It is increasingly important for cities to attract visitors, potential new residents and businesses. Jönköping is one of the cities working with place marketing, a strategy that intends to mediate a positive image of the city, in order to accomplish just that. People often have a need to preserve the memory of a trip into something tangible. Anyone visiting Jönköping encounters a souvenir choice, much like the one in many other cities. Linked to the idea of positive place marketing, our work aims to investigate how we as product developers can create a product that en¬hances the image of Jönköping based on the thought that all residents are con¬sig¬nors. Accordingly, we develop three different products from the residents' own image of the city. Our research questions are: Based on the photographs, what image of Jönköping do the ambassadors mediate of their own city? As designers, what in Jönköping's history versus the image of Jönköping today, can we seize in order to give products for visitors a sense of authenticity? As designers, how can we use knowledge of place branding in the development of souvenirs? We performed interviews within three different aspects: history, souvenirs and place branding, all focused on the city of Jönköping. The interviews and a work-shop formed the basis for the further design process. This work has resulted in three products: the matchbox Det nya Jönköping i en historisk förpackning, highlights an important part in the city's history and becomes a conversation piece. Lek dig genom Jönköping want to show visitors what the city offers, and distinguish it from others, from the on-site. Detaljerna gör staden is an every¬day object and function can get residents to begin to discover the details of their own city. Through the use of knowledge and theories of place branding and souvenirs, we would argue that we have found a way to actually catch the residents' image of the city in a number of products. We also believe that it would be able to apply this type of project in other locations to create more authentic and at the same time innovative souvenirs. / Det blir allt viktigare för städer att locka till sig besökare, potentiella nya invånare och näringsliv.  Jönköping är en av de städer som arbetar med plats­marknads­föring, en strategi som handlar om att förmedla en positiv bild av staden, i syfte att åstadkomma just detta. Människor har ofta ett behov av att bevara minnet av en resa i något materiellt. Den som besöker Jönköping möts av ett souvenirutbud likt det i många andra städer. Kopplat till idén om positiv platsmarknadsföring syftar vårt arbete till att undersöka hur vi som produktutvecklare kan skapa en produkt som stärker bilden av Jönköping utifrån tanken om att alla stadens invånare är avsändare. I detta tar vi fram tre förslag på produkter utifrån Jönköpingsbornas egen bild av staden. Våra frågeställningar är: Utifrån fotografierna, vilken bild av Jönköping förmedlar ambassadörerna av sin egen stad? Vad kan vi som designers ta till vara på i Jönköpings historia kontra bilden av dagens Jönköping för att ge produkter avsedda för besökare autenticitet? På vilket sätt kan vi som designers använda kunskaper inom place branding vid utveckling av souvenirer? Vi har genomfört samtalsintervjuer utifrån tre olika aspekter: historia, souvenirer och platsmarknadsföring, alla med fokus på staden Jönköping. Intervjuerna och en workshop låg till grund för den fortsatta designprocessen. Arbetet har resulterat i tre produkter: tändsticksasken Det nya Jönköping i en historisk förpackning, lyfter fram en viktig del i stadens historia och blir en conversation piece. Spelet Lek dig genom Jönköping vill visa besökaren vad staden erbjuder och särskiljer den från andra, under tiden den används på plats. Underläggen som namngetts Detaljerna gör staden har en tydlig vardagsfunktion och kan få in­vån­ar­na att börja upptäcka detaljer i sin egen stad. Genom att använda oss av kunskaper och teorier inom place branding och souve­nirer vill vi hävda att vi har hittat en väg för att faktiskt fånga Jönköpings­bornas bild av staden i ett antal produkter. Vi tror också att man skulle kunna applicera denna typ av projekt på andra platser för att skapa mer autentiska och samtidigt nyskapande souvenirer.

