Denna studie handlar om några lärares perspektiv och anpassningar på sin undervisning gentemot elever som inte gått i förskoleklassen och på så sätt missat de eventuella förberedelserna den innebär. Den bakomliggande teorin för denna studie är John Deweys pragmatism (Dewey, 2004, s.20). Det är det barnen gör aktivt i förskoleklass som fokuseras, i samband med hur deras kunskaper kopplas till nyttan i vardagen. Med denna studie hoppas jag kunna öka vår kunskap om vilka anpassningar i undervisningen som kan göras gentemot elever som missat förskoleklassen genom att besvara följande frågor: Vilka fördelar anser några lärare i årskurserna 1 och 2 att förskoleklassen har för läsinlärning? Vad anser några lärare i årskurserna 1 och 2 att de barn som inte gått i förskoleklassen riskerar att missa gällande läsinlärning? Upplever några lärare i årskurserna 1 och 2 det som ett problem att inte alla elever gått i förskoleklassen och därmed inte fått samma förkunskaper – hur påverkar det i så fall undervisningen? För att kunna genomföra denna studie och besvara de forskningsfrågor jag ställt, har intervjuer med ett fåtal lärare genomförts, då intervjuer kommer åt lärares erfarenheter på ett djupare plan. Utifrån lärarnas svar har sedan en komparativ analys gjorts. Lärarna i mina intervjuer ansåg att några av de fördelar med att gå i förskoleklassen var att eleverna genom bland annat Bornholmsmodellen fick öva på sin fonologiska medventenhet, de utvidgade även sitt ordförråd och sin begreppsförståelse genom högläsning och diskussioner om de lästa böckerna. Det lärarna ansåg att dessa elever riskerade att missa om de inte gick i förskoleklassen var delvis den fonologiska medvetenheten som nämndes ovan, men också rutinerna med att gå i skolan. Att dagen är uppbyggd av lektioner eller att sitta på sin plats och räcka upp handen om man ville delge något. Lärarna uppgav inte att de tyckte att det var ett problem att inte alla elever gått i förskoleklassen, men lärarna lyfte att de behövde anpassa undervisningen och ibland även planera en egen undervisning med helt egna uppgifter för dessa elever. Det som hände då var att lärarna fick arbeta dubbelt. Under studiens gång beslutades det att en obligatorisk förskoleklass ska införas med start hösten 2018.

Det här är ett utvecklingsinriktat examensarbete som handlar om skapandet av en ny planeringsmall. Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa och utveckla en planeringsmall som är anpassad för fritidshemmet och dess verksamhet. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av pragmatismen och John Deweys tankar om kunskap och lärande. Metoden som används är aktionsforskningsspiralen där principen är planera, agera, observera och reflektera. Planeringsmallen utvecklades i ett nära samarbete med sex fritidshemslärare. Under utvecklingsarbetet användes enkäter och intervjuer för att samla in information från deltagarna. Resultatet blev en digital planeringsmall för fritidshem som används via Google drive. Deltagarna uppfattade den nya digitala planeringsmallen som lättillgänglig, tydlig och relevant. Utifrån observationer av aktionerna blev en förändring synlig hos deltagarna då de började planera sina aktiviteter med den nya planeringsmallen. Deltagarna fick en större förståelse kring hur planering kan stärka yrkesrollen genom att de kan motivera sina aktiviteter.

Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse för hur lärare i årskurs 1–3 ser på likvärdighetsuppdraget när det kommer till elever i behov av extra anpassningar. Detta genom att undersöka hur lärare arbetar med bildstöd för elever i behov av extra anpassning. Studiens frågeställningar är därmed, hur motiverar lärare valet att använda eller inte använda bildstöd för elever i behov av extra anpassning? Vilka faktorer påverkar lärarens användande av bildstöd? Vilka utmaningar och framgångar upplever lärare i arbetet med bildstöd? Tidigare forskning visar på två olika delar, där ena delen av forskningen behandlar hur bildstöd gynnar alla elever. Den andra delen av forskningen behandlar bildstöd som gynnsamt för elever med diagnoser. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatismen. Pragmatismens syn på undervisning används för att analysera resultaten. Metoden som används för denna studie utgår ifrån semi-strukturerade intervjuer från två olika skolor som sedan analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens slutsatser visar på att lärarnas utbildning kan påverka lärarnas möjlighet att förse elever i behov av extra anpassning med bildstöd. Samtliga av de fem deltagande lärare anser att bildstöd gynnar alla elever. Dessa två slutsatser kan komma att påverka likvärdigheten i skolan.

