The aim of this thesis was to examine the ways in which librarianswork to stimulate the joy of reading in boys. Four children- andschool librarians were chosen for interviews in which they wereasked questions about boys' reading and the approaches they usedto help boys. The librarians were asked if they perceived boys'reading as problematic, what methods they used to stimulate thejoy of reading and if they thought it would be helpful to work withboys and girls in different ways. They were asked what theythought was the biggest challenges in changing the boys’ attitudestowards reading and what they would do if they could choosefreely without any constraints in time or money.Aidan Chambers' "The circle of reading" was used to compare atheory about reading to the ways in wich the librarians worked andtheir thoughts about how to initiate reading. All the librariansshowed awareness about the situation with boys' decreasingreading abilities and they had all developed approaches to helpstimulate boys’ reading in slightly different ways. Theirapproaches included carefully planned media acquisition and booktalks as well as displaying the books according to different themessuch as genres and organising special book shelves for popularbook series. / Program: Bibliotekarie

I denna studie undersöks hur villkoren ser ut för föreningsinaktiva elever, dvs. elever som saknar erfarenheter inom bollsporter på fritiden (motsatta är föreningsaktiva som har erfarenheter från bollsporter på fritiden), inom bollaktiviteter i idrott och hälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tre flickor och tre pojkar som informanter. Det gemensamma kriteriet för informanterna är att de är föreningsinaktiva samt att det går i skolår nio. Resultatet visar att de föreningsinaktiva eleverna inte har lika villkor att vara med i bollaktiviteterna i jämförelse med föreningsaktiva elever. Det råder en genusregim inom bollaktiviteter där den dominerande gruppen är föreningsaktiva pojkar, med ett undantag för ett fåtal flickor, som har tolkningsföreträde. De föreningsinaktiva elever förväntas inta den roll som kräver minst delaktighet, i detta fall är det i försvarsområdet. De anledningar som framkommer är att den positionen kräver minst teknisk färdighet samt att ingen förväntar att de ska prestera något. Utifrån resultaten framkommer en distinktion mellan bollsporter och bollekar där informanterna hade en större delaktighet och förståelse för bollekar än bollsporter.

<p>I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet <em>cool</em> som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer – såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till <em>cool</em> har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen.</p>

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer – såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat. Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun. Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper. Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument. Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till

Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala. Tidigare forskning har visat att flickor läser mer på sin fritid än pojkar. Det ärnågot som kan styrkas i den här undersökningen. Det visar sig att flickor läser mer än pojkaroch att både flickor och pojkar ofta väljer bort skönlitteratur till förmån för digitala medieroch forum.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet talar om blyghet och om hur man upprätthåller och reproducerar en blyghetsdiskurs. Jag har försökt undersöka hur lärarna resonerar kring ett känsligt ämne som blyghet och utifrån vilka diskurser och repertoarer som råder. Hur ser språkbruket ut och finns det någon skillnad i hur lärarna uttrycker sig om pojkar och flickor? En tredje och mindre frågeställning har varit om man kan se kopplingar i talet till läroplanens skrivelser om värdegrunden. Socialkonstruktionism har varit min teoretiska utgångspunkt och jag har använt mig av de teoretiska begreppen tolkningsrepertoar, identitet, makt, diskurs och sociala konstruktioner när jag analyserat empirin. Jag har förklarat hur blyghet kan se ut ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har i uppsatsen försökt ifrågasätta de mer psykologiska diskurserna som råder kring blyghet idag, där blygheten ses mer som en del av personligheten. För att undersöka eventuella språkliga skillnader i lärarnas tal om könen har jag inspirerats av en poststrukturalistisk teori, med Foucault som föregrund. Insamlandet av materialet har skett genom kvalitativa halv- strukturerade intervjuer med åtta lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet. Min analys visar att lärarna talar på olika sätt om blyga flickor respektive blyga pojkar. Särskilt pojkar verkar vara svårt att veta hur man ska bemöta för lärarna, och blyga pojkar ses till stor del som något problematiskt. Flickor är inte i lika stor utsträckning ett problem, vilket jag förklarar i termer av genusskapande och makt utifrån en poststrukturalistisk teori. Sättet lärarna framställer könen på gör att könsstereotyper upprätthålls och diskurserna reproduceras. Analysen visar vidare på tre olika diskurser och repertoarer. Dels gruppen lärare som ser blyghet som något problematiskt. Dessa lärare talar negativt kring blyga elever och blyghet, och de ses som mer som ett problem. Dels gruppen lärare som inte ser blyghet som ett problem. Den tredje diskurser handlar om lärare som problematiserar att samhället ser blyghet som ett problem idag. Förhoppningsvis kan jag med denna studie bidra till en debatt kring ett så viktigt och svårt ämne som blyghet, som är något vi behöver tala mer om, särskilt i Sverige.

I denna kvantitativa och kvalitativa fallstudie lyfts pojkars motivation och relation tillläsning i årskurs 4-6. Syftet är att öka kunskapen om pojkars förhållande till läsning ochfaktorer som de anser påverkar läsningen. Studien utgår från pojkar i årskurs 4-6 samtutifrån deras perspektiv. Genomförandet av denna studie har skett med hjälp av enenkätundersökning för att belysa läsvanor samt fokusgrupper som blivit intervjuade.Insamlad data har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där motivationsteorieroch attityd samt självkänsla legat till grund. Resultaten visar att autentiskt material ärviktigt för pojkarna och att olika faktorer, såsom inre och yttre motivation bidrar tillläslust. Analysen tyder också på att pojkars förebilder har stor påverkan.

Syftet med den här studien är att belysa dansens utformning och betydelse i skolan.Detta med avseende att ta reda på om dansen bör komma in i grundskolans tidigareår för att fånga upp pojkarna och även försöka lyfta fram vilka förutsättningar somkrävs för en bra dansundervisning. Syftet är också att kunna förstå och utveckla minegen men förhoppningsvis andra danspedagogers dansundervisning i skolan och villunder studiens gång försöka bilda en uppfattning om hur dansen kan bli mertillgänglig och intressant även för pojkarna.Den dans som det talas om här är konstnärlig dans, dans som scenisktuttrycksmedel. Metoden jag använt mig av är kvalitativa intervjuer samtlitteraturstudier. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar har en negativinställning till dansundervisning, när det ordas dans. Men danspedagoger som harundervisat pojkar ser en positiv inställning hos pojkar under själva danslektionen.För att fånga pojkarnas intresse då det gäller dans i skolan så har det i studier visatsatt det krävs en danspedagog som håller i dansundervisningen, då pojkar och flickorutvecklas olika motoriskt i de tidiga åren och ”attackerar” dans olika krävs det någonutbildat i ämnet som kan lägga upp undervisningen så den anpassas även tillpojkarna. Huvudresultatet av den empiriska studien visar att det som motiverarpojkar att väljer dans i skolan när den inte längre är obligatorisk är att de på någotsätt kommit i kontakt med dansen på ett positivt sätt och genom att pojkarna fått levaut passionen för dansen på ett ”manligt sätt” från början, det vill säga genom hiphopoch streetdance då det upplevs som en mer pojkaktig dansstil.