Spelling suggestions: "subject:"positionerings"" "subject:"positioneringssystem""
1 |
"Det är farligt för våra barn" : Diskurser kring elevers populärkultur i fritidshem / It is dangerous for our children” : Discourses around students´ popular culture in leisure time centresSava Alonso, Marcos January 2024 (has links)
Jag fritidshemmet ska undervisningen utgå ifrån elevernas intressen. Ett vanligt sätt att tolka detta är att använda sig av elevernas populärkultur när man planerar undervisning. Men hur ser verkligen arbetet med elevernas populära kultur ut i verksamheten och vilka faktorer påverkar detta arbete? Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i fritidshem talar om elevers populärkultur. Detta har gjorts med hjälp av diskursteori och positioneringsteori. Empirin har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med pedagoger i fritidshem. Dessa intervjuer har sedan analyserats för att hitta övergripande diskurser. Delar av elevernas populära kultur används i fritidshem i grundskolan men är betydligt mindre i fritidshem i anpassad grundskola. Studien visar att det finns olika diskurser som rör elevers populärkultur. Vilken diskurs som råder beror främst på vilken av populärkulturen som det talas om men elevgrupper och miljö är också faktorer. Pedagogerna i studierna upplever att de har kunskaper om vilken populärkultur som intresserar eleverna men har mer bristande kunskaper när det gäller detaljerna om denna populärkultur. Många av föreställningarna kring elevernas populärkultur grundas i etablerade kunskaper och pedagogerna riskerar ibland genom sin diskurs att hämma kritiska pedagogiska diskussioner.
|
2 |
En för alla, alla för en? - Hur förskollärare resonerar kring arbetet med särskilt stödJonasson, Johan, Elmgren, Magnus January 2020 (has links)
The main objective of this study is to explore how preschool teachers describe their experiences of working with children in need of special support. The empirical data used in this qualitative study was reached by conducting phone interviews with seven preschool teachers working in Sweden. Questions were asked about definitions of certain terms, feelings of capability and experiences. Through analysis of the data, the aim is to paint a nuanced image regarding the complexity of a preschool teacher's task of ensuring that every child's need of support is seen to. The theoretical framework used is one composed mainly of positioning theory, with support from and anchoring in other concepts which were considered appropriate given the acquired data. Our analysis show the complex nature of the relationship between the preschool teacher and the concepts used in documents of control, for example the preschool curriculum. Furthermore we find that the broad variations of definitions regarding guiding concepts in such documents, likely provide a hindrance on the road towards equivalence. The respondents, though, described themselves as capable and competent in providing the special support for the children deemed to be in need of such. They argued that a more palpable hindrance in the everyday work with ensuring every child's right to equal opportunities was a lack of organisation with regards to staffing and group sizes. We also found that the respondents perceived a sense of powerlessness regarding their ability to affect this situation. This might lead to the stagnation of standard procedure in a state which is unwanted by the preschool teachers and not in the best interest of children's rights.
|
3 |
Hur uppfattas folkbibliotekariernas kompetenser? : En intervjustudie ur både folkbibliotekariernas samt användarnas perspektiv / What is the perception of the public librarians' competencies? : An interview study from both the librarians' and the users' perspectiveAlfredsson, Victoria, Alström Johansson, Tove January 2023 (has links)
The aim of this study is to see how users of the public library positions librarians with their competencies and to compare this to librarians' own thoughts about their competencies. The research questions were as follows 1) How do the public librarians, who participated in our study, view their competencies? 2) How do users, who participated in our study, view the competencies of public librarians? 3) Are there any similarities or differences between the users and the librarians views about the public librarians competencies? The method is semi-structured interviews with six librarians and five users. The data was then analyzed with positioning theory. The results show that users positioned librarians as a profession characterized by pleasant and service minded professionals with useful literature knowledge. The librarians positioned themselves in a profession where assisting their users is the main goal, that every competence matters because one never know who one is meeting and what their needs might be.
|
4 |
"Jag har ju hela livet framför mig" : En narrativ studie om unga tjejers berättelser om att leva i en våldsam relation / ”I do have my whole life ahead of me” : A narrative study of young women´s stories about life in a violent relationshipSöderqvist, Amanda January 2019 (has links)
Syftet med uppsatsen är att explorativt undersöka hur unga tjejer i en stödchatt på internet berättar om det våld de upplever eller har upplevt i sin nära relation. Med hjälp av en narrativ metod och teorin om positionering har uppsatsen svarat på vad som är framträdande i unga tjejers berättelser om våld samt hur unga tjejer positionerar sig själva och andra i relation till våldet de upplever i sin nära relation. Resultatet visar att unga tjejer berättar om all form av våld där framträdande har varit den höga kontroll många av tjejerna tvingas leva under. Resultatet visar även att majoriteten av tjejerna inte berättat om våldet för någon samt att en osäkerhet finns gällande var gränserna mellan kärlek och våld går. För att minska denna osäkerhet behövs kunskap bland unga om vad ett bra förhållande är, om vart man kan vända sig när man upplever våld i sin nära relation samt en generell kunskap om de lagar och regler som finns att tillämpa om man upplever våld i sin nära relation.
