Denna studie har för avsikt att ta reda på hur rollen som förstelärare kan upplevas på förskolan gällande arbetsuppgifter, gränsupprätthållning samt yrkesidentitet. Förstelärare i förskolan blir allt fler trots att staten inte har avsatt en budget för att skapa karriärvägar i förskolan, vilket gör att uppdragsbeskrivningar sker på kommunal nivå och är beroende av kommunala riktlinjer och de behov som finns i verksamheten för närvarande. Sedan införandet av lärarlegitimation för förskollärare, i samband med omorganisering av institutionen, har både arbetsroller och ansvarsfördelning ändrat karaktär. I denna studie undersöks den nya rollen förstelärare i förskolan genom kvalitativa intervjuer, som analyseras utifrån teorier om yrkesidentitet och systemteori. Resultatet visar att befattningen är beroende av flera aktörer såsom organisation, kollegor och chef för att kunna identifiera sig i sin nya yrkesroll. Tjänsten innebär att organisationens ansvarsfördelning omstruktureras, vilket har lett till att gränser och positioner upprätthållits från försteläraren gentemot övrig personal och tvärtom. Slutsatsen är att attityder ifrån olika aktörer och politiska reformer påverkar hur tjänsten som förstelärare mottagits och upplevts i olika verksamheter.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse kring hur pedagogers och barns positioner förändras då pedagoger går in i barninitierad lek. Detta undersöktes med hjälp av de teoretiska begreppen som om, som är, agency, metakommunikation och alteritet. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod och observationer. Som teori har studien tagit utgångspunkt i lekresponsiv undervisningsteori. Insamlad data analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat visar att pedagogens deltagande i en barninitierad lek påverkar de deltagande barnen i leken samt påverkar leken och dess utveckling. Studiens slutsats blev därmed att ett pedagogiskt deltagande kan utspela sig på tre olika sätt. Pedagogen kan delta på ett intensivt sätt som resulterar i att barnen kan bli störda i leken och kan behöva avbryta den. Pedagogen kan delta försiktigt där barnen kan fortsätta sin lek med stöttning från en pedagog.Pedagogen kan bli inbjuden av barnen och göra att pedagogen kan delta på barnens villkor. Dessa tre sätt visar i sin tur att pedagogens agerande i sitt deltagande påverkar barnen och deras fria lek. Med användning av de teoretiska begreppen har det skapats en förståelse för samspelet och vikten av att anpassa sitt bemötande som pedagog i barninitierade lekar. / The purpose of the study is to give a deeper understanding regarding how educators and childrens positions change when the educators participate in child-initiated play. This was investigated through theoretical concepts such as: as-if, as-is, agency, metacommunication, and alterity. To answer these questions observations together with a qualitative method was used. The study is founded on play-responsive learning theory. Data was collected and analyzed using thematic analysis. The study shows that educators participation in child-initiated play affects the participating children as well as the play and its development. The conclusion of the study is that pedagogical participation can occur in three different ways. The educator can participate intensely, leading to the children being disturbed and needing to interrupt their play. The educator can participate cautiously, which means that the children are allowed to continue their play with support from the educator. The educator can lastly be invited by the children and participate on their terms. These three ways display that the educators actions in participation have an impact on the childrens free play. Through theoretical concepts, the study highlights the importance of adapting to the needs of children in child-initiated play, and the importance of the interaction between educators and children.

International Telemetering Conference Proceedings / October 25-28, 1999 / Riviera Hotel and Convention Center, Las Vegas, Nevada / Due to Cost and Safety considerations the Range Division of the 412th Test Wing is upgrading remote telemetry (TM) antenna sites to be operated and monitored remotely. This is possible, in part, due to the installation of fiber optic cable, and the use of ATM communications protocol. Both of these applications significantly reduce signal latency from the remote control station located at Ridley Mission Control Center (RMCC) and the Antenna site. This paper discusses the challenges associated with controlling these sophisticated systems remotely. We will also describe the decisions and how they were made, the concerns over system performance, and the impact to other systems. This paper also addresses the technologies chosen to support the requirements and overcome the challenges. The benefits of remote range sensors are also discussed. We will provide top-level block diagrams of the system architecture.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnliga följare i åldern 19–24 år förhåller sig till kända influencers sociala medier inom mode, skönhet och livsstil.

