• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 13
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 20
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kommunikation genom policys och visioner. : En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lärande (CFL).

Bcheri, Johanna January 2013 (has links)
Abstrakt MKV C/VT 2013 Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna Bcheri Titel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lärande (CFL). Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitet Vi lever i ett tjänstesamhälle, där organisationer och arbetsplatser har en annan karaktär än i industrisamhället. I den standardiserade industriproduktionen är själva produktionsprocessen bestämd på förhand. I tjänste- och kunskapsproducerande organisationer är produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmågor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvändiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvändighet en annan karaktär i tjänste- och kunskapsproducerande organisationer. I dag vill man ha mer av individen, men man vill inte ha vad som helst och inte allt. Ett sätt att beskriva det är att kontrollen, styrningen och samordningen blivit mer indirekt. För att samordna handlandet formuleras ofta policys som berör hela arbetsstyrkan. En sorts identitets skapande sker då människor kopplar samman organisationens policy, symboler och värderingar till sin egna specifika sociala identitet, en sorts förtätning uppstår här menar Alvesson, hans teori konstaterar att människor som arbetar inom serviceorganisationer ofta framtonas som en produkt av varumärket. I denna C-uppsats genomförs en fallstudie på Centrum för flexibelt lärande (CFL). Syftet är att undersöka vilken information organisationen vill kommunicera via sin varumärkespolicy. Hur verksamt är dokumentet "CFLs varumärke" för organisationens målsättning, hjälper varumärkets retoriska innehåll till att få ett arbetsteam som jobbar mot samma vision och målbild? Hur ser medarbetarna på varumärkesplattformen, stämmer ledningsgruppens vision om vad varumärket ska åstadkomma med den övriga personalen? Finns inslag av budskap i informationen i varumärkespolicyn som kan komma att påverka personalens personliga integritet. Efter att ha analyserat dokumentet "CFLs varumärke" och genomfört intervjuer på människor inom organisationen, så kan det konstateras att Alvessons teorier stämmer bra överens om att ledarskapsideologin och organisationskulturen inte alltid är samstämmig. Arbetstagarna läste ofta av idéer och styrdokument med olika "glasögon". En majoritet av de intervjuade kände 3 en stark koppling till organisationen och sin egen identitet, de beskrev sig själva som en ambassadör för organisationen som även trängde in i det privata livet.
2

Dä bruk`gå bra... : En kvalitativ fallstudie i två kommuner om kommunikationen av policys och riktlinjer gällande sociala medier

Malmsten, Elin, Östman, Mikaela January 2012 (has links)
Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor:  Hur förmedlas policys och riklinjer?  Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier?  Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier?  Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna?  Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna.  Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Resultatet visar också att kunskap om policyn angående sociala medier finns hos de anställda i Sollefteå kommun utan att något material finns klart. Sundsvalls kommun erkänner att arbetet med att kommunicera denna färdiga policy inte har varit lyckat, vilket även vårt resultat visar. I resultatet framkom inte om Sollefteå kommun har utgått ifrån e-delegationens rekommendationer i utformandet, vilket Sundsvalls kommun har gjort. Fler likheter och olikheter är funna gällande de båda kommunernas sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Känslan vi har fått under våra intervjuer är att majoriteten av respondenterna känner att det alltid löser sig och att det för det mesta går bra. En av våra intervjupersoner satte ord på denna känsla genom att upprepade gånger svara “Dä bruk’ gå bra...”.
3

"Om vi ständigt är rädda för att något ska gå fel, kan det inte heller någon gång gå rätt" En kvalitativ studie av hur personal arbetar och reflekterar kring området sexualitet i det praktiska utförandet samt bemötandet av personer med intellektuell funktionsnedsättning