|
5 |
Olika förhållningssätt, olika förutsättningar : Samspel kring barns bildskapande i förskolanSvensson, Felicia, Biltmark, Emil January 2015 (has links)
Den här kvalitativa studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Positioneringsteorin används för att analysera den producerade empirin. Två pedagoger och fembarn i åldrarna två till tre år på en förskola i västra Sverige har deltagit i studien. Videofilmninghar använts som metod för att producera empirin. Syftet med studien är att studera pedagogernasförhållningssätt gentemot de yngsta barnen i åldrarna två till tre vid bildskapande. Syftet är ocksåatt studera de positioner som pedagoger och barn intar och tilldelas under aktivitetens gång. Vårfrågeställning har varit: Hur gestaltar sig samspelet mellan pedagog-pedagog och pedagog-barnunder bildskapande? Resultatet visar att pedagogernas subjektspositioner bidrog till hur barnentog sig an bildaktiviteterna samt positionerna som de blev tilldelade. En bidragande faktor ibildaktiviteterna var också huruvida barnen positionerade sig själva och de andra barnen samtpedagogerna. Det sociala samspelet skiftade under aktiviteternas gång beroende på vilkasubjektspositioner som var aktuella. Men det förekom ompositionering vid flera tillfällen utifrånvad situationen krävde. De båda pedagogerna intog vitt skilda subjektspositioner underaktiviteterna. / This qualitative study is based on a social constructionist perspective. Positioning theory is used to analyze the produced empirical data. Two preschool teachers and five children two to threeyears old at a nursery school in western Sweden have participated in the study. Video recordinghas been used as a method to produce the empirical data. The purpose of the study is to study theeducators approach towards the youngest children aged two to three during activities in thecreative arts. The aim is also to study the positions educators and children adopt and assignduring the activity. Our research question was: How is the interaction between teacher-teacherand teacher-child during creative arts portrayed? The result shows that teachers' attitudescontributed to the way the children took on the art activities and the positions which they wereassigned. It also contributed to how the children responded. A contributing factor in the artactivities were also whether the children positioned themselves and the other children andteachers, or were positioned themselves. Social interaction shifted during the activity dependingon the subject positions that were active at the time. During the activities there wererepositioning several times based on what the situation demanded. The two teachers took verydifferent subject positions during the activities.
|
6 |
Låt inte maten tysta mun! - samtalet kring matbordet som en arena för delaktighet och inflytande i förskolanSundberg, Hanna, Florie, Sherin January 2019 (has links)
Studien vill belysa hur informella samtal kan uppmuntra barns delaktighet, genom en förståelse för tillträdesstrategier och uteslutningar inom diskursen kring matbordet. Samtalets roll för barns inflytande och måltiden som en del av det pedagogiska arbetet samt den maktbalans som finns mellan barn och vuxna belyses. Utifrån videoobservationer av lunchmåltiden på två förskolor analyseras det sociala samspelet inom kamratkulturen och den vuxnes roll för barns deltagande, delaktighet och inflytande utifrån en socialkonstruktionistisk hållning. Positioneringsteori och kamratkultursteori används som analytiska verktyg. Studien visar att positioneringar mellan barnen har en betydande påverkan på det enskilda barnets delaktighet och inflytande i samtalet. Även den vuxnes agerande som samtalsstöd och upprätthållare av normer och regler spelar stor roll.
