I en storstadsregion som Stockholm där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Staden ses som det främsta föremålet för samhällsplanering. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut och stadskärnan ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. Genom de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer ämnar detta arbete vara ett bidrag i diskussionen kring staden som norm. Problematiken kommer konkretiseras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro som genom sitt geografiska läge i Stockholms län utgör intressanta studieobjekt. Platsen är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Det är dessa tillsammans med människors relationer till varandra, andra platser och andra identiteter som definierar platsidentiteten för just en plats. Översiktsplanen är många gånger det enda dokument som täcker landsbygden vilket gör det extra viktigt i relation till landsbygdens plats i planeringen. Det har blivit allt mer populärt för kommuner att använda sig av platsmarknadsföring vilket beror på att den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar ökar. Användningen av platsidentitet och platsmarknadsföring kritiseras ofta för att vara odemokratiska då de riskerar att osynliggöra platser och människor som inte passar in i den ”attraktiva” bilden av kommunen. Det blir för kommunen en balansakt att kommunicera en gemensam bild av kommunen. Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa är ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte ses som föränderliga. Platsidentitet är svår att definiera och det är bara en bråkdel av den som syns i översiktsplanerna då identitet enligt forskarna till största del skapas utifrån sociala relationer. Platsidentitetens roll är att på något sätt marknadsföra och visa upp en positiv bild av kommunen. Att studera platsidentitet är otroligt komplext då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Landsbygden beskrivs som en plats som ska bevaras för andra att njuta av. / In a city region like Stockholm were the population growth and the economic growth is high is it clear that the city is seen as the one place for development. The city is seen as the primary object of urban and regional development. Today in Sweden, rural areas are often marginalized and located in the periphery and there are tensions between the city and the countryside. In the media, an increasingly stronger urban perspective is visible, which can affect priorities in major decisions. While the city centre is often seen as a solution to various problems, especially ecological and is seen as a major part of a positive economic development. The aim of this thesis is to contribute knowledge about the role of place identity in the comprehensive plan and to problematize how rural areas are presented in the comprehensive plan. Using the qualitative methods qualitative content analysis, literature study and semi-structured interviews, this work intends to be a contribution in the discussion around the city as the major focus in planning. A case study of the municipalities of Norrtälje and Upplands-Bro will be used to show the problematics using place identity and place marketing in comprehensive planning. Place is so much more than just a position on a map. It is intertwined with emotions, activities, memories and physical qualities. These together with people’s relationships with each other, other places and other identities that define the place identity of that place. The comprehensive plan is often the only document that affect the countryside. Which increase the importance to study this plan in relation to rural areas. It has become more and more popular for municipalities to use place marketing. The use of place identity and place marketing is often criticized for being undemocratic, as they increase the risk the risk of places and people feel like they don’t belong in the picture that the municipality presents. For the municipality, it becomes a becomes a case of balancing the place identity that they choose to present. The place identity in the comprehensive plan emerges mainly through aspects that are considered attractive by the municipality. These are often linked to physical qualities that are not considered to change. Place identity is difficult to define, and it is only a fraction of it that is shown in the comprehensive plan because identity is largely based of social relations. The role of place identity is to market and display a positive image of the municipality in some way. Studying place identity is incredibly complex as identity is something that is individual and differs from human to human. A document like the comprehensive plan are only able to capture a fraction of what constitutes the entire municipality. The countryside is described mainly as a place to be preserved and for others to enjoy

I en storstadsregion som Stockholm där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Staden ses som det främsta föremålet för samhällsplanering. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut och stadskärnan ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. Genom de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer ämnar detta arbete vara ett bidrag i diskussionen kring staden som norm. Problematiken kommer konkretiseras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro som genom sitt geografiska läge i Stockholms län utgör intressanta studieobjekt. Platsen är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Det är dessa tillsammans med människors relationer till varandra, andra platser och andra identiteter som definierar platsidentiteten för just en plats. Översiktsplanen är många gånger det enda dokument som täcker landsbygden vilket gör det extra viktigt i relation till landsbygdens plats i planeringen. Det har blivit allt mer populärt för kommuner att använda sig av platsmarknadsföring vilket beror på att den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar ökar. Användningen av platsidentitet och platsmarknadsföring kritiseras ofta för att vara odemokratiska då de riskerar att osynliggöra platser och människor som inte passar in i den ”attraktiva” bilden av kommunen. Det blir för kommunen en balansakt att kommunicera en gemensam bild av kommunen. Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa är ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte ses som föränderliga. Platsidentitet är svår att definiera och det är bara en bråkdel av den som syns i översiktsplanerna då identitet enligt forskarna till största del skapas utifrån sociala relationer. Platsidentitetens roll är att på något sätt marknadsföra och visa upp en positiv bild av kommunen. Att studera platsidentitet är otroligt komplext då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Landsbygden beskrivs som en plats som ska bevaras för andra att njuta av. / In a city region like Stockholm were the population growth and the economic growth is high is it clear that the city is seen as the one place for development. The city is seen as the primary object of urban and regional development. Today in Sweden, rural areas are often marginalized and located in the periphery and there are tensions between the city and the countryside. In the media, an increasingly stronger urban perspective is visible, which can affect priorities in major decisions. While the city centre is often seen as a solution to various problems, especially ecological and is seen as a major part of a positive economic development. The aim of this thesis is to contribute knowledge about the role of place identity in the comprehensive plan and to problematize how rural areas are presented in the comprehensive plan. Using the qualitative methods qualitative content analysis, literature study and semi-structured interviews, this work intends to be a contribution in the discussion around the city as the major focus in planning. A case study of the municipalities of Norrtälje and Upplands-Bro will be used to show the problematics using place identity and place marketing in comprehensive planning. Place is so much more than just a position on a map. It is intertwined with emotions, activities, memories and physical qualities. These together with people’s relationships with each other, other places and other identities that define the place identity of that place. The comprehensive plan is often the only document that affect the countryside. Which increase the importance to study this plan in relation to rural areas. It has become more and more popular for municipalities to use place marketing. The use of place identity and place marketing is often criticized for being undemocratic, as they increase the risk the risk of places and people feel like they don’t belong in the picture that the municipality presents. For the municipality, it becomes a becomes a case of balancing the place identity that they choose to present. The place identity in the comprehensive plan emerges mainly through aspects that are considered attractive by the municipality. These are often linked to physical qualities that are not considered to change. Place identity is difficult to define, and it is only a fraction of it that is shown in the comprehensive plan because identity is largely based of social relations. The role of place identity is to market and display a positive image of the municipality in some way. Studying place identity is incredibly complex as identity is something that is individual and differs from human to human. A document like the comprehensive plan are only able to capture a fraction of what constitutes the entire municipality. The countryside is described mainly as a place to be preserved and for others to enjoy.

Contrary to the individualised consumption culture that prevails in our part of the world, emerging alterna­tive economies are focusing on more responsible forms of consumption and resource utilisation. Concepts aimed at sharing have recently received great attention in media, also related to various urban development trends. The aim of this study is to explore how planning can enable more sustainable economies in society. By studying sharing economy in an urban development context, an increased understanding can be created for how different actors frame the concept and what planning for sharing economics means in practice. To investigate the conditions that contribute to the development of sharing economy in an urban development project, these conditions will be explored more closely. The case Täby park has been used as an illustrative example of how sharing economy is discussed in urban development as part of the sustainability work. The empirical material is based on interviews with actors who have represented different stages in a process between vision and reality. Most actors argue that sharing economy refers to activities that promote increased sharing, but there is no common view that sharing economy represents a paradigm shift. The conclusions of this study concern that aspirations for sharing activities that such a new urban area should attract primarily are framed by political ambitions and private interests. As place marketing has become central to urban developments, there is also a question about the substance of visions and hence the sharing economy. The study has helped to reinforce the arguments that allow sharing activities to take place in the discussion about sustainable urban development. Self-organised groups are attributed to a major responsibility, something that questions which actors should be included in the planning. Finally, the study has shown that current planning ideals have difficulties in responding to alternative ideas that do not fit in prevailing structures of society. / I kontrast till den individualiserade konsumtionskultur som råder i vår del av världen ses alternativa ekonomier växa fram med fokus på mer ansvarstagande former av konsumtion och användning av resurser. Begrepp som syftar till delande har på senaste tid fått stor uppmärksamhet i media, och även sammankopplats med olika stadsutvecklingstrender. Genom att studera delningsekonomi utifrån en stadsutvecklingskontext kan en ökad förståelse skapas för hur olika aktörer framställer begreppet samt vad planering för delningsekonomi innebär i praktiken. För att undersöka vilka förutsättningar som bidrar till utvecklingen av delningsekonomi i ett stadsutvecklingsprojekt, kommer dessa förutsättningar att utforskas närmare. Fallet Täby park har använts som illustrativt exempel på hur delningsekonomi diskuteras inom stadsutveckling och görs till en del av hållbarhetsarbetet. Det empiriska materialet bygger på intervjuade aktörer som fått representera olika skeden i en process mellan vision och verklighet. Flertalet aktörer menar att delningsekonomi syftar till verksamheter som främjar ett ökat delande, men det finns ingen gemensam syn på att delningsekonomi innebär ett paradigmskifte. Studiens slutsatser berör att önskemål för verksamheter som en ny stadsdel ska attrahera främst styrs av politiska ambitioner och privata intressen. I takt med att platsmarknadsföring har blivit centralt inom stadsutveckling skapas dessutom ett ifrågasättande kring visioners och därmed delningsekonomins substans. Studien bidrar till att stärka argumenten om att låta delande-verksamheter få ta plats i diskussionen kring hållbar stadsutveckling. Självorganiserade grupper tillskrivs ett stort ansvar vilket ifrågasätter vilka aktörer som bör inkluderas i planeringen. Slutligen visar studien att dagens planeringsideal har svårt att bemöta alternativa idéer som inte passar inom samhällets rådande strukturer.

