No description available.

Abstract The purpose with this essay has been to gain a greater understanding and clarify how an arena can create value within place marketing and development of a place brand. This will be achieved through a description of which values an arena causes in the surrounding areas and an understanding of how these values can be interpreted through the place brand. We decided to base our study according to the following two questions: 1. What are the underlying reasons why there has been such a big trend with arena project? 2. How can an arena create value for a city in the use of place marketing? We have chosen to use a qualitative research method for this essay and we have shifted between an inductive and deductive character. The qualitative research method was a fitting choice for us since our purpose was to obtain an indepth understanding of the research problematics. Therefore there have been six different semi-structured interviews; four of them are composed of actors involved in two recently completed and ongoing arena projects. And the other two interviews where from experts on arenas. One of the most important conclusions that we can draw from the research and analysis is that it has become such a big trend of the construction of arenas do to the professional sports associations. Also arenas will contribute to a financial flow for the city. You can clearly see that the professional sports are the core of the entire arena project and a big contributing reason for the constructions of a new arena. An arena is of value for a city in its use of place marketing because it creates a strong added value within professional sports for both the players and audience, which then reinforce a strong identity for cities.

Turismen i Kalmar har ökat de senaste åren, men hamnar till synes i skymundan av Öland och Glasriket. Hur får man besökare att få upp ögonen för Kalmar som primära resmålet och hur får man dem att stanna? Vi har i denna uppsats intresserat oss för att ta reda på hur ett starkt platsvarumärke skapas och vad som således krävs för att bli en framgångsrik destination, samt hur man kan använda sig av platsmarknadsföring för att nå ut med platsvarumärket till potentiella målgrupper.

Uppsatsen behandlar ämnet turism och rättvis handel ur en geografisk synvinkel. Utgångspunkten är den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rättvis turism, som poängterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenären med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenären till ett mer ansvarsfullt och rättvist beteende väl på destinationen samt en rättvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en påläst turist bidrar till ett mer rättvist förhållande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade – rättvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rättvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en väg till regional utveckling. Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenären gällande ansvarsfullt och rättvist resande, dels genom konkreta råd till resenären, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingsländer. Vidare undersöker uppsatsen även svenska resenärers inställning till en mer rättvis turism. Uppsatsen beskriver resenärens respektive researrangörens roll för en utveckling av en mer rättvis turism i framtiden. Den empiriska undersökningen baserar sig på analyser av researrangörernas hemsidor och kataloger, en enkätundersökning om svenska resenärers inställning till en mer rättvis turism samt en intervju med Eleonore Fauré på Fair Trade Center. Uppsatsens resultat är att både researrangörerna och resenärerna spelar en stor roll för utvecklingen av en rättvisare turism. I dagsläget krävs förändringar dels hos researrangörerna, dels hos resenären för att en rättvisare turism ska bli möjlig i framtiden. Researrangörerna måste bredda sitt ansvarsområde och även innefatta frågor av ekonomisk, kulturell och social karaktär, inte bara miljöfrågor. De konkreta råden till resenären och beskrivningen av destinationer i marknadsföringen måste bli mer sanningsenlig och öppen med de problem som turismen för med sig. Resenären å andra sidan, måste använda sin konsumentmakt genom att öka sina krav på och ställa frågor till sin researrangör för att dessa frågor ska få högre prioritet. Resultatet av min enkätundersökning visar att i dagsläget är detta inte fallet. Ur ett geografiskt perspektiv är dessa förändringar viktiga, eftersom en mer rättvis turism kan främja den regionala utvecklingen i destinationsländerna.

The purpose of this essay is to look at the Swedbank Stadion, which is a modern stadium in the south of Sweden. Swedbank Stadion is the home ground of Malmö FF, one of the largest football team in Sweden, and the goal is to create value for the team. The stadium owners have to get companies to hire premises inside of the stadium so they can pay for the home ground of Malmö FF. Therefore we have focused on the servicescape in the stadium and how it can create value for the companies that act on Swedbank Stadion on a daily basis. This study of the Swedbank Stadion is based on a qualitative approach. The qualitative approach is chosen because we wanted to establish deeper understanding for the case itself. The empirical materials have been collected in six interviews with people who have a close insight to the stadium and knowledge of how the collaboration with the companies in it progress. Those interviews are our base for the analyses in this essay. In the last two chapters in this study you can read about our conclusions and what we think about the stadium and its customers.