|
7 |
Kunskapande som involverar personer med demenssjukdom : En kvalitativ studie utifrån multimodal interaktionsanalys och positioneringsteori / Knowledging in People with Dementia : A Qualitative Study Using Multimodal Interaction Analysis and Positioning TheoryÖstenberg, Hanna January 2019 (has links)
Allt fler personer lever med eller har en nära anhörig som lever med en demenssjukdom. En demenssjukdom leder till kognitiva nedsättningar som påverkar individens kommunikation. Deltagande i social interaktion är vitalt för en god livskvalitet samt känsla av själv, värde och identitet hos personer med demenssjukdom. Interaktion där personer med demenssjukdom deltar påverkas av de kommunikationssvårigheter som följer demenssjukdomen, men också av samtalspartners syn på personen med demenssjukdom. Föreliggande studie undersöker interaktion som involverar personer med demenssjukdom med fokus på hur kunskapande manifesteras i interaktionen, hur personer med demenssjukdom positionerar sig själva och positioneras av andra som personer som kan någonting samt vilken betydelse som positionering har för personer med demenssjukdoms deltagande i social interaktion. Kunskapande har definierats som ett aktivt görande av kunskap genom mellanmänsklig interaktion. Data har utgjorts av totalt 30 timmar audio- och/eller videoinspelning av naturligt förekommande interaktion där personer med demenssjukdom deltar, från vilken 14 representativa samtalsexempel lyfts fram. Vid analys har multimodal interaktionsanalys samt positioneringsteori använts. Analysen visar att kunskap kan manifesteras hos personer med demenssjukdom genom kunskapande, en dynamisk process där kunskap förhandlas fram genom samtal. Att positioneras som samt positionera sig själv som kunnande verkar ha en positiv effekt på personer med demenssjukdoms möjlighet att ge uttryck för sin kunskap. Personer med demenssjukdom kan således vara delaktiga i kunskapandeprocesser och de sociala situationer som ligger till grund för kunskapandet. Kliniska och praktiska implikationer kring främjandet av deltagandet i social interaktion hos personer med demenssjukdom presenteras. En demenssjukdom medför förändrade förutsättningar för social interaktion men viktigt är att se till individens styrkor och bevarade förmågor samt ge individen förutsättningar för att kunna delta i samtal och ge uttryck för sin kunskap. / An increasing number of people live with dementia or have a close relative who does so. Participation in social interactions is vital for sustaining quality of life and a feeling of self, value and identity in people with dementia. Dementia causes cognitive impairments that affect the person’s ability to communicate. Interactions in which people with dementia participate are influenced by the communicative difficulties that arise as a result of the disease, but also by the conversational partner’s view of the person with dementia. The present study investigates interactions involving people with dementia, focusing on how knowledging is manifested in the interaction, how people with dementia position themselves and are positioned by others as people with knowledge, and what effects this positioning has on the participation of people with dementia in social interactions. Knowledging is defined as the active making of knowledge through interpersonal interactions. The data consists of 30 hours of audio and video recordings of naturally occurring conversations in which people with dementia participate, from which 14 representative conversational examples were highlighted. Multimodal interaction analysis and positioning theory were used in the analysis. The analysis revealed that knowledge can be manifested in people with dementia through knowledging, a dynamic process in which knowledge is negotiated through conversation. Being positioned as knowing by others, as well as positioning oneself as knowing, seems to have a positive effect on the ability to express knowledge in people with dementia. People with dementia can therefore be involved in knowledging processes and the social situations that form the basis of knowledging. Some potential clinical and practical implications of promoting the participation of people with dementia in social interactions are suggested. Dementia changes the conditions for social interaction, but it is important to highlight each individual’s strengths and retained abilities and provide them with the conditions for participating in interactions and expressing their knowledge.
|
8 |
Barns sociala vardagsliv i förskolan / Children’s everyday social life in preschoolSkånfors, Lovisa January 2013 (has links)
The overarching aim of the studies in this dissertation is to contribute knowledge about children’s shared social knowledge in their preschool peer cultures, regarding both content and how it is established and maintained. An ethnographic approach has been used to study the shared activities of children, aged 3-5, in the preschool. During 1 ½ years, one preschool setting was visited on a regular basis. One hundred hours of observation have been made and documented through video camera recordings and field notes. The theory of children’s peer cultures (Corsaro, 2005), positioning theory (Harré & Langenhove, 1999a) and social representation theory (Moscovici, 2001) have been used as theoretical tools in the analyses. The empirical results are presented in four articles (articles I-IV) and are all illustrations of the children’s shared social knowledge. The findings are that children’s shared social knowledge involves two main aspects of knowledge about relations; how to establish and maintain relations vis-à-vis various tokens or social resources (articles III and IV), and how to create distance to relations (articles I and II). Another find is that there seems to be a tension between the children’s social knowledge and the social norms explicitly formulated in the studied preschool context. / I den här avhandlingen undersöker Lovisa Skånfors barns sociala vardagsliv i förskolan. Det specifika syftet är att bidra med kunskap om barns gemensamma sociala kunskaper i förskolans kamratkulturer, både vad gäller dess innehåll och hur de etableras och upprätthålls. Författaren har genom ett etnografiskt arbetssätt följt barns gemensamma aktiviteter på en 3-5-årsavdelning i en svensk förskola, under 1,5 år. Resultatet visar att barns gemensamma sociala kunskaper handlar om hur man kan skapa och upprätthålla relationer och hur man kan distansera sig från relationer. Barns sociala relationer skapas och upprätthålls i relation till olika sociala resurser (rätt ålder, specifika kompetenser och tidigare etablerade relationer). Barn skapar dessutom distans till andra barn och vuxna genom att på olika sätt dra sig undan i förskolekontexten. Resultatet visar också att det tycks finnas en spänning mellan barnens gemensamma sociala kunskaper och de normer om kollektivitet som explicit formuleras i den studerade förskolekontexten. Avhandlingen vänder sig till forskare och praktiker med intresse för frågor kring förskola och förskolebarns sociala samspel.
|
Page generated in 0.1398 seconds