本研究以實徵性會計理論為基礎，測試在現金增資此一會計數字被使用來評估公司績效的事件中，上市公司是否有動機美化申請增資所使用的會計報表，亦即採用增加盈餘的裁量性應計項目，或是控制營業外交易以增加盈餘的方式進行盈餘的操縱以順利通過證管會的審查。同時，本研究亦檢定上市公司是否在增資結束後，由於應計項目的自動迴轉，而使其裁量性應計項目的變動為負。同時本研究亦透過三個假說來檢定現金增資前的操縱行為受某些公司特徵或增資時的經濟狀況等因素之影響是否顯著。 　　本研究的分析過程分成三大部份：第一部分的檢驗在了解現金增資公司的營業收入變動狀況，以Wilcoxon signed rank統計檢定法確定樣本公司的營業收入是否有顯著的變動；第二部分為整體性的探討上市公司增資之前，是否採用增加盈餘之裁量性應計項目和營業外收益淨額，同時探討增資後上述會計項目變數變化的情形，本研究採用Wilcoxon signed rank檢定法，檢定增資前後裁量性應計項目和營業外收益變動的差異；第三部分乃將樣本分為二組，以Wilcoxon rank sum檢定法，分別檢定高、低內部人持股比率，股市景氣榮枯期增資，以及大、小規模等二組樣本公司在增資前，其盈餘操縱行為是否有顯著差異？ 　　本研究所得到的結論如下： 　　1.樣本公司在增資前後期間營業收入淨額均顯著地持續增加。 　　2.樣本公司在增資前一年的確採取增加盈餘的裁量性應計項目和營業外收益淨額，且增資後一年，裁量性應計項目因迴轉而有負向的變動，但此盈餘操縱行為未達統計顯著性。 　　3.樣本公司在增資當年裁量性應計項目和營業外收益淨額均呈顯著的正向變動，可能的解釋是：(1)來自樣本公司在年初或年中季報的操縱行為；(2)公司在增資後有較高的「政治敏感性」。進一步測試發現：公司的確在增資前一季、增資完成當季和後一季，均有盈餘操縱的行為。 　　4.在股市景氣繁榮期增資的樣本公司，的確較顯著地採用了提高盈餘的裁量性應計項目和營業外收益淨額。而代理成本較高和規模較小的公司，分別較代理成本低和規模大的公司，傾向在增資前進行盈餘管理行為，但此行為並未達統計顯著性。

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och pensionsredovisning. Studiens utförande grundar sig i att tillföra en ny inblick i redovisningsforskningen. För att åstadkomma detta har tolv hypoteser sammanställts och prövats utifrån den statistiska analysen. Slutsatser: Studien har visat att variabeln lönsamhet har varit signifikant inom samtliga analyser. Detta har lett till att hypotesen om resultatutjämning har använts som en förklaring till kommunernas val av pensionsförvaltning. Variablerna befolkningsstorlek och befolkningsförändring har även de visat sig påverka valet av pensionsförvaltningen. I den logistiska regressionen har det dock varit problematiskt att införa samtliga variabler i samma modell. Därför har hypoteserna om befolkningsstorlek och befolkningsförändring förkastats tillsvidare. Hypoteserna som utformades har stundom växlat mellan positiv redovisningsteori och institutionell teori för att på så vis ge en mer utförligt förklaring. De anses därför ha bidragit var på sitt sätt till att förklara valet av pensionsförvaltningen. / Introduction: Swedish municipalities’ operations are described as being distinctive. This means that the municipalities differ from the private sector in terms of goal settings and performance. One of the characteristics found in the municipalities is their reporting of pensions that is to be accounted for according to the mixed model. Several studies have brought forward concerns that the accounting according to the mixed model may give rise to discretionary interpretations that assumedly are going to be exploited by the politicians in order to affect the financial reporting. A part of the discretion that is used in the earnings management is assumed to occur in the pension management of the defined benefit pension plans. Aim: The aim of the study is to explain the municipalities’ choice of management of the defined benefit pension plans. Method: A deductive approach has been used in the study to identify different theoretical relationships between the pension management and pension accounting. The study's design was based on providing a new insight into accounting research. To achieve this, twelve hypotheses were formulated and later tested using the statistical analysis. Conclusions: The study has shown that the variable profitability has been significant in the overall analyzes. This has led to the hypothesis that income smoothing could be used as to explain the municipalities’ choice of pension management. The variables population size and population change have also been shown to affect the choice of pension management. Doing the logistical regression with all the variables was however problematic. Therefore, the hypotheses on population size and population change have been rejected for the time being. The hypotheses that were designed have been interchangeable at different points between positive accounting theory and institutional theory, which has led to a more detailed explanation. They are therefore considered to have contributed each in its own way to explain the choice of pension management.