Almén, Julia January 2017 (has links)
Sexualitet är en betydelsefull del av människan. Emellertid har diskursen sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning hamnat på efterkälken. Nationella riktlinjer, såsom LSS-lagen berör inte sexualitet och relationer vilket kan leda till en osäkerhet hos personal att hantera dessa frågor. Därmed har syftet med uppsatsen varit att få en inblick i hur personal reflekterar och arbetar med frågor kring sexualitet i sina verksamheter. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal som arbetar och möter personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den empiriska datan analyserades därefter med stöd av teoribildningen socialkonstruktivism. Resultaten visade att personal för en positiv och tillåtande reflektion av sexualitet i förhållande till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtliga har fyllt tomrummet av policys på nationell nivå genom att framarbeta lokala policys i kommunerna. Arbetet kring sexualitet fokuserar på utbildning av såväl brukare som personal. Det ses som önskvärt att arbeta vidare kring fler mötesplatser för persongruppen. Slutligen ses en stöttande ledning som en förutsättning till att föra arbetet kring sexualitet framåt. / Sexuality is a very important part of a human being. Despite that, people with intellectual disabilities don’t have the same opportunities for sexuality as others. National guidelines, such as the Swedish law LSS, do not concern sexuality and relationships which can make the personnel insecure to manage these questions. That leads us to the purpose of this paper, to gain an insight into how personnel reflect and work on issues of sexuality in their practical performance. Four semi- structured interviews were conducted with staff working and meeting people with intellectual disabilities. The empirical data was then analyzed by the theory of social constructivism. The results showed that staff have a positive and permissive attitude to sexuality in relation to people with intellectual disabilities. The personnel have filled the gap of policies from the national level by developing local policies in the municipalities. The work with sexuality focuses on education of both users and staff. It is considered desirable to continue working with more meeting places for the group. Finally, a supportive leadership is a prerequisite for developing the work with sexuality even further.
4

Controle pelo Ministério Público e implementação de Políticas Públicas de Gestão Democrática da Educação: aplicações ao sistema educacional do Distrito Federal / Control by the Brazilian Ministério Público and Implementation of Public Policies of Democratic Administration of the Educational System: applications in the educational system of the Federal District (Brazil)

Arruda Neto, Pedro Thomé de 30 September 2011 (has links)
O controle é uma das funções administrativas primordiais e, no setor público, tem por escopo adequar as exteriorizações de vontade da Administração Pública aos princípios constitucionais que regem a sua finalidade maior de promoção do bem comum e da democratização. As políticas públicas, veículos de concretização de direitos fundamentais da população, são uma forma qualificada de atuação administrativa e, no campo educacional, garantem, por meio da legislação em vigor, a gestão democrática da educação no país, norma sujeita ao controle institucional e social. O Ministério Público, instituição permanente incumbida pela Constituição Federal da defesa da ordem jurídica, do regime democrático e dos interesses sociais e individuais indisponíveis, é órgão de controle da Administração e, zela, dentre outras coisas, pela implementação de políticas públicas educacionais que garantam a participação política da população na gestão da educação e do ensino. O presente estudo propõe-se a revisar a literatura acerca dos temas controle da Administração Pública e implementação de políticas públicas relativas à participação popular na gestão da educação, de interface Administração Pública/Direito, e a realizar pesquisa descritiva que seguirá abordagem hipotético-dedutiva, por meio da realização de pesquisa de campo, com procedimentos de levantamento de dados e entrevistas em profundidade junto aos órgãos ministeriais do Distrito Federal incumbidos do controle e defesa da educação. Como resultado, identificou-se e correlacionou-se as variáveis comuns no sistema controle-implementação de políticas, o que, espera-se, contribuirá academicamente e na prática para a realização ótima dos direitos fundamentais educacionais no Distrito Federal e no país. / Control is one of the primary management functions and in the public sector has as main goal to adequate the exteriorization of the wills of the Public Administration to the constitutional principles that define its finality of accomplishment of the well being and democratization. Public policies, vehicles of the concretization of fundamental rights, are a qualified form of management manifestations and in the educational field guarantee, through the law, the democratic management of education in Brazil, a rule that must be observed and that is subordinated to control of the Brazilian Ministério Público and society. The Ministério Público besides being a permanent institution that has the constitutional mission to defend the juridical order, democratic regimen and the social and individual indisponible interests, is an institution that controls the Administration and therefore develops all efforts to implement public policies such as those linked to education, especially those who guarantee public participation in their management (bottom-up approach). The present study proposes to promote a review of the literature on public management and of public policies implementation regarding democratic participation in educational management, in a trandisciplinary view based on Public Administration and Law. It also proposes itself to enroll a descriptive and hipotetical-deductive research with the realization of profound interviews of the public prosecutors that advocate in the educational area in the Distrito Federal. As a result we identified and made correlations between the different variables evoqued in this process so that we could contribute to the development of a maximizer realization of the fundamental educational rights in the Federal District and Brazil.
5

