Sammanfattning   2015 orsakade inbördeskriget i Syrien en stor flyktingvåg över Europa som även drabbade Sverige. Detta orsakade en akut situation där asylboenden snabbt måste etableras. Dessa asylboenden etablerades i hög utsträckning utanför städernas urbaniserade läge där befintliga fastigheter fanns tillgängliga. Migrationsverkets egna boenden räckte under en tid inte till, utan upphandlingar av passande anläggningar gjordes med privata fastighetsägare. I Molkom var det en privat fastighetsägare som själv tog kontakt med Migrationsverket och erbjöd lämplig lösning som fanns på orten. En gammal skola som skulle byggas om till kulturcenter kunde istället bli ett asylboende i ett naturskönt område. På grund av de många asylboenden som etablerades på landsbygden har denna uppsats syftet att undersöka de positiva aspekter som eldsjälars insatser har spelat för orten angående etablering av asylboendet. Avvecklingen av de privata asylboendena gick fort efter beslut av Migrationsverket, detta orsakade starka känslor hos det engagerade samhället som arbetat hårt för de asylsökandes behov. I många tätorter och så även i Molkom är eldsjälar en stor del av samhället, samhällsorganisationer på gräsrotsnivå som kämpar för bygdens bästa. Den ökande migrationen orsakar en samhällsförändring som  kräver en planering som inte enbart tar hänsyn till en kultur och ideologisk uppfattning. Dagens planering handlar om visioner och en långsiktig önskvärd framtid, i Molkom finns denna vision om en långsiktig önskvärd framtid, där en ökad befolkningstillväxt i form av nyanlända svenskar kan bosätta sig. Arbetet har en kvalitativ metod där intervjuer med samhällsaktörer ger en nyanserad bild av hur situationen i Molkom såg ut. En stor grupp av eldsjälar och volontärarbetare i Molkom skapade förutsättningar att lyckas med en god etablering av de asylsökande. Öppenhet och integration var ledord i allt man gjorde. Slutsatsen är att öppenheten av platsen är av stor betydelse för etablering av de asylsökande för en lyckad integration. Det krävs också stor ansträngning och vilja från eldsjälar, volontärer och allmänhet om de nyanlända vill stanna kvar i bygden efter besked om uppehållstillstånd som bidrar till en levande bygd där fler naturliga mötesplatser blir ett resultat. En annan slutsats är då att bostadsmarknaden måste våga satsa på landsbygden och mindre orter om detta ska kunna bli verklighet. ytterligare en slutsats är att aktiviteter är ett effektivt sätt att integrera nyanlända in i samhället då det krävs ett visst mått av engagemang från både nyanlända och ortsbor.     Nyckelord:        asylboende,        eldsjäl,        öppenhet,        landsbygd,        positiva

Studien syftar till att få fördjupad kunskap om hur lärare verksamma i årskurserna F–3 arbetar med högläsning i sin undervisning, vad det har för syfte och vilka arbetssätt som används. Som datainsamling genomfördes observationer med efterföljande intervjuer med sex verksamma lärare inom årskurs F–3. Resultatet visar att lärarna är positiva till högläsning och att det finns många fördelar med att läsa högt för barn samt att det används i högsta grad som en lugn stund under dagen. Det resultatet även visar är att något arbete kring boken före, under och efter inte sker i samma utsträckning som forskning påvisar som effektiva arbetssätt. Studiens slutsats blir således att lärarna eftersträvar ett arbete kring boken, men som inte tydligt framkommer under observationerna, lärarna är alla eniga om att högläsning har många positiva effekter för att bidra till elevernas språkutveckling. Trots denna positiva inställning så hamnar arbetet kring boken i skymundan och högläsning för många av lärarna används som en lugn stund.