I början av 2018 började den nya standarden IFRS 9, framtagen av IASB, gälla. Standarden ersätter den tidigare IAS 39 som behandlar finansiella instrument och är framtagen efter den stora finanskrisen under 2000-talet. I samband med implementeringen av IFRS 9 kan ett företags klassificerings, omklassificerings, redovisning och värdering samt nedskrivning av finansiella tillgångar påverkas annorlunda. Till följd av detta kommer det uppstå större skillnader mellan det svenska regelverket K3, som grundats på IFRS, och den nya standarden i IFRS beträffande finansiella tillgångar. Studien är en komparativ analys med typfall där tre fiktiva företag jämförs för att se vilka skillnader som finns mellan K3 och RFR 2/IFRS i hanteringen av finansiella tillgångar. De delar som belyses i studien är klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Skillnaderna som uppstår analyseras främst ur ett modifierat intressentperspektivmed inslag av positiv redovisningsteori och möjligheter till utdelning för investerare. Analysen i studien utgår till stor del från de kvalitativa egenskaperna som anges i IASB:s föreställningsram och i Bokföringsnämndens (BFN) vägledning för K3. De kvalitativa egenskaperna analyseras utifrån ett modifierat intressentperspektiv med investerare och företagsledare i fokus. Investerare har ett ekonomiskt intresse i företag och efterfrågarekonomisk information från företag som kan påverka deras prognoser och beslutstagande. Företagsledare använder den ekonomiska informationen för att kunna fatta viktiga beslut iföretaget. Det är även viktigt för företagsledaren att se om ett av regelverken har en större positiv effekt på redovisningen och därför är att föredra. Studiens syfte är att belysa de mest väsentliga skillnaderna angående finansiella tillgångar och deras förfarande och hur dessa skillnader påverkar investerare och företagsledare samtutdelningsmöjligheterna i ett företag. En redogörelse av de båda redovisningsstandarderna görs i början av studien för en lättare läsförståelse och för att ge läsaren en förståelse av de bådaregelverken. Analysen gällande de kvalitativa egenskaperna utifrån intressentteorin hjälper till att belysa de mest signifikanta skillnaderna mellan K3 och RFR 2/IFRS 9.Resultatet från studien visar att skillnaderna mellan regelverken främst är redovisningsteknisk i hur den finansiella informationen presenteras. Samtidigt som den största skillnaden mellanK3 och RFR 2/IFRS 9 gällande nedskrivningar inte har någon effekt på ekonomin i företaget på lång sikt. Slutsatserna från studien är att ett företag som väljer att tillämpa RFR 2/IFRS framför K3 kommer en del av de kvalitativa egenskaperna stärkas sett ur studiens intressentperspektiv. Väljer ett företag istället att tillämpa K3 kommer deras utdelningsmöjligheter upplevas starkare i ett tidigare skede på grund av periodiseringseffekterna. Vidare har studien praktiskt bidragit till att visa hur företag i praktiken kan tillämpa standarderna K3 och RFR 2/IFRS 9. Detta hjälper ett företag att välja vilken standard de ska välja när de står i ett vägval mellan vilken av standarderna de ska tillämpa. / At the beginning of 2018, the new International Financial Reporting Standard (IFRS 9) developed by the International Accounting Standards Board (IASB), began to be valid. The standard replaces the previous International Accounting Standard (IAS) 39, which deals with financial instruments, and is developed after the major financial crisis during the 2000s. In correlation to the implementation of IFRS 9, a company's classification, reclassification, recognition and valuation and impairment of financial assets may be affected differently. As a result, there can be major differences between the Swedish regulatory framework K3, that is based on IFRS, and the new IFRS standard for financial assets. This study is a comparative analysis with hypothetical cases where three fictitious companies are compared to highlight the differences that exist between K3 and Rådet för finansiell rapportering (RFR) 2/IFRS in the management of financial assets. The parts that are brought up in the study are classification, reclassification, accounting and valuation as well as impairment. The differences that arise are mainly analyzed from a modified stakeholder perspective with elements of positive accounting theory and opportunities for dividend. The analysis in this study is largely based on the qualitative characteristics stated in the IASB Performance Framework and in the Accounting Board's guidance for K3. The qualitative characteristics are analyzed based on a stakeholder perspective with investors and business leaders in focus. Investors have a financial interest in companies and request financial information from companies that may affect their forecasts and decision making. Business executives use the financial information to make important decisions in the company. It is also important for the business manager to see if one of the standards has a positive effect on the accounting and is therefore preferable. The purpose of this study is to highlight the most significant