Flera kommuner i Sverige har demografiska utmaningar i form av en minskande och åldrande befolkning, vilket inte är unikt för Sverige. Medellivslängden har ökat både i Sverige och globalt (SCB, 2021:5). Det kan finnas olika anledningar till att en minskande och åldrande befolkning upplevs som utmanande. En befolkning med hög medelålder kan exempelvis medföra svårigheter med personalförsörjning. Anledningen till att de demografiska utmaningarna har uppstått kan variera mellan olika platser, vilket påverkar arbetet med att hantera utmaningarna.   Ett sätt att hantera demografiska utmaningar är genom platsmarknadsföring. Kortfattat handlar platsmarknadsföring om att arbeta med att utveckla platsers värden (Berglund, 2013:23), vilket både inkluderar mjuka och hårda värden. Att utveckla platsers mjuka värden kan exempelvis handla om att påverka synsätt, stärka känslan av trygghet och tillhörighet till en plats. Platsers hårda värden avser de fysiska elementen, såsom vägar, byggnader och växter. Ytterligare ett kännetecken för platsmarknadsföring är att handlingarna är riktade mot en målgrupp (Gertner, 2011:114). Ett exempel är att bostäder kan utformas utifrån barnfamiljers behov och önskemål, för att locka denna målgrupp. Studien är utformad som en fallstudie, som behandlar tre kommuner. Kommunerna som ingår i studien är Borgholm, Sotenäs och Pajala kommun. Borgholms kommun arbetar bland annat med att förmedla ett narrativ om att kommunen är levande året runt, för att locka fler invånare (informant 1). I Sotenäs kommun samverkar flera aktörer med att utveckla kommunens mjuka värden genom att främja trivsel (informant, 4). I Pajala kommun handlar en strategi om att få ut fler obebodda hus på den öppna marknaden, för att kunna locka nya invånare (informant, 5).   En del strategier och åtgärder som kommunerna arbetar med är kopplade till den fysiska planeringen. Den fysiska planeringens betydelse för att hantera de demografiska utmaningarna varierar mellan kommunerna. I Borgholms kommun anses den fysiska planeringen ha en betydande roll, för att möjliggöra för fler permanenta bostäder. Planläggningen av bostäder anpassas utifrån målgruppens behov och önskemål. (informant, 1) I Sotenäs kommun anses det också vara viktigt att möjliggöra för fler bostäder, både för nya och befintliga invånare (informant, 4). För Pajala kommun har den fysiska planeringen en mindre roll, fokuset är istället på att genomföra kommunikativa insatser. Den fysiska planeringen har däremot betydelse för att utveckla kommunens centralort (informant, 6).  Alla tre kommuner har en stark tilltro till att arbetet med platsmarknadsföring ska bidra till att hantera de demografiska utmaningarna. Det finns samtidigt en förståelse för att vissa aspekter inte går att påverka. Exempelvis är det inte möjligt att påverka den geografiska lokaliseringen. Kommunerna har olika förutsättningar som påverkar arbetet med platsmarknadsföring. Det finns samtidigt möjlighet att dra några generella slutsatser, som att det exempelvis är fördelaktigt att aktörer samverkar, för att få tillgång till mer resurser. För att genomföra omfattande förändringar kan det kräva mycket resurser. Ytterligare en slutsats är att det är enklare att vända sig till interna målgrupper, dels för att de har en relation till platsen och dels för att det är lättare att komma i kontakt med målgruppen.