Syfte Vårt syfte är att se hur musikfestivaler kan bidra till och påverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumärke.Forskningsfrågor vi har formulerat är följande: Hur kan en musikfestival påverka en ort? Hur kan en ort dra nytta av en musikfestival i sin platsmarknadsföring? Varför skapar sig orter ett platsvarumärke? Metod Vi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism då det området intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrågor. Därefter har vi har valt att utföra åtta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjälp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys. Slutligen kunde vi presentera våra slutsatser. Slutsatser Vi har efter slutfört arbete fått bekräftat att en musikfestival faktiskt påverkar en ort på olika vis. Den största påverkan vi uppmärksammat är den ekonomiska som bidrar till investeringar och utveckling av näringslivet på orten. Andra tydliga effekter är hur ortens invånare och samhället i stort påverkas. En musikfestival bidrar till en känsla av gemenskap bland invånarna och detta i sin tur bidrar till engagemang och stolthet runt festivalen. Orter väljer gärna att förknippas med festivaler i den mån det går i sin marknadsföring, dels befinner de sig på plats under festivaldagarna för att sprida information om orten bland festivalbesökarna. Dels väljer de att i sin egen marknadsföring använda sig av festivalens varumärke och värdeskapande associationer. Fördelen med att skapa ett platsvarumärke är att orten kan skapa en identitet som de sedan väljer att lyfta fram för att locka besökare och särskilja sig ifrån andra orter. / The purpose of this study is to examine the effects a music festival has on the cities where they take place. Before this study we thought there would be effects but we wanted to distinguish these effects. We were also interested to see how the cities could use the music festival to their advantage in a marketing perspective, and if they choose to so. We also wanted to see if this could help a city to create a place brand. To help us examine this we constructed the following three questions; How can a music festival affect a city? How can a city take advantage of a music festival in their marketing? Why do cities choose to create a place brand? We have conducted a qualitative research, where we started by doing research to narrow down our questions and purpose. After this we created an interview guide and then performed eight interviews. These interviews have been the foundation for our study and are combines with theory in an analysis chapter. From our collected information and analysis we were able to draw conclusions. We have confirmed that a music festival will actually have on cities in various ways. The biggest effect we observed is the economic effect that contributed to investments and business developments in the city. Other noticeable effects are how the local residents and the wider community were affected. A music festival creates a sense of community among residents and this in turn contributes to the dedication and pride surrounding the festival. Cities often choose to be associated with festivals as far as possible in their marketing, and one way to do that is to attend the festival to spread information about the city and municipality to the festival visitors. We also see that cities can choose to take advantage of the associations surrounding the festival and its brand to use it in their own marketing. The benefits from creating a place brand is that the place can create an identity by which they choose to highlight what is unique there to attract visitors and distinguish it from other cities.

Öland’s Business Office is on the verge of developing a strategy for the island’s future tourism. Before any work with developing Öland can be carried out, it is essential to gain an understanding of how the place is perceived today. The purpose of this essay is to study the island’s current image and make recommendations for how the place brand could be developed. The methods used are literature studies and qualitative group interviews. The participants have been inhabitants of Öland and returning visitors from the Kalmar region. The main theories used involve place branding and place marketing. Our analysis shows that Öland’s image is of mixed status. Öland summer time and Öland winter time are two contrasting places. An extended tourism season would be preferable. The essay concludes with a SWOT-analysis and a list of recommendations for how to develop Öland’s brand.

No description available.

Today, nine out of ten municipalities are active on social media and it has become increasingly popular among municipalities that make use of placemarketing to promote their particular region. A problem that is raised in this study is that the population of the municipalities in northern Sweden often is in decline. The purpose of this study is to investigate how a democratic-controlled organization such as Luleå Municipality uses the social media Facebook in its placemarketing, to highlight a place of scale and to attract new residents and stakeholders to move to or visit the city. In order to answer the purpose I have with the help of a critical discourse analysis examined how Luleå Municipality using social media Facebook in their marketing of Luleå as a place. The results were then analyzed using theories of placemarketing, Norrland and the market-oriented municipality. The analysis showed that it is clear that Luleå Municipality use placemarketing on the Facebook page of Luleå. This is large parts of the posts was about highlighting the site's advantages in terms of events and activities and great nature and environment images. / I dag är nio av tio kommuner aktiva på sociala medier och det har blivit allt mer populärt bland kommuner att använda sig av platsmarknadsföring för att marknadsföra just sin region. En problematik som lyfts i denna studie är att befolkningsmängden i kommuner i Norrland ofta är på nedgående. Denna studies syfte är att undersöka hur en demokratisk styrd organisation som Luleå kommun använder sig av det sociala mediet Facebook i sin platsmarknadsföring för att lyfta fram en plats fördelar och för att locka nya invånare och aktörer att flytta till staden eller för att besöka platsen. För att kunna besvara syftet har jag med hjälp av en kritisk diskursanalys undersökt hur Luleå kommun använder sociala mediet Facebook i sin marknadsföring av platsen Luleå. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorier om platsmarknadsföring, Norrland och den marknadsorienterade kommunen. Analysen visade att det är tydligt att Luleå kommun använder sig av platsmarknadsföring i sin uppdatering på Facebook-sidan Luleå. Detta genom att stora delar av inläggen handlade om att lyfta fram platsens fördelar i form av händelser och aktiviteter samt fina natur och miljöbilder.