differences regarding financial assets, their procedures and how these differences affect investors and business managers but also the dividend opportunities of a company. A presentation of the two regulations is made at the beginning of the study for an easier reading comprehension and to give the reader an understanding of the two accounting standards. The analysis of stakeholder theory helps to highlight the differences in K3 and RFR 2/IFRS 9 for the analysis of the qualitative characteristics of the report. The results in this study shows that the differences between the regulations are primarily accounting techniques in how the financial information is presented. At the same time the main difference between K3 and RFR 2/IFRS 9 regarding impairment does not affect the long-term economy of the company. The conclusions from the study shows that some of the companies qualitative characteristics will be strengthened if they choose to apply RFR 2/IFRS instead ofK3, seen from the perspective of the stakeholders in the study. If a company chooses to applyK3 instead, their dividend opportunities will be a lot bigger in an earlier stage due to the accrual effects. In addition, the study has practically contributed to demonstrate how companies effectively can apply the standards K3 and RFR 2/IFRS 9, that determine which of the standards will suit them best when choosing between them.

Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå.    Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering.   Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys.   Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering.   Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

Redovisningen syftar till att generera en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. Forskning visar att den principbaserade redovisningen ger en mer rättvisande bild av ett företag än den regelbaserade. Det är Bokföringsnämnden som skapar normgivningen för svenska företag som inte är tvingade att tillämpa IFRS. För mindre svenska företag finns möjligheten att tillämpa K2 som är ett förenklat regelverk och som anses regelbaserat. K3 ska tillämpas av större svenska företag och är ett principbaserat regelverk.  Syftet med studien är att ta reda på vilka motiv som finns bakom företag som frivilligt väljer att tillämpa K3 samt om fler företag borde välja K3 framför K2. Studiens frågeställning besvarades genom en kvalitativ forskningsmetod där tre revisorer intervjuades. Studien visar att företag som planerar för en framtida försäljning väljer K3 för att generera mer information till sina intressenter. Tillväxtföretag väljer K3 för att komma in i rätt regelverk från start. Övriga motiv till frivillig tillämpning av K3 är att vara bäst i klassen, möjligheten till komponentavskrivningar på fastigheter, möjligheten att aktivera utvecklingskostnader inom forskning och utveckling, aktivering av immateriella tillgångar, redovisning av uppskjuten skatt samt viljan att skydda det egna kapitalet. Studien visar inte att fler företag generellt borde välja K3 framför K2.  Studiens huvudsakliga bidrag är att öka förståelsen till varför företag frivilligt väljer ett mer avancerat regelverk i den svenska kontexten eftersom forskning främst finns på internationell nivå. Studien bidrar ytterligare till att ge revisorers syn på diskussionen kring huruvida fler företag borde redovisa enligt K3 i stället för K2. / Financial reports aim to generate a true and fair view of a company's financial position. Researchshows that principle-based accounting provides a more accurate picture of a company than rulebased accounting. It is Bokföringsnämnden that creates the standard setting for Swedish companies that are not forced to apply IFRS. For smaller Swedish companies, there is a possibility of applying K2 which is considered rule-based. K3 is to be applied by larger Swedish companiesand is principle-based. The purpose of the study is to find the motives behind companies that voluntarily choose to apply K3 and whether more companies should choose K3 over K2. The study's issues were answered through a qualitative research method where three auditors were interviewed. The study shows that companies planning for a future sale choose K3 to generate more informationto their stakeholders. Growth companies choose K3 to apply the right regulations from start. Other motives for voluntary application of K3 are the desire to be best in class, opportunities for component depreciation on properties, opportunities to capitalize development costs in research and development companies, capitalization of intangible assets, reporting of tax estimates and the desire to protect equity. The study does not show that more companies generally should chooseK3 over K2. The study's main contribution is to increase the understanding why companies voluntarily choose a more advanced regulatory framework in the Swedish context, as research is primarily available at an international level. The study also presents auditors’ views on the discussion about whether more companies should report according to K3 instead of K2.