Utlandsuppdrag - En boost i karriären? : En fallstudie i huruvida ett multinationellt företag följer uppsatta policys för dess expatriationsprocess.

Gustafsson, Carl, Sahlin, Adam January 2018 (has links)
Denna fallstudie syftar till att undersöka hur formella policys och informella relationer tillämpas i expatriationsprocessen samt hur det påverkar karriärutveckling för expatriater som är på utlandsuppdrag. Genom semistrukturerade intervjuer, med tre HR-specialister och fyra expatriater på ett multinationellt företag, analyseras expatriationsprocessen för att förmedla en dubbelsidig bakgrund till fenomenet expatriation. En teoretisk diskussion utifrån tidigare genomförda studier och teorier avhandlar expatriationsprocessen. Resultatet i studien visar att formella policys påverkar processen genom att de olika faserna i policyn utgör ett regelverk som sätter grundförutsättningar för att utlandsuppdraget ska bli framgångsrik. HR-specialisterna använder policyn i de flesta delarna av processen förutom i uppföljningen av expatriaten vilket kan ge implikationer i form av expatriatmisslyckanden. Slutsatsen är att den informella relationen påverkar processen främst i karriärutvecklingen där det är viktigt med ett väletablerat stöd från HR-avdelningen.
6

Controle pelo Ministério Público e implementação de Políticas Públicas de Gestão Democrática da Educação: aplicações ao sistema educacional do Distrito Federal / Control by the Brazilian Ministério Público and Implementation of Public Policies of Democratic Administration of the Educational System: applications in the educational system of the Federal District (Brazil)

Pedro Thomé de Arruda Neto 30 September 2011 (has links)
O controle é uma das funções administrativas primordiais e, no setor público, tem por escopo adequar as exteriorizações de vontade da Administração Pública aos princípios constitucionais que regem a sua finalidade maior de promoção do bem comum e da democratização. As políticas públicas, veículos de concretização de direitos fundamentais da população, são uma forma qualificada de atuação administrativa e, no campo educacional, garantem, por meio da legislação em vigor, a gestão democrática da educação no país, norma sujeita ao controle institucional e social. O Ministério Público, instituição permanente incumbida pela Constituição Federal da defesa da ordem jurídica, do regime democrático e dos interesses sociais e individuais indisponíveis, é órgão de controle da Administração e, zela, dentre outras coisas, pela implementação de políticas públicas educacionais que garantam a participação política da população na gestão da educação e do ensino. O presente estudo propõe-se a revisar a literatura acerca dos temas controle da Administração Pública e implementação de políticas públicas relativas à participação popular na gestão da educação, de interface Administração Pública/Direito, e a realizar pesquisa descritiva que seguirá abordagem hipotético-dedutiva, por meio da realização de pesquisa de campo, com procedimentos de levantamento de dados e entrevistas em profundidade junto aos órgãos ministeriais do Distrito Federal incumbidos do controle e defesa da educação. Como resultado, identificou-se e correlacionou-se as variáveis comuns no sistema controle-implementação de políticas, o que, espera-se, contribuirá academicamente e na prática para a realização ótima dos direitos fundamentais educacionais no Distrito Federal e no país. / Control is one of the primary management functions and in the public sector has as main goal to adequate the exteriorization of the wills of the Public Administration to the constitutional principles that define its finality of accomplishment of the well being and democratization. Public policies, vehicles of the concretization of fundamental rights, are a qualified form of management manifestations and in the educational field guarantee, through the law, the democratic management of education in Brazil, a rule that must be observed and that is subordinated to control of the Brazilian Ministério Público and society. The Ministério Público besides being a permanent institution that has the constitutional mission to defend the juridical order, democratic regimen and the social and individual indisponible interests, is an institution that controls the Administration and therefore develops all efforts to implement public policies such as those linked to education, especially those who guarantee public participation in their management (bottom-up approach). The present study proposes to promote a review of the literature on public management and of public policies implementation regarding democratic participation in educational management, in a trandisciplinary view based on Public Administration and Law. It also proposes itself to enroll a descriptive and hipotetical-deductive research with the realization of profound interviews of the public prosecutors that advocate in the educational area in the Distrito Federal. As a result we identified and made correlations between the different variables evoqued in this process so that we could contribute to the development of a maximizer realization of the fundamental educational rights in the Federal District and Brazil.
7