Bröstcancer är en vanlig sjukdom som årligen drabbar många personer där majoriteten är kvinnor. Överlevnaden efter bröstcancer ökar vilket gör att det behöver finnas förutsättningar för vården att kunna tillgodose kvinnornas behov även efter sjukdomen. Att genomgå cancer är en utmaning som ofta är associerat med negativa konsekvenser. Vilket gör det viktigt att lyfta positiva upplevelser som kan komma med att ha överlevt. Examensarbetets syfte är att beskriva kvinnors positiva upplevelser av livet efter att ha överlevt bröstcancer. För att besvara syftet har en litteraturöversikt genomförts där nio vårdvetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Nya insikter om livet, Nya livsstrategier etableras och Förändrad relation till andra. Där synliggörs kvinnors upplevelse av att livsperspektivet ändras vilket gjort att insikt om vad som är viktigt i livet infinner sig och att hälsa inte kan tas för givet. Resultatet visar även att ha genomgått bröstcancer har hjälpt kvinnor att hitta nya strategier för hantering av de psykiska och fysiska påfrestningar som kan finnas efter sjukdomen. Samt kvinnors upplevelse av att finna styrkan att våga stå upp för sig själva och för det som är betydelsefullt. Även kvinnors beskrivning av en förbättrad relation till familjen efter att ha gått igenom en tuff resa tillsammans. Slutsatser som dras är att positiva upplevelser av livet efter sjukdomen kan finnas även om bröstcancer kan innebära många svårigheter. En ökad förståelse om bröstcancer och de positiva som medföljer kan minska stigmatisering kring bröstcancer.

El objetivo de este estudio, fue analizar la validez basada en la estructura interna y la fiabilidad mediante el coeficiente alfa de Cronbach de la Escala de Parentalidad Positiva (E2P) de Gómez y Muñoz (2014). La muestra estuvo compuesta por 456 personas entre padres y cuidadores (abuelos, tíos y hermanos) de niños de 0 a 5 años, provenientes de una provincia de la región andina del Perú. Además, se aplicó el Inventario de Conductas Parentales (ICP) como evidencia de validez convergente, el cual evalúa las conductas positivas o negativas hacia el niño que presentan los padres durante la crianza. Como resultados, el análisis factorial exploratorio de la E2P determinó las cuatro dimensiones originales que explicaron el 46.27% de la varianza total. Las correlaciones entre las puntuaciones del ICP, específicamente las conductas de apoyo y compromiso resultaron significativas con las dimensiones Protectora (r= .402, p <0.01), Reflexiva (r= .329, p <0.01), Formativa (r= .291, p <0.01) y Vínculo (r= .439, p <0.01) de la escala en estudio; mientras que resultaron correlaciones negativas las conductas de hostilidad y coerción son las dimensiones Protectora (r= -.023, p <0.01), Reflexiva(r= -.019, p <0.01), Formativa (r= -.030, p <0.01) y Vínculo (r= -.077, p <0.01). Así mismo, utilizando en método de consistencia interna, la confiabilidad de las cuatro dimensiones fue de 0.77 a 0.88. Estos resultados permiten concluir que el E2P presenta evidencias de validez y confiabilidad para medir las competencias parentales en una población en la zona sierra del Perú. / The aim of this study was to analyze the validity based on the internal structure and reliability using Cronbach's alpha coefficient of the Positive Parenthood Scale (E2P) of Gómez and Muñoz (2014). The sample consisted of 456 people between parents and caregivers (grandparents, uncles and brothers) of children from 0 to 5 years old, from a province of the Andean region of Peru. In addition, the Inventory of Parental Conduct (ICP) was applied as evidence