Forskning och utveckling utgör den största posten bland egenupparbetade immateriella tillgångar. Inom bara Europa uppgick läkemedelsföretagens investeringar inom forskning och utveckling till 37 500 miljoner euro. Hur dessa utgifter ska redovisas har länge varit uppe för diskussion. Det finns två möjliga sätt att redovisa utgifter för forskning och utveckling. Antingen kostnadsförs utgifterna direkt i resultaträkningen eller så aktiveras utgifterna till immateriella tillgångar i balansräkningen. Aktivering förutsätter dock att vissa kriterier enligt IAS 38 är uppfyllda.  Studiens syfte är att undersöka hur skillnaderna mellan de olika redovisningsmetoderna för forskning och utveckling påverkar företagets långivare och investerare. Vidare syftar även studien till att undersöka vilken redovisningsmetod som är mest fördelaktigt för långivare och investerare. Detta har undersökts genom konstruerade typfall där IAS 38 och K3-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgångar har tillämpats. Empirin från typfallen har analyserats utifrån relevanta nyckeltal, positiv redovisningsteori och redovisningens kvalitativa egenskaper.  Resultatet av studien visar att vald redovisningsmetod ger endast en liten påverkan på företagens finansiella ställning. Företag som tillämpar standarderna utgivna av IASB erfordras fler krav på antal upplysningar. Vid tidpunkten då ett projekt befinner sig i utvecklingsfasen har företaget kontroll över en resurs som kommer att inbringa framtida kassaflöden. Därför blir slutsatsen att IAS 38 bör tillämpas. Denna standard ger en mer rättvisande bild och speglar verkligheten bättre samt höjer kvalitén på de finansiella rapporterna. / Research and development constitutes the largest post among internally generated intangible assets. Investment in research and development among the pharmaceutical industry amounted to 37 500 million euros, solely in Europe. How these expenditures should be accounted for has been subjected to debate for a long time. Accounting for research and development is made feasible through two methods. The company can either classify the research and development expenses as any expenditure on the income statement or capitalize the internally generated assets on the balance sheet. However, according to IAS 38 companies are required to meet certain criteria before capitalizing the assets. The purpose of the study was to examine how the discrepancies between these accounting methods affected the company’s creditors and investors. Furthermore, the study aims to examine which accounting methods are most advantageous for the creditors and investors. The study has been executed through self-constructed cases where IAS 38 and K3 framework have been practiced. The empirical results from the cases have been analyzed with regards to relevant key figures, positive accounting theory, prudence concept and accounting qualitative characteristics. The result from the study demonstrated that accounting methods have little to no effect on the financial statements. Financial statements are affected marginally regardless of the chosen method. The results concluded that compliance with IAS 38 issued by IASB offers a fair presentation of the financials, which subsequently reflects the reality better as well as heightens the quality of the financial statements and shall therefore be practiced.

År 2005 infördes ett nytt regelverk inom redovisning för hantering av den immateriella tillgången goodwill vid namn IAS 36, som innebär att goodwill ska prövas för nedskrivning varje år. En nedskrivningsprövning ska upptäcka om en tillgångs redovisade värde inte längre överensstämmer med verkligt värde. Att värdena inte överensstämmer sker på bred skala under en ekonomisk kris. Regelverket har upptäckts tillåta en grad av subjektivitet som kan ge upphov till earnings management, manipulering av redovisade siffror, vilket är ett globalt problem och en viktig fråga inom etiken för finansiell redovisning. Syftet med den här studien är därför att undersöka nedskrivningen av goodwill hos ett urval av svenska börsnoterade företag under de två senaste stora ekonomiska kriserna, finanskrisen 2008–2009 och covidkrisen 2020 samt undersöka om det finns tecken på earnings management genom goodwillnedskrivningar. Författarna tillämpar en kvantitativ metod och en deduktiv ansats och ett antal anova-test samt t-test har utförts. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan företags beteende när det gäller nedskrivningar av goodwill mellan de två undersökta kriserna, och att det sker få nedskrivningar. Dessutom tyder resultatet på att det finns ett möjligt tecken på earnings management genom goodwillnedskrivning. / In 2005, a new regulatory system in accounting for handling the intangible asset goodwill, called IAS 36, came into effect, which means that goodwill should be tested for impairment annually. An impairment test must detect if an asset's reported value no longer corresponds to fair value. That the values do not correspond occurs on a wide scale during an economic crisis. The regulations have been found to allow a degree of subjectivity which can give rise to earnings management, the manipulation of reported figures, which is a global problem and an important issue in financial accounting ethics. The purpose of this study is therefore to investigate the impairment of goodwill in a selection of Swedish listed companies during the two most recent major economic crises, the financial crisis 2008-2009 and the covid crisis 2020, and see if there are signs of earnings management through goodwill write-offs. The authors use a quantitative method and have had a deductive approach. A number of t-tests and anova tests have been performed. The result shows that there is no significant difference between companies' behavior in terms of impairment of goodwill between the two investigated crises, and that there are few goodwill write-offs. In addition, the result suggests that there is a possible sign of earnings management through goodwill impairment.