Sexarbete - Vad är problemet? : En diskursanalys av statens offentliga utredningar

Nordin, Cim January 2022 (has links)
This study aims to explore how sex work is presented as a problem in relation to gender in the state’s public investigations. Using Carol Bacchis (2009) discourse analysis method What's the problem represented to be?, two public investigations where analyzed. Report könshandel (SOU 1995:15) where an important step in the process of making it illegal to buy sex but legal to sell in Sweden, and the second public investigation is an evaluation (SOU 2010:49) of how the law has worked in practice since it was implemented. The study shows that the problem with sex work is presented as a question about equality, where sex work represent inequality. Throughout the investigations the representation of the ‘problem’ is directly affected by the gender of the person described. And the main result shows that sex work as a problem is focused on descriptions of the female sex worker and mens violence against women. Which has affected the way we work with people in sex work, the earlier language that focus on women have influenced social work today and how the resources are distributed. Males and transgendered people have been set aside in working with people in sex work.
8

Våld i nära relationer : En kvalitativ studie om gräsrotsbyråkraternas arbete kring våldsutsatta kvinnor

Erlandsson, Malin, Erlandsson, Maria-Therés January 2017 (has links)
There are few studies done on the work of social services on women exposed to violence. The work of social services with women exposed to violence has been a hot topic in the social policy debate. There have also been legislative changes to strengthen the work and help around women who are exposed to violent. The overall issues of the study focus on investigating the importance of social workers experiences in the work around the womens exposed to violence with the different types of policies, guidelines, action plan and regulations? We also wanted to explore how we can understand the importance of policies, guidelines, action plan and regulations and how it works when social workers use these in their work around women exposed to violence?                                                                   The empirical study has mainly been gathered through qualitative semistructured interviews with professional social workers in the Swedish municipalities social services. We have interviewed six different social workers in four different municipalities all in the southern part of Sweden. Previous research has also been studied, national and international. The collected empiricism has been analyzed using the theory developed by Michael Lipsky, and we have also used Roine Johansson's interpretation of grassroots bureaucracy to gain a deeper understanding of our data material. We received data showing that the social worker decides on actions motivated by the policies, guidelines, action plans and regulations they relate to. We saw that the policies, guidelines, action plan and regulations that the social workers worked with were very different in their design, which meant that there were different structured structures within the organizations in the different municipalities, which resulted in differences in how to work. We also saw that the social worker had different experiences of how far and wide the use of these documents was, and that we could see the significance of social workers who experienced the documents in their work. The study depicts how social workers perceive that policies, guidelines, action plans and regulations affect their work around women exposed to violence, and how we can understand the importance of policies, guidelines, action plan and regulations and how it works when social workers use them in their work around women exposed to violence. The main conclusion in this study is that the social worker provides assistance, support and assistance to the woman as she fits into what the social worker's policies, guidelines, action plans and regulations describe. If the woman exposed to violence does not comply with the criteria such as