Allteftersom kommuner vill växa sig större och vara konkurrenskraftiga blir det allt vanligare att använda platsmarknadsföring, som strategi, för locka nya invånare som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den globala konkurrensen har gjort att platser (t.ex. regioner eller kommuner) arbetar med platsmarknadsföring för att lyfta fram platsens attraktion. Hur platsmarknadsföring genomförs varierar mellan kommuner eftersom kommunerna har olika förutsättningar och strategier beroende på behov och önskemål. Det är sällan en plats kan attrahera samtliga målgrupper och det som platsmarknadsföring främst riktar sig mot är den kreativa klassen som anses vara den drivande kraften bakom den ekonomiska utvecklingen. Den kreativa klassen består av människor som arbetar bland annat med forskning, teknik, design, arkitektur, kultur etc.Denna studie är en kvalitativ fallstudie med fokus på hur Lunds och Malmö kommun använder platsmarknadsföring för att stärka stadens platsvarumärke i syfte att attrahera nya invånare. För att kunna besvara detta görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument från respektive kommun. Fyra övergripande teman har tagits fram: Platsvarumärke, platsmarknadsföring, målgrupper samt platsens attraktions-och konkurrenskraft. Inom varje tema finns nyckelord som används i de kommunala dokumenten. Resultaten visar att båda kommunerna arbetar med platsmarknadsföring för att bygga sitt platsvarumärke men med olika utgångspunkt. Lunds kommun arbetar med platsmarknadsföring för att förstärka sin bild som kunskapsstad medan Malmö kommun arbetar för att vända bilden från industristad till kunskapsstad.

En studie av Riksantikvarieämbetet synliggör att två av tre svenska kommuner saknar förutsättningar för att ta hänsyn till kulturmiljövärden i den fysiska planeringen. Samtidigt ställs krav på kommunerna att öka bostadsbyggandet i ljuset av den rådande bostadsbristen. Således synliggörs en problematik där förtätning som utgör en samtida planeringsnorm behöver kunna genomföras utan att kulturmiljöer påverkas negativt. Omvandling av äldre hamn- och industriområden har präglat stadsutvecklingen i Europa sedan 1980-talet och i dessa omvandlingar finns ofta en strävan att bevara spår från de gamla verksamheterna. I den ovan beskrivna problematiken tar uppsatsen sitt avstamp.   Uppsatsen genomförs som en fallstudie om hur expansiva kommuner hanterar kravet att tillgodose kulturmiljöer inom ramen för hamn- och industriomvandlingar. Genom en kvalitativ textanalys studeras empirin som utgörs av kommunala plandokument såsom översiktsplaner, detaljplaner, planprogram samt kommunala kulturmiljöprogram. Studieobjekten är Malmö, Nacka och Göteborgs kommun, där den sistnämnda används i syfte att belysa en eventuell skillnad över tid i hantering av kulturmiljöer. För att besvara frågeställningarna tolkas sedan empirin utifrån teorierna “kreativa klassen” och “platsmarknadsföring” samt ställs mot forskning inom ämnesfältet.   Ur empirin har det kunnat skönjas att kommunerna uppvisar liknande tillvägagångssätt i hur kulturmiljöer ska tillgodoses, där en integrering av kulturmiljöerna i den nya bebyggelsen förefaller vara det vedertagna angreppssättet i hanteringen av att tillgodose kulturmiljöer. Denna strategi går även i linje med vad som föreskrivs av forskning. Genom att sätta detta i ljuset av de valda teorierna, kan tolkningar göras att ekonomiska motiv är en stark drivkraft i bevarandet av kulturmiljöerna. I uppsatsens diskussionsdel förs en diskussion kring vad som framkommit på på varje frågeställning, genom att väva in exempel från de studerade kommunerna.