I början på år 2020 klassificerades spridningen av covid-19 som ett globalt hälsoproblem. I mars samma år fick utbrottet benämningen pandemi, vilket är den högsta nivån av en folksjukdom. Spridningen av covid-19 har inneburit stora konsekvenser som medfört omställningar för världens alla länder, företag och människor. Pandemins oförutsägbara framväxt resulterade i en ekonomisk kris, som innebär att en rubbning skett i marknadens finansiella funktion att tillgodose likviditetsbehov och omfördela risker inom ekonomin. Tidigare studier har påvisat att företag som befinner sig i ekonomiskt turbulenta perioder, likt kriser, har medfört att företagsledningar vänder sig till redovisningstekniker som medför positiva effekter i rapportsammanställningar. I vetenskapligt sammanhang benämns dessa redovisningstekniker som earnings management. Studiens syfte är att undersöka om earnings management förekommit i svenska marknadsnoterade företag åren innan utbrottet av covid-19. Dessutom ämnar studien till att kontrollera om pandemins utbrott ökat förekomsten av earnings management bland svenska börsnoterade företag.Studiens genomförande grundade sig i en kvantitativ forskningsansats där kvantifierbara data sammanställts genom företags årsredovisningar från börslistorna large cap, mid cap och small cap för urvalsperioden 2012 till 2020. Mätningen av earnings management har skett genom sammanställningar av godtyckliga periodiseringar framräknade genom den modifierade Jones-modellen. Studiens resultat visade att de analyserade företagen tillämpade earnings management under perioden innan utbrottet av pandemin. Vidare visade resultatet att tillämpningen av earnings management inte ökat signifikant efter utbrottet av pandemin, vilket gick emot författarnas antaganden baserade på tidigare forskning och studier. Resultatet visade däremot en signifikant skillnad på tillämpad earnings management med hänsyn till företagsstorlek, i enlighet med tidigare studier och redovisningsteorier. Studiens slutsats innebar att fenomenet earnings management förekommer i svenska marknadsnoterade företag. Studien har däremot inte kunnat påvisa en signifikant ökning av tillämpad earnings management efter utbrottet av pandemin. Dessutom har forskarna påvisat att mindre företag tillämpar earnings management i en större utsträckning i jämförelse med större bolag. / In early 2020, the spread of covid-19 was classified as a global health problem. In March of the same year, the outbreak was designated a pandemic, which is the highest level of a public disease. The spread of covid-19 has had a major impact that has caused upheaval for every country, business and person in the world. The unpredictable emergence of the pandemic resulted in an economic crisis, disrupting the financial function of the market to meet liquidity needs and reallocate risk within the economy. Previous studies have shown that firms in economically turbulent periods, like crises, have caused managers to turn to accounting techniques that produce positive effects in reporting summaries. In the scientific context, these accounting techniques are referred to as earnings management. The aim of this study is to investigate whether earnings management has occurred in Swedish listed companies in the years prior to the outbreak of Covid-19. In addition, the study aims to test whether the pandemic outbreak has increased the prevalence of earnings management among Swedish listed companies. The study was based on a quantitative research approach in which quantifiable data were compiled through firms annual reports from the large cap, mid cap and small cap listings for the sample period 2012 to 2020. The measurement of earnings management was done through compilations of arbitrary accruals computed by the modified Jones model. The results of the study showed that the analyzed firms applied earnings management in the period before the outbreak of the pandemic. Furthermore, the results showed that the application of earnings management did not increase significantly after the outbreak of the pandemic, which was contrary to the authors assumptions based on previous research and studies. However, the results showed a significant difference in the application of earnings management with respect to firm size, in line with previous studies and accounting theories. The study concluded that earnings management is a used phenomenon in Swedish listed companies. However, the study did not find a significant increase in the use of earnings management after the outbreak of the pandemic. In addition, the researchers have shown that smaller companies apply earnings management to a greater extent in comparison with larger companies. This master's thesis is written in Swedish.