policies, guidelines, action plans and regulations, then there are reasons for granting the victim of violence to receive support and assistance. The study also shows how clients are categorized to fit into the organization, they are interpreted renegotiated and adapted to fit the social services organization. The study also shows that some of the social workers use and follow the policies, guidelines, action plan and regulations more than others and it is also clear that they can be used in order to give more specialized efforts to the victim of violence. / Det finns få studier kring socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor. Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor har utgjort ett hett ämne i den socialpolitiska debatten. Det har även skett lagförändringar för att stärka arbetet och hjälpen kring de våldsutsatta kvinnorna. Studiens övergripande frågeställningar fokuserar på att undersöka vilken betydelse socialarbetaren upplever att olika typer av policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter har i sitt arbete kring de våldsutsatta kvinnorna. Vi ville även undersöka hur vi kan förstå betydelsen av policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter och hur det går till när socialarbetaren använder sig av dessa i sitt arbete kring våldsutsatta kvinnor. Studiens empiri har huvudsakligen samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma och professionella socialarbetare inom Sveriges kommuners socialtjänster. Vi har intervjuat sex olika socialarbetare inom fyra olika kommuner alla inom området södra Sverige. Tidigare forskning har även studerats, nationell och internationell. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av teori som har utvecklats av Michael Lipsky och vi har även använt oss av Roine Johanssons tolkning av gräsrotsbyråkrati för att få en djupare förståelse för vårt datamaterial. Vi fick fram data som visar att socialarbetaren beslutar om insatser begrundat i den policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter som finns att förhålla sig till. Vi såg att de policys, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter som socialarbetarna arbetade utefter var väldigt olika i sin utformning och det gjorde att det blev olika uppbyggda strukturer inom organisationerna i de olika kommunerna vilket resulterat i att det är skillnader i hur man arbetar. Vi kunde även se att socialarbetaren hade olika upplevelser av hur stor och bred användning dessa dokument har samt att vi kunde se vilken betydelse socialarbetarna upplevde att dokumenten hade i sitt arbete. Studien skildrar hur socialarbetare upplever att policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter påverkar deras arbete kring våldsutsatta kvinnor. Studien skildrar även hur vi kan förstå betydelsen av policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter och hur det går till när socialarbetaren använder sig av dessa i arbetet kring våldsutsatta kvinnor. Den huvudsakliga slutsatsen i den här studien är att socialarbetaren ger insatser, stöd och hjälp till kvinnan när hon passar in i det som socialarbetarens policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter beskriver. Om den våldsutsatta kvinnan inte stämmer överens med de kriterier som policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter har så krävs det motiveringar för att bevilja att den våldsutsatta kvinnan ska få stöd och hjälp. Studien visar även hur klienterna kategoriseras för att passa in i organisationen, de tolkas omförhandlas och anpassas för att passa in i socialtjänstens organisation. Studien visar även att en del av socialarbetarna använder sig och följer de policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter mer än andra och det är även tydligt att de kan användas i syfte att ge den våldsutsatta kvinnan mer specialiserade insatser.
9

L'État social au Chili sous le prisme des politiques de l'enfance : continuités et inflexions 1973-2013 / Estado social en Chile bajo el prisma de las políticas de infancia : continuidades e inflexiones 1973-2013 / The social state in Chile under the prism of childhood policies : continuities and inflections 1973-2013