Följande studie behandlar hur den kommunala och regionala platsmarknadsföringen i norra Sverige fungerar och om det finns en koppling mellan dem. För att undersöka detta har Umeå- och Örnsköldsvik kommun valts ut för att företräda både kommunerna i sig och som representanter för N6-initiativet. Initiativet består av de fem största städerna i norra Sverige som tillsammans vill ändra bilden av norra Sverige. Metoden består av intervjuer med tjänstepersoner inom kommunerna, samt inom N6-initiativets verksamhet. Det kombineras med en innehållsanalys av de berörda kommunernas webbplatser, samt av initiativets hemsida och tillhörande informationsvideo. Resultatet består av en sammanställning av intervjuer och innehållsanalyser, samt en koppling till tidigare forskning som presenterats i studien. Det som framgår av undersökningen är att både Umeå och Örnsköldsvik kommun använder sig av olika strategier för att marknadsföra sig, däremot finns det flera likheter mellan kommunernas val av marknadsföring, såsom kultur och idrott. Det framgår även hur de aktivt anstränger sig för att behålla platsens identitet och unikhet i arbetet med platsmarknadsföring, vilket ofta kan influeras av trender. Ett genomgående tema under intervjuerna är konkurrens, där slutsatsen är att konkurrensen inte färgat N6-initiativets samarbeten. Däremot används initiativet inte direkt i kommunernas arbete, trots att det bidragit med flertalet positiva aspekter.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka teorier om platsmarknadsföring i en svensk kommun och även undersöka vilken roll invånarna hade i utvecklandet av kärnvärden, som är grundläggande för platsmarknadsföringen. Vi gjorde en kvalitativ studie där vi intervjuade två respondenter och åtta invånare i den skånska kommunen Östra Göinge för att lokalisera information kring vilka kärnvärden kommunen skulle kunna grunda sin platsmarknadsförnig på. Intervjuerna jämfördes sedan med varandra och även med tidigare teoretiska studier inom platsmarknadsföring för att lokalisera tre kärnvärden som vi kunde använda som bas i en riktig marknadsföringskampanj, närmare bestämt en mässmonter. Studiens resultat visade att invånarna och respondenterna hade mycket lika åsikter kring hur Östra Göinge uppfattades och att en platsmarknadsföringskampanj måste grundas i invånarnas åsikter för att kunna lyckas optimalt. / The purpose of this essay was to investigate theories of placemarketing in Swedish municipalities and what role the residents have in the process of development core values, which are essential in placemarketing of municipalities. A qualitative study was made where we interviewed two respondents and eight residents in the Swedish municipal Östra Göinge to retrieve information about which core values the municipality could use in their placemarketing. The interviews where then compared to each other and previous studies in placemarketing to locate three core values that we then used as base in a marketing campaign, more precisely a showcase. The results of the study showed that the respondents and residents had very similar opinions and for a successful placemarketing the core values must have the residents support.

Denna fallstudie undersöker hur Bollnäs kommun arbetar strategiskt med platsmarknadsföring. För att mäta detta har flera metoder använts vilket kallas triangulering som ger flera infallsvinklar och perspektiv. En semistrukturerad gruppintervju, kvantitativa innehållsanalyser av handboken Varumärket Hälsingland, Bollnäs kommuns sociala medier och Bollnäs kommuns hemsida, samt en kvantitativ enkätundersökning riktad till kommunens invånare och turister. Resultaten visade att Bollnäs kommun inte har arbetat fram någon egen strategi för sin platsmarknadsföring, utan använder Varumärket Hälsingland som stöd i kombination med några egna strategiska mål. Innehållsanalyserna visar att Bollnäs kommun till stor del använder sig av den strategi som beskrivs i Varumärket Hälsingland, men att det finns utrymme att använda den i större utsträckning. Resultaten från enkätundersökningen visar att den bild av Bollnäs som kommunen vill förmedla utåt, stämmer överens med invånarnas och turisternas egen