"Should we kick football, miss?" - A qualitative study of children´s perceptions and expectations in preschool staff and thereof their gender creation in preschool.  Det övergripande syftet med den här studien är att i förskolläraryrket, vilket är dominerat av kvinnor, få en inblick i hur barn upplever skillnader på manliga och kvinnliga pedagogers sätt att initiera aktiviteter i förskolan och därav hur genus kan skapas genom lek och aktivitet. I studien ingår semistrukturerade gruppintervjuer med 2-3 barn i varje grupp i åldern 4-5- år. Syftet med dessa intervjuer var att se om det går att urskilja hur barn ser på en verksamhet där det finns manliga pedagoger och vilka förväntningar barnen har på manliga pedagoger till skillnad från de kvinnliga pedagogerna. Intervjuerna visar att barnen inte själva uttalar någon skillnad av om pedagogerna är av kvinnligt eller manligt kön. Barnen uttrycker dock skillnader av genuspositioner då pojkar uttalar sig nedvärderande om kvinnligt kopplade aktiviteter samtidigt som flickor uttrycker sig positivt till manligt kodade lekar och sysslor. Barnen uttrycker en förväntan på de manliga pedagogerna om att få utöva manligt kodade lekar. Dessa skulle lika väl kunna utövas av kvinnliga pedagoger. Studiens resultat visar att det inte är män som manligt kodade genusmodeller som saknas i förskolans verksamhet utan det är mannen som person som behöver få ett erkänt inträde och tilldelas större utrymme i förskolans verksamhet. På så vis kan män företräda sitt kön och samtidigt inta kvinnligt kodade positioner och verka könsöverskridande, för att vidare parallellt med kvinnliga kollegor vilka antagit manligt kodade positioner, bidra till en jämställd verksamhet.

Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) är en typ av multiagentsystem där agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorin för DALMAS bygger på deontisk logik, och normer i det normativa systemet uttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet med detta arbete är att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kan ge samt hur man ska kunna skapa effektivt sådant. Går det att skapa ett normsystem som kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunna jämföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram. Testresultaten visar bl.a. att ett enkelt normsystem fungerar bättre än inget alls. Tester av den befintliga prologimplementationen har också gjorts vilket har bidragit till förslag till förbättringar av DALMAS-arkitekturen och implementationen.

The goal of this diploma thesis is to design a robotized workplace for treatment of thermoplastic products based on documentation from a real project announced by Form s. r. o. In order to understand a problematic of robots and robotized workplaces, the theoretic introduction in the beginning of work is reserved for. Besides a brief summary of robot history the introduction brings also some overview on present robot applications and it tries to classify robots into various groups according different standpoints. The main part of the theory however deals with optimized design of robotized workplaces by using a systematic approach. The topic covers also a robot safety. There are mentioned sources of safety risks and ways how to avoid them. The presented theory is at last used in the following, most crucial, part of the thesis – the final design itself. An attention is focused mainly to a design of a revolving positioner, which becomes a key element of whole workplace. Different design variants of inner most significant mechanisms are presented and by using sophisticated methods, the best solutions are chosen. Finally a simulation of whole robotized workplace is made and conclusions based on real implementation are summarized.