Cubillos Celis, Paula 26 September 2017 (has links)
Les transformations de l'État social au Chili, suite à la restructuration politico-économique consubstantielle à la dictature militaire (1973-1990), ont fait l'objet d'un intense débat. Cependant, les transformations survenues depuis 1973 dans la relation entre l'État, le marché et la société civile, concernant l'accès aux droits, sont à situer dans une structure de distribution inégale des droits qui s'est forgée tout au long du XXe siècle. Cette philosophie de l'État social, et son rapport aux individus, se caractérise par la classification des bénéficiaires : des porteurs de droits et des récepteurs de l'assistance. Ce système s'organise à partir de la configuration de deux voies d'accès à la protection, en relation directe avec la participation au marché et se caractérise par la dimension privatisée de la conception de la solidarité, soit à travers la famille soit à travers la philanthropie. Le processus de néo-libéralisation introduira trois inflexions dans ce modèle : la libéralisation des secteurs sociaux qui va perfectionner le système de collaboration public-privé ; la technocratisation de la prise de décisions et de l'intervention ; le changement de la nature du ciblage comme mécanisme de justice sociale. Ainsi, le modèle de distribution inégale des droits, majoré par la mise en place de l'État résiduel pendant la dictature puis par la sophistication des politiques de ciblage pendant la démocratie, va prendre forme, notamment sur le plan de la gestion sociale de l'enfance. Les politiques de la santé, de l'éducation et de la protection spécialisée reflètent ce modèle de continuité et les inflexions néolibérales. Il s'agit de la reconfiguration de l'État social sous tension : le rôle fort régulateur qui accompagne la libéralisation des secteurs sociaux est ancré progressivement dans un discours des droits sociaux qui fait écho aux processus de démocratisation vécus par le pays, à partir de 1990. L'objectif de cette recherche est de réfléchir sur les formes que l'État social adopte à partir de la restructuration politico-économique du pays ainsi que de retracer ces transformations dans un cadre sociopolitique et historique. De cette façon, nous nous consacrerons à l'analyse des reconfigurations du social et du politique dans la nouvelle donne, à partir de l'étude des politiques sociales menées envers l'enfance. / The transformations of the Chilean Welfare State, following the political-economic restructuration after the military dictatorship (1973-1990), have been the core of an intense debate. However, the transformations taking place since 1973 in the relationship between the State, the market, and civil society, regarding the access to rights, lie in a structure of unequal distribution of rights forged throughout the 20th century. This philosophy of the Welfare State and its relation to individuals is characterized by the classification of beneficiaries: the bearers of rights and the recipients of assistance. This system is organized based on the configuration of two mechanisms of access to social protection, with the direct participation of the market, and which is characterized by the privatized dimension of the solidarity conception, either through the family or through the philanthropy. The neo-liberalization process introduces three changes to this model: the liberalization of the social sectors, which improves the public-private collaboration system; the technocratic development of the decision-making process and the intervention process; and the change of targeting as a mechanism of social justice. Thus, the model of unequal distribution of rights, enhanced by the establishment of a residual state during the dictatorship and then by the sophistication of targeting policies during the democratic period, takes shape, particularly, in terms of the social management of childhood. The policies of health, education, and specialized protection, crystallize a model of continuity and neoliberal inflections. This is the reconfiguration of the Welfare State as a tension: the strong regulatory role that accompanies the liberalization of the social sectors is gradually anchored on a discourse of social rights that reflects the processes of democratization experienced by the country since 1990. The objective of this research is to reflect on the forms that the Welfare State adopts from the political-economic restructuration of the country and to trace these transformations in a socio-political and historical framework. In this way, this study seeks to analyze the reconfigurations of social and political process, from an empirical regard, discussing the studies of social policies towards the childhood. / Las transformaciones del Estado social de Chile luego de la restructuración político-económica realizada por la dictadura militar (1973-1990), ha sido objeto de un intenso debate. Sin embargo, las transformaciones realizadas desde 1973 en la relación entre el Estado, el mercado y la sociedad civil respecto al acceso a los derechos, se sitúan en una estructura de distribución desigual de derechos, forjada a lo largo del siglo XX. Esta filosofía del Estado social y su relación con los individuos, se caracteriza por la clasificación de beneficiarios: de un lado los portadores de derechos y del otro, los receptores de asistencia. Este sistema se organiza a partir de la configuración de dos vías de acceso a la protección, en relación directa con la participación en el mercado, y se caracteriza por la dimensión privatizada de la concepción de la solidaridad, sea a través de la familia o de la filantropía. El proceso de neo-liberalización introducirá tres inflexiones a ese modelo: la liberalización de los sectores sociales, que perfeccionará el sistema de colaboración público-privada; la tecnocratización de la toma de decisiones y de la intervención; el cambio en la naturaleza de la focalización, en tanto mecanismo de justicia social. De esta manera, el modelo de distribución desigual de derechos, aumentado por la implementación del Estado residual en dictadura, y luego por la sofisticación de la focalización en democracia, toma forma especialmente en el plano de la gestión social de la infancia. Las políticas de salud, educación y protección especializada, reflejan tanto este modelo de continuidad como las inflexiones neoliberales. Se trata de una reconfiguración del Estado social bajo tensión: el rol fuertemente regulador que acompaña la liberalización de los sectores sociales, está anclado progresivamente en un discurso sobre los derechos sociales que hace eco de los procesos de democratización vividos por el país desde 1990. El objetivo de esta investigación es reflexionar sobre las formas que adopta el Estado social a partir de la restructuración político-económica del país, tanto como trazar esas transformaciones en un marco político-histórico. De esta manera, nos interesamos al análisis sobre las reconfiguraciones de lo social y lo político en el nuevo escenario, a partir del estudio de las políticas de infancia.
10