uppfattning Bollnäs som plats. Nyckelord: Bollnäs, Hälsingland, platsmarknadsföring, varumärke, sociala medier / This case study examines how Bollnäs municipality works strategically with place marketing. To investigate this, several methods have been used, which is called triangulation, which provides several angles and perspectives. A semi-structured group interview, quantitative content analyzes of the handbook “Varumärket Hälsingland”, Bollnäs municipality's social media and Bollnäs municipality's website, as well as a quantitative survey aimed at the municipality's residents and tourists. The results from the interview showed that Bollnäs municipality has not developed a strategy of their own for place marketing but uses Varumärket Hälsingland as support in combination with some of their own strategic goals. The content analyzes show that Bollnäs municipality largely uses the strategy described in the Varumärket Hälsingland, but there is room to use it to a greater extent. The results of the survey show that the image of Bollnäs that the municipality wants to convey to the outside world is consistent with the residents' and tourists' own perception of Bollnäs as a place. Key words: Bollnäs, Hälsingland, placemarketing, brand, social media

Stockholms befolkning ökar, vilket skapar ett behov av fler bostäder, arbetsplatser och attraktiva offentliga miljöer. Kommunen har bland annat mål om en effektiv markanvändning i stadsbyggandet, vilket innebär att de vill utnyttja platser som är eller har varit industriområden. Ett exempel på ett sådant område är gasverket i Norra Djurgårdsstaden, som är en del av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt samtidigt som det dessutom har synnerligen höga kulturhistoriska värden.  Denna rapport undersöker hur kulturhistoriska byggnader och miljöer kan bevaras och integreras i samtida byggprojekt, dels genom att titta på hur olika aktörers intressen påverkar och dels genom att titta på hur gasverket i Norra Djurgårdsstaden har anpassat de kulturhistoriska byggnaderna och miljöerna efter nutida behov. För att göra detta har dokumentstudier, platsobservationer och intervjuer genomförts. Resultatet visar att de olika intressena som finns i stadsutvecklingsprojekt påverkar möjligheten att bevara och integrera kulturhistoriska byggnader och miljöer genom att det krävs kompromisser som många gånger påverkar kulturmiljön negativt. Vidare visar studien att gasverksområdet har anpassat de kulturhistoriska byggnaderna och miljöerna efter nutidens behov på flera olika sätt. Exempelvis används olika typer av platsmarknadsföring och förtätning samt att flertalet håltagningar tillåts i byggnadernas fasader. För nya byggnader som tillkommer är ambitionen att låta dem smälta in med den befintliga arkitekturen. Anpassningarna som görs för att möta de nutida behoven görs dock på bekostnad av de kulturhistoriska värdena. / Stockholm’s population is increasing which creates a need for more housing, workspaces and good public spaces. The municipality wants to use the land efficiently and to accomplish this, old industrial land is often used. One example of this is the former gas plant in Norra Djurgårdsstaden, which is a part of Sweden's largest urban development project as well as being a cultural heritage site.  This study examines how cultural heritage sites can be preserved and adapted to meet contemporary needs, specifically in the former gas plant. The study also examines how different conflicts of interest affect the possibility to integrate heritage sites in contemporary urban planning. To do this, document studies, interviews and observations were conducted.  The result shows that the many conflicts of interest entail compromises that often diminish the cultural heritage. The study also shows that the gas plant project has used many different approaches to preserve and adapt the cultural heritage to contemporary needs. For example, place marketing and densification have been used as well as changes in the facades of the buildings. Even though new buildings should blend in with the existing architecture, the overall adaptations have been made at the expense of the cultural heritage.