of convergent validity, which evaluates the positive or negative behaviors towards the child that the parents present during the upbringing. As results, the exploratory factor analysis of the E2P determined the four original dimensions that explained 46.27% of the total variance. The correlations between the ICP scores, specifically the support and commitment behaviors were significant with the dimensions Protective (r = .402, p <0.01), Reflective (r = .329, p <0.01), Formative (r = .291 , p <0.01) and Link (r = .439, p <0.01) of the scale under study; while negative correlations were the behaviors of hostility and coercion are the dimensions Protective (r = -.023, p <0.01), Reflective (r = -.019, p <0.01), Formative (r = -.030, p < 0.01) and Link (r = -.077, p <0.01). Also, using the internal consistency method, the reliability of the four dimensions was 0.77 to 0.88. These results allow us to conclude that the E2P presents evidence of validity and reliability to measure the parental competences in a population in the highlands of Peru. / Tesis

SAMMANFATTNING Bakgrund   I Sverige uppskattas cirka 6000 personer leva med sjukdomen HIV och cirka 500 nya fall rapporteras varje år. Viruset kan överföras och smitta personer på olika sätt. Det kan ske genom sexuella kontakter, blodöverföring eller genom mor till barn. Det kan ta flera år från smittotillfället tills dess att personen upplever symtom till följd av att immunförsvaret är nedsatt. Det finns inte någon behandling som kan bota HIV, det finns däremot läkemedel som kan bromsa förökningen av viruset. HIVpositiva riskerar att bli utstötta och diskriminerade av familj, på arbetsplatsen och i samhället.  Många håller diagnosen för sig själva och berättar för få personer. Flera symtom vid en hivinfektion kan påverka livskvaliteten negativt. Undervisning om sjukdomen krävs för att patienten ska ha möjlighet att förstärka, anpassa eller förändra sina förutsättningar. Syfte   Syftet var att beskriva hur undervisning om sjukdomen HIV kan påverka livskvaliteten för HIVpositiva personer utifrån undervisarens perspektiv. Metod   En kvalitativ forskningsmetod valdes för att besvara syftet. Till intervjuerna inkluderades personer som arbetar med att undervisa personer som lever med sjukdomen HIV. En semistrukturerad intervjuguide utformades med övergripande ämnesområden. Sju intervjuer genomfördes. Resultat   Samtliga informanter upplevde att HIV-positivas delaktighet vid undervisningen krävdes för att informationen skulle nå fram till de HIV-positiva personerna. Informanterna hade olika tillvägagångssätt att undervisa om sjukdomen, gemensamt var att lära hivpositiva att leva med HIV. Informanterna upplevde att med en ökad kunskap om sjukdomen fick personerna en bättre självkänsla och kunde på det viset acceptera sin situation som hivpositiv. Undervisningstillfällena gav möjlighet att träffa andra personer som var hivpositiva och en samhörighet uppstod personerna emellan. Det gav tillfälle att få berätta om sjukdomen och dela med sig av sina upplevelser. Slutsats   Resultatet visade att undervisarnas upplevelse var att undervisning om sjukdomen HIV påverkade hivpositivas livskvalitet positivt. Undervisningen kunde ge bättre självkänsla, strategier att hantera och acceptera sjukdomen, bidra till att inte bli påverkad av fördomar, minska oro och ångest samt bidra till en känsla av samhörighet. Samtliga informanter betonade att mer information skulle behövas till allmänheten för att HIV skulle bli en sjukdom som blev lättare att leva med.   Nyckelord: HIV-positiva, Livskvalité, undervisning, Samhörighet, HIV.