Goodwill utgör idag 16,5 procent av svenska noterade företags totala tillgångar. Trenden är ökande och i vissa fall överstiger goodwill det egna kapitalet. Att goodwill utgör en så stor del, innebär en risk då nedskrivningar av goodwill slår direkt mot eget kapital. Turerna och diskussionerna om goodwill har varit många och är idag ett hett ämne inom redovisningsbranschen. Redovisningsforskare är tudelade om goodwill ska redovisas som en tillgång eller inte. Vissa menar att goodwill inte passar in på definitionen av en tillgång, samtidigt hävdar andra forskare att goodwill kan innehålla komponenter som inte är lönsamhetsdrivande. Dessutom visar ytterligare forskning att goodwill används som ett verktyg för resultatmanipulation. Studier i bland annat England, Tyskland och USA visar dock att goodwill tenderar att generera avkastning och styrker därmed argumenten för att goodwill är en vinstdrivande tillgång. Inga tidigare studier har specifikt studerat den svenska marknaden om hur goodwill påverkar lönsamhet, vilket är i fokus i den här studien. Syftet med studien är att förbättra kunskapen om goodwill genom att undersöka om det går att identifiera goodwill som en vinstgenererande tillgång. För att svara på syftet haren kvantitativ undersökning genomförts där 106 företag på Large Cap och Mid Cap har studerats mellan 2010-2013, för att se om företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Det övergripande resultatet i studien är att företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Detta resultat är också helt i linje med vad tidig tidigare forskning funnit i andra länder. Dock visar studiens resultat att det inte finns ett signifikant samband mellan goodwill och lönsamhet när enbart Mid Cap-företagen studeras. Storleken på företag kan eventuellt ha en betydelse för om goodwill är en vinstgenererande tillgång eller inte. Vidare har studien också undersökt om det är så att företag som redan är lönsamma, förvärvar mer och därmed också ökar sin goodwillpost mer än andra företag. Studiens resultat kan dock inte bekräfta detta förhållande då det inte finns ett signifikant samband. / Goodwill represents 16.5 percent of Swedish listed companies' total assets. The trend is increasing, and in some cases exceeds the goodwill equity. Goodwill represents such a large part, implies a risk since amortization of goodwill strikes directly against equity. The discussions about goodwill have been many and has been a hot topic in the accounting industry. Accounting Researchers are dual of goodwill shall be recognized as an asset or not. Some argue that goodwill does not fit the definition of an asset, others argue that goodwill may contain components that not contributes to profitability. Furthermore, other research found that goodwill is used as a tool for earnings manipulation. Studies in Great Britain, Germany and the USA show that goodwill tends to generate returns and supporting the case for goodwill is a rent generating asset. No previous research has specifically studied the Swedish market and how goodwill affects profitability, which is the focus of this paper. The purpose of this paper is to improve the knowledge of goodwill by examining whether it is possible to identify goodwill as a rent generating asset. In relation to the purpose of this paper, a quantitative survey conducted in which 106 companies on the Large Cap and Mid Cap has been studied 2010-2013, to see if company with goodwill has better profitability than companies without goodwill. The main result of this paper is that companies with goodwill have better profitability than companies without goodwill. This result is also consistent with earlier research in other countries. However, this paper result shows that there is no significant correlation between goodwill and profitability when only the Mid Cap companies are analyzed. The size of the company may be of importance on whether goodwill is a rent generating asset or not. Furthermore, this paper also examined if companies that are already profitable, acquires more and consequently increases their goodwill more than other companies. This paper results cannot confirm this fact since there is no significant correlation.