Sverige är idag det EU-land som urbaniseras allra snabbast och mer än var femte svensk lever nu i en storstad. Utvecklingen kan delvis härledas till en strukturomvandling i ekonomin, från en industriell till en post-industriell ekonomi, med stark tillväxt i branscher som driver den urbana utvecklingen. Befolkningsutvecklingen och urbaniseringen sker dock på bekostnad av en folkminskning i många lands- och glesbygdskommuner. Människor och företag lämnar orter i brist på arbete och kvar lämnas en försvagad skattebas som ska finansiera skolor, vård och andra offentliga tjänster.Genom platsmarknadsföring; ett långsiktigt och strategiskt arbete som syftar till att förändra, förbättra eller förstärka bilden av en plats, lyckas dock många genomgå framgångsrika transformationer i kombination med rätt investeringar vilket skapar nya villkor och förstärkt attraktivitet. I Sverige finns idag 290 kommuner som i många fall samarbetar men som också konkurrerar om invånare, investeringar och turism. Frågan om platsers varumärken har under det senaste decenniet utvecklats från att primärt handla om insatser för att locka turister till att i många fall bli en del av en sammanhängande strategi för att utveckla en plats i en viss riktning. Det beror bland annat på att städers och regioners ekonomiska utveckling inte sällan påstås vara beroende av att platsen uppfattas som attraktiv, dynamisk och därmed värd att besöka, flytta till eller investera i.Speciellt landsbygdskommuner har stora möjligheter att fokusera på dess fysiska miljö, rekreationsmöjligheter och kvaliteten på de tjänster som kommunen erbjuder i sina marknadsföringskampanjer i syfte att locka nya invånare. Urbanisering, teknisk utveckling och globalisering skapar inte bara utmaningar, de genererar också stora potentiella motkrafter och möjligheter som landsbygdskommuner kan dra nytta av. Med gemensamma satsningar kan en kommun lyckas lyfta fram områdets kvaliteter och förstärka dess erbjudande gentemot potentiella målgrupper. De kan locka till sig företag och utveckla ett näringsliv som skapar nya arbetstillfällen som kan få folk att stanna kvar och skapa en flyttström till dessa orter.I denna studie kartläggs därför hur svenska landsbygdskommuner med negativ befolkningsutveckling arbetar med platsmarknadsföring och varumärkesbyggande insatser i syfte att locka nya invånare. Kartläggningen görs genom sju semi-strukturerade intervjuer i fem utvalda kommuner och syftar till att identifiera orsakerna till de eventuella problem och brister som finns i landsbygdskommunernas arbete med frågorna. Genom att undersöka hur integrerade de varumärkesbyggande insatserna är i arbetet med platsmarknadsföring syftar studien även till att skapa förståelse för vilken roll en kommuns varumärkesarbete har i arbetet med att vända en negativ befolkningsutveckling. / Sweden has the fastest growing urbanization of all the EU countries, with more than a fifth of the population now living in urban areas. A development driven by a restructuring of the economy from an industrial to a post-industrial economy, with a rapid growth in sectors that drive urban development. Population growth and urbanization takes place at the expense of a population decline in many rural municipalities where people and business leave due to lack of work, leaving a weakened tax base meant to fund schools, health care and other public services.By place marketing; a long-term and strategic work that strives to change, improve or enhance the image of a place, places can achieve successful transformations, combined with the right investments, creating new conditions and enhanced attractiveness. There are currently 290 municipalities in Sweden. Municipalities that in many cases cooperate but also compete for residents, investment and tourism. The question of place brands has in the past decade evolved from being primarily about efforts to attract tourists to - in many cases - become part of a coherent strategy for developing a place in a certain direction. It is partly due to urban and regional economic development often claimed to be addicted to the place perceived as an attractive, dynamic and therefore worth visiting, moving to or investing in.Especially rural municipalities have plentiful opportunities to emphasize its physical environment, recreational opportunities and the quality of services offered by the municipality in their marketing campaigns to attract new residents. Urbanization, technological development and globalization does not only creates challenges, they also generate great potential counter-forces and opportunities that rural communities can benefit from. With joint ventures municipalities can manage to highlight the area's qualities and reinforce the offer in terms of service and welfare services offered. It can attract companies and develop an economy that creates new jobs and get people to stay in the municipality and create a migratory stream to these locations.This study, written in Swedish, identifies how rural municipalities with a population decline in Sweden are working with place marketing and brand-building efforts in order to attract new residents. The survey is done through seven semi-structured interviews in five selected municipalities and aims to identify possible problems and shortcomings in rural municipalities' work on these issues and what its causes are. By examining how integrated the brand-building efforts is in the place marketing, this study also aims to create an understanding of the role that a municipality's branding has in the strive for reversing negative population growth.