Mänsklig aktivitet har lett till ett ökat utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Ett nästintill linjärt förhållande mellan koncentrationen växthusgaser och den globala temperaturen har noterats, där en ökad växthusgaskoncentration leder till en förhöjd temperatur på jorden. Positiva återkopplingsmekanismer är fenomen vilka bidrar till ytterligare flöde av växthusgaser till atmosfären, och utspelar sig då temperaturen på jorden ökar. I detta examensarbete kartläggs positiva återkopplingsmekanismer som forskare funnit inom klimatförändringarna, samt hur de påverkar möjligheterna att forska på klimatförändringarnas framtida konsekvenser. Detta relateras sedan till undervisningen om klimatförändringarna i biologiämnet i gymnasieskolan, med avseende på känslohantering för elever och lärare.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är ett unikt inkapslat retrovirus vilket orsakar ett sviktande immunsystem. Viruset upptäcktes på 1950-talet och smittspridningen eskalerade under 1980-talet vilket spred rädsla i samhället. Detta bidrog till att stigma skapades mot HIV- positiva människor. Stigmat mot HIV- positiva människor lever kvar i samhället än idag, trots medicinska framsteg. Stigma förekommer inte bara i samhället utan även inom sjukvården. Sjuksköterskans roll i vårdandet är att sätta sjukdomen inom parentes och se patienten bakom sjukdomen. För att bemästra detta behöver sjuksköterskan tillämpa personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda HIV- positiva patienter. Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativt innehåll. En integrerad analys användes för sammanställning av resultatet som innehöll sammanlagt tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier identifierades med tillhörande underrubriker; Utmaningar av att vårda HIV- positiva patienter, Konsekvenser av att vårda HIV- positiva patienter samt Hantering för att vårda HIV- positiva patienter. Det kunde konstateras erfarenhet av brist på riktlinjer och kunskap vilket bidragit till att sjuksköterskor erfar rädsla relaterat till stigma. Detta påverkade sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt. Utbildning bidrog till ökad kunskap och kännedom om riktlinjer, vilket säkerställde god vård. God vård skapade ett välbefinnande för både sjuksköterskor och patienter. Slutsats: Denna studie kan bidra med ökad insikt om olika faktorer som påverkar hur sjuksköterskor erfar att vårda HIV- positiva patienter. Det möjliggör att sjuksköterskor kan vara förberedda på olika arbetssituationer samt tillämpa säker vård. Vid förslag på framtida forskning rekommenderas fokus på bland annat hanteringsstrategier.

This thesis examines the parallels between two distinct disciplines: Architecture and Roman Catholic Mysticism. The argument centers on these disciplines' connection to the world of corporeal things and examines the convergence and divergence of the disciplines in this respect It is argued that whereas the mystic is compelled by his vocation to simply notice the beauty and the truth and the goodness of things as the work of God, the architect is required to attempt to improve things through the craft of his occupation. The poetry of Michelangelo serves as a relevant case study. / Master of Architecture

Submitted by Cássio da Cruz Nogueira (cassionogueirakk@gmail.com) on 2017-12-28T14:09:43Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertacao_DispositivoFisioterapeuticoGerador.pdf: 908101 bytes, checksum: f84a5b2428f1c1d5c266fa2ce5096306 (MD5) / Approved for entry into archive by Irvana Coutinho (irvana@ufpa.br) on 2018-01-03T12:33:15Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertacao_DispositivoFisioterapeuticoGerador.pdf: 908101 bytes, checksum: f84a5b2428f1c1d5c266fa2ce5096306 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-01-03T12:33:15Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertacao_DispositivoFisioterapeuticoGerador.pdf: 908101 bytes, checksum: f84a5b2428f1c1d5c266fa2ce5096306 (MD5) Previous issue date: 2016-12-21 / A terapia com pressão expiratória positiva (PEP) é segura e eficaz para a prevenção, reversão de atelectasias e remoção de secreções pulmonares. O estudo experimental objetivou elaborar um dispositivo fisioterapêutico capaz de gerar pressão expiratória positiva para pacientes em respiração espontânea e avaliar seu desempenho mecânico. A composição do dispositivo fisioterapêutico constituiu de 14 componentes, produzido em alumínio e plástico, permitindo apresentar características de um resistor fluxo-dependente não gravitacional. As pressões, obtidas por meio do fluxômetro