Influência socioeconômica do Programa Nacional de Fortalecimento da Agricultura Familiar (PRONAF) no Estado do Paraná (2012-2017) / Socioeconomic influence the National Program for Strengthening Family Agriculture (PRONAF) in the State of Paraná (2012 - 2017)

Nardi, Alessandro Carlos 20 August 2018 (has links)
Submitted by Rosangela Silva (rosangela.silva3@unioeste.br) on 2018-11-28T22:31:26Z No. of bitstreams: 2 Alessandro Carlos Nardi.pdf: 2727020 bytes, checksum: f6c79df6a5b10c5d78b2a47ce6ce7d7d (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-28T22:31:26Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Alessandro Carlos Nardi.pdf: 2727020 bytes, checksum: f6c79df6a5b10c5d78b2a47ce6ce7d7d (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-08-20 / Family farming in Brazil, since the period of colonization, underwent several phases of changes and modifications, and for much of that period there were insufficient resources and credits for this class. The emergence of the National Program for Strengthening Family Agriculture (PRONAF) in 1995 brought family farmers a new spirit and an opportunity to pay for their crops as well as to acquire new inputs to expand their production. In this sense, the objective of this research was to analyze the socioeconomic influence of PRONAF in the State of Paraná between the years of 2012 and 2017. In order to achieve this objective, initially, through bibliographical research the variables studied were extracted and classified according to the productive, social and economic dimensions, being: economic dimension: GDP per capita and Food Acquisition Program (PAA); productive dimension: Gross Value of Production (VBP); social dimension: Family Grant Program, Gini Index and Municipal Human Development Index (IDH-M), in addition to PRONAF variables: Annual average value of contracts and average annual number of contracts. The necessary data were collected on the websites of the Central Bank of Brazil, Ministry of Social Development, Department of Agriculture and Supply / DERAL, Atlas of Human Development and the Brazilian Institute of Geography and Statistics. Then, through the statistical software SPSS©, the correlations, regressions and correspondence analyzes between the variables were performed. Thus, through qualitative and quantitative methods, it was verified that the PRONAF resources are not being directed to the municipalities with the lowest values of the HDI-M, GDP per capita and Gini Index. For the variables Family Allowance and Gross Production Value there was no direct relationship with the volume of PRONAF contracts. For the Food Acquisition Program, in general, the correlation between the average annual value of the contracts and the annual average of the PAA is positive, but weak. It was only possible to prove the impact of PRONAF on the Gross Value of Production in Paraná when multiple linear regression was performed, involving the average value of PRONAF contracts, the annual average of PRONAF contracts, IDH-M and GDP per capita, which shows that the social dimension was the one that presented the greatest positive relation between PRONAF and socioeconomic indicators. The results of the questionnaire indicated that EMATER has the role of disclosure of lines of credit and forms of access, technical guidance and monitoring through reports It is inferred that PRONAF is an important