång. In order to get people to stay in the municipality, it is important to create attractive housing. The municipality of Gullspång sees an increased demand for housing in attractive locations, which has led to a new detailed development plan for the area close to the lake.The purpose of the study is to find out what attractiveness is and what attractive housing looks like, and based on this make a suggestion on how the Sjögläntan area can be designed with reference to the visions of the municipality. It is important considering the immeasurable values of housing to create attractive housing that people want to live in. Greenery is important for people's health and wellbeing. The design work shows a suggestion how an attractive residential area can look like with four different building types. They have been drawn based on various housing surveys and immeasurable values such as generality, flexibility, axiality, sunlight and movement. In the common environment, places have been created that support socializing and activities. The conclusion shows that it is important to plan both the environment and housing in order to create an attractive housing. / Befolkningen i Sverige har under långt tid ökat, trots den ökande befolkningen har många kommuner en negativ befolkningsutveckling. Det är främst de små kommunerna som minskar, vilket även gäller för Gullspångs kommun, medan de stora kommunerna blir ännu större. Det är viktigt att få människor att stanna kvar eller att bosätta sig i en liten kommun med minskande invånarantal för att kommunen ska kunna säkerställa bland annat arbetstillfällen och service. För att få människor att stanna kvar i kommunen är det viktigt att skapa attraktiva boenden. Gullspångs kommun ser en ökad efterfrågan på bostäder i attraktiva lägen, vilket har lett till att kommunen har tagit fram en ny detaljplan för sjönära tomter i Otterbäcken som fått namnet Sjögläntan. Syftet med studien är att undersöka vad attraktivitet är och hur ett attraktivt boende ser ut, samt utifrån studien göra ett förslag över hur området Sjögläntan kan utformas med koppling till kommunens visioner och detaljplan. Målet är att utforma attraktiva boenden i form av bygglovshandlingar för några olika typer av hus som lockar boende till orten. Attraktivitet eftersträvas genom att blanda hustyper och planlösningar för olika behov samt genom att skapa ett förslag för den offentliga miljön i området. Attraktivitet kan delas in i tre olika kategorier; boendeattraktivitet, näringslivsattraktivitet och besöksattraktivitet. De är beroende av varandra för att skapa ett attraktivt samhälle. Boendeattraktivitet handlar om att det finns boende på orten. Näringslivsattraktivitet innebär att det finns tillgång till arbete och besöksattraktivitet betyder att människor vill besöka orten. Det är viktigt att ta hänsyn till bostäders omätbara värden för att skapa attraktiva bostäder som människor vill bo och leva i. För att uppnå attraktiva bostäder krävs det att boendet uppfyller de tre kvalitéerna hållbarhet, bekvämlighet och skönhet och att dessa samverkar. Grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande. Det är av betydelse att grönområden och naturen är inom räckhåll för att de ska utnyttjas för att kunna uppnå de goda effekterna för hälsan. Det är angeläget att planera miljön runt bostäderna för att området ska vara hälsofrämjande. Gestaltningsarbetet visar ett förslag på hur ett attraktivt bostadsområde kan se ut. Fyra olika byggnadstyper, flerfamiljshus, 1-planshus, 1,5-planshus och kedjehus har ritats i Revit utifrån olika bostadsundersökningar och omätbara värden så som generalitet, flexibilitet, axialitet, solljus och rörelse. Det har lagts stor vikt vid miljön i området. I den gemensamma miljön har det skapats platser som lockar till socialt umgänge och aktiviteter så som fotboll, lekplats och utegym utifrån olika upplevelsevärden så som rofylldhet, artrikedom, samvaro och kultur. Slutsatsen visar att det är viktigt att planera både miljö och bostäder för att det ska bli ett attraktivt boende.