de alto fluxo modelo Certifier® FA TSI (TSI Corporated, EUA), tiveram influência da resistência de orifício com diâmetros de 1,5; 2,0; 3,0; 4,0 e 5,0mm, dos pesos de cinco pistões (1,5; 1,6; 2,0; 3,2 e 3,8g) e de fluxos constantes de 3, 5, 6, 9, 10 e 12L/min ou fluxo de disparo do pistão. Dentre que os cinco pistões, o pistão 4 (3,2g) apresentou melhor resultado estatisticamente significativo, alcançando uma pressão de 20cmH2O com fluxos de 8,16L/min, para o orifício de 1,5mm de diâmetro. O dispositivo de PEP proposto pode gerar pressões terapêuticas entre 10 e 20cmH2O, por meio de uma variação de fluxos expiratórios baixos. Apresenta como característica singular a associação do diâmetro do orifício com o peso do pistão para gerar a pressão positiva. Estudos futuros são necessários a fim de promover a validação do dispositivo fisioterapêutico em crianças saudáveis e posterior análise em pacientes com afecções pulmonares, para obter dados científicos que representem a nossa prática clínica. / Positive expiratory pressure therapy is safe and effective for the prevention, reversal of atelectasis and removal of pulmonary secretions. The experimental study aimed to elaborate a physiotherapeutic device capable of generating positive expiratory pressure for patients in spontaneous breathing and evaluating their mechanical performance. The composition of the physiotherapeutic device consisted of 14 components, produced in aluminum and plastic, allowing to present characteristics of a flow-dependent non-gravitational resistor. The pressures obtained through the high flux flowmeter model Certifir® FA TSI (TSI Corporated, USA) had influence of the orifice strength with diameters of 1.5, 2.0, 3.0, 4.0 and 5.0mm, five-piston weights (1.5; 1.6, 2.0, 3.2 and 3.8g) and constant flows of 3, 5, 6, 9, 10 and 12L/min or piston firing flow. Among the five pistons, the piston 4 (3.2g) presented a better statistically significant result, reaching a pressure of 20cmH2O with flows of 8.16L/min, for the 1.5mm diameter bore. The proposed PEP device can generate therapeutic pressures between 10 and 20cmH2O, through a variation of low expiratory flows. It presents as singular characteristic the association of the diameter of the orifice with the weight of the piston to generate the positive pressure. Future studies are needed in order to promote the validation of the physiotherapeutic device in healthy children and subsequent analysis in patients with pulmonary conditions to obtain scientific data that represent our clinical practice.

Submitted by Joana Azevedo (joanad@id.uff.br) on 2017-07-11T14:14:44Z No. of bitstreams: 1 Dissert Andréa Perez Corrêa.pdf: 4474805 bytes, checksum: 99bff722994fb17e0e2bac78d51cb56c (MD5) / Approved for entry into archive by Biblioteca da Escola de Engenharia (bee@ndc.uff.br) on 2017-07-11T17:58:01Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissert Andréa Perez Corrêa.pdf: 4474805 bytes, checksum: 99bff722994fb17e0e2bac78d51cb56c (MD5) / Made available in DSpace on 2017-07-11T17:58:01Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissert Andréa Perez Corrêa.pdf: 4474805 bytes, checksum: 99bff722994fb17e0e2bac78d51cb56c (MD5) Previous issue date: 2017-03-30 / Ainda é perceptível nos tempos atuais uma ausência de foco nos aspectos positivos dos indivíduos e uma atenção ainda concentrada numa modelagem de liderança voltada para saneamento de déficits de competências. Nesse contexto, as pesquisas da Psicologia Positiva surgem com seus métodos cientificamente rigorosos, aprofundando o estudo dos aspectos positivos das pessoas e sobre uma vida mais significativa e com maior bem-estar. Diante disso, a área do comportamento organizacional constata a possibilidade de migrar para seu arcabouço teórico as descobertas sobre os benefícios comprovados pela Psicologia Positiva e constrói a modelagem do Comportamento Organizacional Positivo, onde o capital psicológico positivo - PsyCap, com seus quatro componentes – esperança, otimismo, autoeficácia e resiliência- surgem como um desdobramento dos capitais do ambiente organizacional, colaborando com uma abordagem mais positiva no contexto do trabalho. Nesse cenário, o objetivo geral desse estudo é, no contexto organizacional brasileiro, mais especificamente na instituição pública Comissão Nacional de Energia Nuclear – CNEN, identificar qual a opinião dos servidores e terceirizados – líderes ou liderados - sobre os possíveis benefícios, que uma postura voltada para o foco e o desenvolvimento do PsyCap pode trazer para o trabalho, verificando se a teoria sobre o tema se confirma ou diverge ao