I förskolans läroplan Skolverket (2018) står att lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande, vilket således indikerar lekens stora betydelse i förskolan. I leken utmanas barnen tillsammans med andra barn i det sociala samspelet, vilket också etablerar olika former av kamratkulturer mellan barnen i leken. Kamratkulturerna är dock inte endast lätt för barnen då kamratkulturerna även kan skapa utanförskap och liknande. Syftet med följande studie är öka kunskapen om barns kamratkulturer i förskolan och hur dessa etablerar sig i barnens fria lek.1 Studien ska belysa de kunskaper som krävs för att förstå barns kamratkulturer och hur barnen tar sig in i dem genom olika tillträdesstrategier. Som metod för studien har kvalitativdata utifrån observationer av barns lek på två förskolor samlats in. Barnen som var med i observationerna var i åldrarna 3–6 år. Observationerna har analyserats utifrån olika begrepp som kamratkulturer, tolkande reproduktion och access strategier hämtade från Corsaro (1978, 2017). Resultatet från observationerna synliggör hur barn intar olika positioner i kamratkulturerna. I leken finns det en eller flera som positionerar sig som ledare vilka vill styra lekens innehåll medan de andra barnen följer ledaren. Resultatet visar också att det finns skillnader i hur pojkar och flickor positionerar sig och söker tillträde till leken.

Diskrepansen mellan inställningen gentemot fysik hos elever på gymnasiet i Europa och Nordamerika och arbetsmarknadens krav på kompetens inom naturvetenskapliga ämnen skapar utmaningar inför framtiden. Inställningen gentemot fysik har visat sig förbättras genom användandet av kollaborativt lärande och representationer. Rapporten syftar till att analysera svenska gymnasieelevers kommunikation i relation till deras identitet som fysiker samt hur de använder olika fysikaliska representationer i en kollaborativ kontext. Datan har insamlats genom gruppdiskussioner där elever tre och tre tillsammans löser kontextrika problem. Det visar sig att den matematiska representationen används frekvent och har en stark ställning i samtalen medan andra representationer som grafer och figurer snarare ses som hjälpmedel för lösningen. Den matematiska representationen ger även upphov till att respondenterna positionerar sig i samtalen som experter. Resultaten stärker tidigare forskningsresultat som påvisar matematikrepresentationens frekventa användning. / The discrepancy between the attitudes that students in upper secondary school has towards physics as a subject in Europe and North America and the labor market requirements of competence in science and technology creates challenges for future generations. The attitudes towards physics have shown to improve when different educational approaches of teaching, such as collaboration and the use of multiple representations have been applied. This report aims to analyse students in Swedish upper secondary schools communication in relation to their physics identity, as well as how they use multiple representations in a collaborative context. To analyse these relations, data has been gathered through group discussionss where students are encouraged to solve context-rich problems collaboratively. My findings shows that the mathematical representation is the most frequently used and also have a dominant position in relation to other representations such as graphs and figures, which are seen predominantly as an aid in forming the solution. When the students in the study utilize the mathematical representation they also tend to position themselves as experts. The findings are in line with previous research which have studied how students use multiple representations.

Syftet med studien är att studera barns fria lek i förskolan ur ett maktperspektiv. De frågor som besvaras är: Vilka tillträdesstrategier kan urskiljas i förhållande till barns lek? Vilka former för inkludering och exkludering kan urskiljas i förhållande till barns lek? Vilka positioner kan urskiljas i leken och hur uttrycks dem? Hur får barn status och inflytande över leken? I mötet med empirin synliggjordes maktprocesser i barns lek, vilket resulterade i makt som huvudbegrepp. Studien utgår från grundad teori där olika maktbegrepp vävs samman för att framställa ett maktperspektiv för vår empiri. Inspiration är hämtad ur studier som analyserat makt på olika sätt, samt studier om tillträdesstrategier som i vår studie ses som en del av en maktpraktik. Tillträdesstrategier framkom som en del av en av inkluderings- och exkluderingsprocess, där barn använder makt för att bevilja eller neka deltagande i leken. Ett mönster tydliggjorde att det ofta var samma barn som beviljade deltagande och samma barn som blev nekade deltagande i leken. Detta mönster synliggjorde barns olika positioner, samt högre eller lägre status i barngruppen. Dessa positioner är bestående eller föränderliga. Status och inflytande över leken framkom genom faktorer som ålder och egenskaper av en lekledare: fantasi, kreativitet och initiativförmåga.