Den här uppsatsen handlar om vilken betydelse platsmarknadsföring har för den kommunala fysiska planeringen. Syftet med undersökningen är att redogöra för avsikten, processen och mottagandet av platsmarknadsföring. Studien genomförs genom att undersöka hur Stockholms stad och Solna stad har använt sig av platsmarknadsföring för Hagastaden utifrån olika analysteman. Hagastaden är ett relativt nytt område som ligger mittemellan Stockholm och Solna och vars syfte är att knyta ihop de två kommunerna i ett nytt kluster för life science, vilket innebär att stadsdelen ska bli en vetenskapsstad. Området valdes ut som analysfall eftersom arbetet med platsmarknadsföring har varit en central del i arbetet med förnyelsen av området. De teman som ligger till grund för analysarbetet valdes ut i syfte av att bryta ner den process som ligger bakom marknadsföringen av Hagastaden, vilka mottagare marknadsföringen har nått, eller önskade nå, samt hur platsens identitet påverkats och förändrats av den nya marknadsföringsstrategin. Uppsatsens problemformulering bygger på den ökande användningen av platsmarknadsföring och hur detta påverkar planeringen och dess mottagare. Det finns ofta ett bakomliggande syfte med platsmarknadsföring, vilket är att öka platsens attraktivitet och konkurrenskraftighet. Under de senaste åren har allt fler städer, kommuner och regioner börjat att använda sig utav platsmarknadsföring för att locka till sig investerare, besökare och nya invånare i hopp om att sätta just deras stad/plats på kartan. Varför det är på detta sättet finns det flera teorier bakom, men i den här studien fokuserar vi på globalisering, planeringsprocessen och politik, samt platsmarknadsföringens initiativtagare och mottagare. För att besvara syftet med studien och våra forskningsfrågor undersöker den här studien hur arbetet med platsmarknadsföring av Hagastaden sett ut genom att analysera processen, mottagarna av platsmarknadsföring samt platsens förändrade identitet. Resultatet av den här studien visar att Solna stad och Stockholms stad har använt sig av platsmarknadsföring i flera plandokument som berör projektet Hagastaden. Den gemensamt framtagna visionen om att skapa en modern och innovativ stadsdel har varit vägledande för arbetet, och samarbetet kan sammanfattas som väl fungerande. Det har dock funnits en obalans i beslut och genomförande, sett till de enskilda kommunerna. Projektet har även bestått av en marknadsföring som inte riktat sig lika mot alla målgrupper, vilket också är en komplicerad fråga eftersom många projekt automatiskt kan vara uteslutande beroende på vad som byggs. Det har även skett en drastisk förändring av områdets identitet i och med det koncept som marknadsförts. Det blir intressant att diskutera huruvida platsmarknadsföringen genomförts i en rättvis process, bemött olika målgrupper och kunnat påverka platsen i den utsträckningen som gjorts.

<p>Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor.</p><p>Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare. Samtliga intervjurespondenter påpekar att den svaga infrastrukturen och den dåliga imagen som landet har i världen, försvårar för utländska investeringar. Faktorer som upplevs som hinder för utländska investerare bottnar främst i det fattiga företagsklimatet och det otillräckliga stödet från regeringen och andra statliga institutioner. Vissa framsteg har gjorts i detta avseende, men för närvarande är det svårt att göra landet konkurrenskraftigt när det gäller att attrahera utländska investerare. Avsaknaden av ett generöst heltäckande incitamentsprogram gör det omöjligt att framhäva de fördelar som finns. Det geografiska läget kan inte utnyttjas med den undermåliga infrastrukturen och de skatteincitamenten som erbjuds får föga effekt när affärsklimatet upplevs som oattraktivt med krångliga regler och långa procedurer. Detta beror på att landets tillgångar inte är identifierade och att få resurser används för att utveckla effektiva strategier för att marknadsföra dem. Uppgiften att förbättra landets image blir därför svår med de förutsättningar som ges.</p> / <p>Background: To become an economically self-sustainable country Bosnia and Herzegovina needs to create the necessary conditions for an accelerated economic recovery, an integration in the world economy and to create a business environment that promotes FDI. Because of the hard competition among countries there is a need to enhance the capacity to attract FDI. Each country has to develop efficient strategies in order to be competitive.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to examine what Bosnia and Herzegovina does to attract FDI and to identify those factors that are important in determining investment decisions and that influence the environment for conducting business in Bosnia and Herzegovina.</p><p>Method: In order to attain the purpose of the essay the authors have used a triangulation of methods consisting interviews with experts, a survey of companies that have made foreign investments in Bosnia and Herzegovina and a participant observation.</p><p>Results and Conclusions: The study identifies several available advantages for foreign investors in Bosnia and Herzegovina. There is a potential in industries based on natural resources, but there is also a potential for tourism. The macroeconomic stability is also seen as an advantage for the country. The results of the study also show that there are many obstacles for foreign investors. The interview respondents saw the undeveloped infrastructure and the bad image of the country as factors that aggravate the possibility to attract FDI into the country. The poor business environment and the weak support given from the government and other public institutions have been identified as those factors that mainly influence investment decisions negatively. Progresses have been made in Bosnia and Herzegovina, but not enough to be strongly competitive when it comes to attracting FDI. The lack of a general incentive program makes it difficult to emphasise the existing advantages. The weak infrastructure makes it hard to promote the favourable geographic position, and the tax incentives that are offered can hardly be used to attract FDI, because of the unattractive business climate with long administrative procedures. The assets in Bosnia and Herzegovina have not been recognized and there is no general strategy to promote them. Because of these conditions it’s difficult to improve the image of the country.</p>