final deste estudo. Para o atingimento deste objetivo, foi desenvolvida uma pesquisa exploratória, levando-se em consideração a embrionária aplicação do tema capital psicológico positivo no Brasil, o que permitiu uma análise do fenômeno de forma mais investigativa. Por meio de uma pesquisa on line, sugerida com participação voluntária ao universo de 2.959 servidores e terceirizados de todas as unidades da CNEN, foi aplicado questionário de pesquisa com perguntas elaboradas com base na revisão da literatura, tendo sido alcançada uma amostra de 232 respondentes. Os dados estatísticos permitiram chegar a resultados generalizáveis de que há uma percepção positiva por parte dos respondentes sobre a aplicabilidade do PsyCap, no que tange aos benefícios que podem trazer ao trabalho, sobre a geração de benefícios com a aplicação de uma intervenção/treinamento com essa temática e sobre a aptidão de lideres no trato de uma abordagem com PsyCap. Além disso, foram identificados os componentes individuais e do trabalho que podem favorecer o aumento dos índices do Psycap e como o índice de PsyCap dos líderes pode favorecer e em que termos o ambiente de trabalho em algumas variáveis. O presente estudo traz enorme contribuição para: uma possível aplicabilidade de iniciativas no ambiente organizacional da CNEN e provavelmente em outras instituições com perfil similar; conhecimento para a construção de um modelo de intervenção/treinamento customizada aos ambientes do serviço público federal que possam vir a ser generalizáveis em outras empresas com configuração distinta; a geração de novos conhecimentos sobre o PsyCap no contexto nacional e incentivo a novas pesquisas acadêmicas com a temática do PsyCap no Brasil. / A lack of focus on the positive aspects of individuals is still perceptible, and attention is still focused on leadership modeling, aimed at sanitizing skills deficits. In this context, Positive Psychology research emerges with its scientifically rigorous methods, deepening the study of positive aspects of people and a more meaningful and well-being life. Thus, the area of organizational behavior shows the possibility of migrating to its theoretical framework the findings about the benefits of Positive Psychology and builds the Positive Organizational Behavior modeling, where positive psychological capital - PsyCap, with its four components - hope, Optimism, self-efficacy, and resilience-emerged as an unfolding of the capitals of the organizational environment, collaborating with a more positive approach in the context of work. In this scenario, the general objective of this study is, in the Brazilian organizational context, more specifically in the public institution CNEN, to identify the opinion of the servers and outsourced - leaders or commanded - about the possible benefits that a posture focus and development of PsyCap can bring to the work, checking whether the theory on the topic is confirmed or diverges at the end of this study. To achieve this objective, an exploratory research was developed, taking into account the embryonic application of the positive psychological capital theme in Brazil, which allowed an analysis of the phenomenon in a more investigative way. Through an online survey, suggested with voluntary participation to the universe of 2,959 servers and outsourced of all the units of CNEN, a questionnaire of research was applied with questions elaborated based on the literature review, having been reached a sample of 232 respondents. The statistical data allowed us to reach generalizable results that there is a positive perception by the respondents about the applicability of PsyCap, regarding the benefits that can bring to work, about the generation of benefits with the application of an intervention / training with this And on the aptitude of leaders in dealing with a PsyCap approach. In addition, we identified the individual and work components that may favor the increase of the Psycap indexes and how the PsyCap index of the leaders can favor and in what terms the work environment in some variables. The present study presents a great help for: the possible applicability of initiatives in the organizational environment of CNEN and probably in other institutions with similar profile; Knowledge for the construction of a model of intervention / personalized training for the environments of the federal public service that can be generalizable in other companies with different configuration; The generation of new knowledge about PsyCap in the national context and the encouragement of new academic research with PsyCap in Brazil.