mechanism to support family agriculture, however, according to statistical analyzes, it is verified that the operationalization of the program occurs through insufficient actions to generate effective changes in the socioeconomic situation of the beneficiary public, making the program not reach its full objectives. / A agricultura familiar no Brasil, desde o período da colonização, passou por diversas fases de mudanças e modificações, sendo que em grande parte desse período houve insuficiência de recursos e créditos voltados para esta classe. O surgimento do Programa Nacional de Fortalecimento da Agricultura Familiar (PRONAF) em 1995 trouxe aos agricultores familiares um novo ânimo e uma oportunidade de custearam suas lavouras bem como adquirirem novos insumos para ampliarem sua produção. Neste sentido, o objetivo desta pesquisa foi de analisar a influência socioeconômica do PRONAF no Estado do Paraná entre os anos de 2012 e 2017. Para o cumprimento deste objetivo, inicialmente, por meio de pesquisa bibliográfica extraiu-se as variáveis estudadas as quais foram classificadas de acordo com as dimensões produtiva, social e econômica, sendo: dimensão econômica: PIB per capita e Programa de Aquisição de Alimentos (PAA); dimensão produtiva: Valor Bruto da Produção (VBP); dimensão social: Programa Bolsa Família, Índice de Gini e Índice de Desenvolvimento Humano Municipal (IDH-M), além das variáveis referentes ao PRONAF: Valor médio anual dos contratos e número médio anual de contratos. Na sequência, coletaram-se os dados necessários referentes às variáveis nos sites do Banco Central do Brasil, Ministério do Desenvolvimento Social, Secretaria de Estado da Agricultura e Abastecimento/DERAL, Atlas de Desenvolvimento Humano e do Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística. Em seguida, por meio do software estatístico SPSS© realizaram-se as correlações, regressões e análises de correspondência entre as variáveis. Assim, por meio de métodos qualitativos e quantitativos verificou-se que os recursos do PRONAF não estão sendo direcionados para os municípios que apresentam os menores valores do IDH-M, PIB per capita e Índice de Gini. Para as variáveis Bolsa Família e Valor Bruto da Produção não houve relação direta com o volume de contratos do PRONAF. Para o Programa de Aquisição de Alimentos, de modo geral, a correlação entre o valor médio anual dos contratos e a média anual do PAA é positiva, porém fraca. Só foi possível comprovar o impacto do PRONAF sobre o Valor Bruto da Produção no Paraná quando realizada a regressão linear múltipla, envolvendo o Valor médio dos contratos do PRONAF, a média anual dos contratos do PRONAF, o IDH-M e o PIB per capita, o que demonstra que a dimensão social foi que a apresentou maior relação positiva entre o PRONAF e os indicadores socioeconômicos. Os resultados do questionário apontaram que a EMATER possui papel de divulgação das linhas de crédito e formas de acesso, orientação técnica e acompanhamento por meio de relatórios. Infere-se que o PRONAF é um importante mecanismo de apoio à agricultura familiar, entretanto, de acordo com as análises estatísticas, verifica-se que a operacionalização do programa ocorre por meio de ações insuficientes gerar mudanças efetivas na situação socioeconômica do no público beneficiário, fazendo com que o programa não atinja os seus objetivos plenos.

Page generated in 0.0377 seconds