Platsmarknadsföring är en strategi som fått allt större plats i kommuners arbete. Uppsatsen syftar till att undersöka platsmarknadsföring som planeringsstrategi och förstå vad platsmarknadsföring bidrar till. Det ska öka förståelsen för vilken påverkan strategin har på dagens stadsbyggnadsideal och på platser som genomgår en förändring. Ambitionen med arbetet är att belysa platsmarknadsföring och stadsbyggnadsideal, för att visa att de har en koppling som bör uppmärksammas mer i planeringen. Genom att använda fallstudie som forskningsstrategin och hermeneutik som metodologisk utgångspunkt har empirin analyserats kvalitativt. Empirin har samlats in genom dokumentinsamling, observation och intervju. Det teoretiska ramverket  bestående av platsmarknadsföring och generisk morfologisk struktur har varit vägledande under arbetets gång.  Resultaten visar att Malmö stad använder sig av platsmarknadsföring och dagens stadsbyggnadsideal, men det finns tendenser som visar att kommunen vill utforska nya stadsbyggnadsideal inom planeringen. Diskussionen visar att användandet av stadsbyggnadsideal inte är helt oproblematiskt. Stadens form och dess arkitektur påverkar vem som bor där eftersom stadsbyggnadsformer attraherar olika typer av invånare. Våra resultat visar att platsmarknadsföring och stadsbyggnadsideal är sammankopplade för att de eftersträvar det ideala samhället vilket bidragit till att frågan “Är planering marknadsföring?” uppstått. I slutsatsen frågar vi oss om svensk planering är på väg mot ett nytt stadsbyggnadsideal. Det finns tendenser på en ny fas av marknadsföring där invånarna och platsens nuvarande form får mer uppmärksamhet. Vi kan därför fastslå att planering är marknadsföring.

Title: A municipality among others? A case study of Skellefteå kommuns selfpresentation This essay is a case study aimed to explore how a Swedish municipality portrait itself in its external communication. Increased competition due to bigger autonomy have made it more important for Swedish municipalities to appear attractive in relation to businesses, investors and potential immigrants. However, municipalities are big and complex organizations with many different stakeholders, which makes it difficult for them to appear as unique brands. The specific municipality targeted by this case study is Skellefteå kommun. Skellefteå kommun is considered particularly interesting in relation to the purpose of this study because they have high ambitions to grow, and as result of this invest heavy in, among other things, industry and housing. This presumably means that the municipality has a need to communicate this to the outside world, and that they actually have something concrete to position themselves against.  The theoretical framework of the essay consists of legitimacy, isomorphism, promotional culture, reputation management and brand communication. Further, to achieve the purpose of the essay a discourse-theoretical approach was applied to selected texts from the website of Skellefteå kommun, with the aim to make visible the values and meanings that Skellefteå kommun constructs about itself. In the analysis, growth was identified as a particularly important discourse, which largely affects the meanings the municipality constructs about itself. The result of the essay also indicates, like previous research, that it is difficult for municipalities to appear as unique. Skellefteå kommun build its brand around a number of universally applicable core values, and in addition to this growth and industrial investments appears as two particularly important competitive advantages. Nevertheless, the municipality’s communication, even in relation to the aforementioned competitive advantages, tends to result in vague formulations and abstract visions about the future.

Idag är det få platser som inte är föremål för någon typ av varumärkesarbete. Marknadsföring och varumärkning av städer, regioner och länder ses som ett sätt att konkurrera om ekonomiska resurser utifrån, men också för att skapa relationer till de egna invånarna. Denna uppsats ämnar undersöka förhållningssättet hos nyckelintressenter för en kommuns platsvarumärkning och vilka strategier som lyfts fram för att kommunicera stadens bild. Detta görs genom en litteraturstudie, och en fallstudie. Litteraturstudien avser att redogöra för skillnader mellan olika begrepp och förstå vilka åtgärder som bidrar till bilden av en stad. Fallstudien utgår ifrån Stockholms stad och intervjuer med representanter från stadens nyckelintressenter för varumärkesprocessen. Sammanfattningsvis indikerar studien på att det kan finnas både likheter och skillnader i hur olika nyckelintressenter förhåller sig till roller och strategier. / Today, there are few places that are not subject to some form of branding efforts. Marketing and branding of cities, regions, and countries are seen as a way to compete for external economic resources, as well as to establish relationships with their own residents. This paper aims to investigate the attitudes of a municipality's key stakeholders toward its place branding process and to explore the strategies that can be employed to communicate the city's image. This is achieved through a literature review and a case study. The literature review seeks to elucidate differences between various concepts and to understand the actions that contribute to shaping a city's image. The case study focuses on the city of Stockholm, involving interviews with representatives from the city's key stakeholders in the branding process. In conclusion, the study suggests that there may be both similarities and differences in how different key stakeholders approach their roles and strategies.