Syfte – Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur professionella konsultföretags varumärkesprocesser går till, när de jobbar för att skapa en attraktiv image för potentiella besökare på platser och destinationer. Vi har vidare undersökt vad konsulterna anser vara viktigt i platsvarumärkesprocessen. Metod – Studien har haft en kvalitativ metod, med en induktiv förklarings- och förståelseansats. Vi har genomfört öppet riktade intervjuer med sex platsvarumärkeskonsulter där respondenterna fick svara fritt utifrån en bred fråga. Teori – Teorikapitlet grundar sig på en modell framtagen av Moilainen och Rainisto som beskriver platsvarumärkesprocessen i fem steg. Modellen beskriver hur en arbetsgång kan se ut när en plats eller destination vill förändra sitt varumärke. Vi använder oss också av en mängd andra referenser i teorikapitlet. Resultat – Resultaten av studien pekar på att arbetsgången konsulterna sinsemellan och gentemot teorin liknar varandra. Respondenterna identifierar intressenterna, gör en omfattande analys och utifrån detta så skapas en varumärkesidentitet, precis som teorin pekar på. De betonar att ingen äger platsvarumärket och att det gör platsen speciell ur en varumärkesaspekt. Utifrån studien ser vi att det finns åtminstone tre gemensamma nämnare som respondenterna tar hänsyn till: Platsvarumärkets komplexitet, identifiera destinationens intressenter och slutligen att skapa engagemang.

Bakgrund  Små företag är en stor del av det svenska näringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent står de för 40 procent av omsättningen och de anställda i det svenska näringslivet. Det här innebär stor konkurrenskraft gentemot de små och medelstora företagen. Även EU engagerar sig i att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer på marknaden då de påverkar marknadens ekonomiska tillväxt, innovation, sysselsättning och sociala interaktion. Vi kan även se svårigheter för små företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, från stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillväxthinder. Då konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka små företagares konkurrenskraft på den svenska detaljhandelsmarknaden. Syfte  Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för småföretag inom detaljhandeln på den svenska marknaden. Metod Arbetet utgår från en deduktiv ansats där en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgångs punkt i sekundärdata genom en litteraturstudie. Sedan har primärdata samlats in genom semistrukturerade personliga intervjuer med småföretag inom detaljhandeln. Resultat  I litteraturstudien har fem områden växt fram vilket även i empiriinsamlingen visat sig fungera som medel för att skapa konkurrenskraft. De områden som växt fram är Varumärke involverande mervärde och varumärksbyggande samt varumärkesstrategier, Relationer och Nätverk, Personal som involverar personalens påverkan samt internmarknadsföring och servicekultur, Platsens betydelse inkluderande servicelandskap samt platsmarknadsföring och sista området är Internet vilket involverar företags internetnärvaro samt sociala medier.

Följande studie ämnar undersöka hur Uppsala- och Lund kommun arbetar för att utveckla och bevara sina kulturella identiteter. Först och främst kommer de kulturella identiteterna att undersökas utifrån ett historiskt perspektiv genom att se till kulturhistoriska arv och omständigheter. Vidare kommer kommunernas framtida utmaningar att undersökas gällande uppdraget att främja deras kulturella identiteter. Kulturpolitiker och planerare arbetar aktivt för att framhålla alternativt dölja vissa delar av den kulturella identiteten, därför är det även av intresse att resonera kring vad som kan tänkas vara kommunernas underliggande värderingar. Metoden som har tillämpats är ett kvalitativt tillvägagångssätt, med en tyngdpunkt på kvalitativa intervjustudier och kompletterande dokument- och källanalys. Den första slutsatsen som studien har kommit fram till är att den kulturella identiteten är mer eller mindre ojämlikt representerad av kommunernas medborgare. Politikers och planerares strategi att marknadsföra kommunen har ofta ett syfte att uppnå regional-och lokal tillväxt, vilket har medfört att platslösa identiteter har blivit ett utbrett fenomen. Den andra slutsatsen gäller kommunernas framtida utmaningar och målsättning. Den likformiga retoriken indikerar att kultursektorns arbete att främja och bevara kulturen inte på något sätt är självständig, utan befinner sig i ett komplext relationssammanhang som prioriterar tillväxt framför kultur.

Att den norrländska landsbygden länge haft befolkningsproblem råder inga tvivel om, och dess befolkning spås inte heller öka i framtiden. Så sent som i somras kom dock en önskan från Näringslivscheferna i Region 8-kommunerna om att man tillsammans ville börja arbeta med inflyttning och rekrytering. Syftet med denna studie var att studera hur kommuner inom Region 8-samarbetet arbetar med att öka kommunens inflyttning och attraktionskraft. Detta undersöktes genom ett fokus på platsmarknadsföring utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda kommuner inom Region 8-samarbetet, och även med en representant för Region 8 som helhet. Studien identifierade att samtliga av de kommuner som ingick i studien, och även Region 8 i stort, använder sig av meningsbyggande åtgärder, definierade genom CPE, i arbetet med inflyttning och attraktionskraft. Det vill säga man lyfter fram det som sedan tidigare är en del av kommunens identitet och bygger mening kring denna, i syfte att locka till sig invånare och besökare.