Syftet med undersökningen är att studera fritidspersonalens syn på anpassningar i fritidshemmet utifrån neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och/eller speciella behov samt de anpassningar som sker inom skolan för att skapa en bild utav omfattningen av anpassningar inom fritidshemmets verksamhet. I denna kvalitativa undersökning har genomförandet skett via semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide tillsammans med sex respondenter som besitter olika erfarenhet och bakgrund inom skolan samt fritidshemmets verksamhet. Undersökningens teorigrund utgår från pragmatismen vilket innebär att lärandet innefattar en praktisk del i den undervisningen som bedrivs i skolan och fritidshemmets verksamhet.  Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur upplever fritidspersonalen i fritidshem att anpassningar fungerar i skola och fritidshem? och hur upplever fritidspersonal att elever med NPF diagnos eller speciella behov får anpassningar inom fritidshemmet? I resultatet framkommer det att fem av sex respondenter upplever samarbetet mellan fritidshem och specialpedagog som knapphändig då tillgången av specialpedagog eller annan personal med motsvarande utbildning är svårtillgänglig. Det synliggörs att respondenterna vill ha en bättre kontakt med specialpedagog samtidigt som de betonar att fritidshemmet är en inkluderande verksamhet som inte är i behov av specialpedagogiska insatser i samma utsträckning som skolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares användning av boksamtaloch deras resonemang kring huruvida deras användning av boksamtal kanfrämja utvecklandet av elevernas läsförståelse. Detta är en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer av F-3 lärare i mellersta Sverige. Studien utgårifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet av studien är att F-3lärare anser att boksamtal kan ha en positiv inverkan på elevernasläsförståelseutveckling men även andra kunskaper så som sociala förmågor ochutveckling av ordförrådet. Elever i förskoleklass har i regel mindre kunskap ocherfarenhet av läsförståelse än elever i årskurs 3. Därför tror vi att detta kan varaen bidragande faktor till att endast en del lärare kunnat konstatera framsteg ielevernas läsförståelseutveckling. Slutsatsen blir därför att alla F-3 lärare har2läsförståelseutveckling som syfte i planering av boksamtal oberoende av hurboksamtalen är strukturerade och i vilken utsträckning de sker i.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling i både svenska och modersmål i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamling.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats är att kunskap om hur man kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan är något förskollärare bör ha, för att veta hur de på bästa sätt kan stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur, när och varför speciallärare använder laborativt  material inom matematik i årskurs 1-3. Idén till ämnet uppkom då vi som lågstadielärare är intresserade av hur vi kan få mer kunskap om laborativt material och använda det på bästa sätt i matematikundervisningen. Intervjuer och observationer har genomförts med fyra speciallärare på skolor i en medelstor stad för att kunna besvara frågeställningarna i studien. Resultaten i studien har sedan analyserats med hjälp av Vygotskijs teori, det sociokulturella perspektivet och Deweys teori, pragmatismen. Resultatet visar att speciallärarna använder laborativt material med elever som är i svårigheter inom matematik eftersom det anses vara ett betydelsefullt hjälpmedel. Däremot förespråkar speciallärarna i studien att använda laborativt material med alla elever. Resultet visar också att laborativt material används under olika tidsperioder samt att materialet uppskattas hos eleverna. Studien avslutas med en diskussion där vi diskuterar hur, när och varför speciallärare använder laborativt material.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur sju grundskolelärare ser på möjligheterna med användandet av utomhuspedagogik i de samhällsorienterande ämnena. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, där vi genom semistrukturerade intervjuer studerade vilka möjligheter respektive hinder som grundskolelärarna uppfattade kunde finnas i användandet av miljön utanför klassrummet. Resultatet tolkades utifrån studiens valda teoretiska perspektiv – läroplansteorin och pragmatismens tes learning by doing. Resultatet visade att grundskolelärarna hade ett fungerande växelspel mellan traditionell undervisning och utomhuspedagogik. Slutsatsen blev att växelspelet har en positiv påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

Syftet med denna undersökning är att få insikt i hur lärare i årskurs 1-3 använder sig av utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt för att stödja elevers lärande i de naturorienterande ämnena. För att ge svar på undersökningens två frågeställningar har material samlats in genom kvalitativa intervjuer.  I undersökningens resultat framkommer att samtliga lärare vilka deltog i undersökningen önskar att de kunde bedriva mer undervisning utomhus. Anledningar som anges till att detta inte sker är bland annat ekonomiska aspekter, resursbrist och elevers behov av anpassningar. I resultatet framgår även att begreppet undersökande arbetssätt är svårt att definiera men samtliga lärare använder sig av arbetssättet i sin undervisning och ser många fördelar med kombinationen av teori och praktik. Dessutom framkommer att platsen där undervisningen sker till viss del är av betydelse i samband med utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt. Utöver detta framkommer lärarnas syn på sinnenas inverkan för att eleverna ska befästa kunskaper. Slutsatsen visar att lärarna i denna undersökning skulle vilja bedriva mer undervisning utomhus men att olika faktorer inverkar varför detta inte sker. Samtliga lärare i denna undersökning ser även fördelarna med kombinationen av teori och praktik samt när flera sinnen involveras i lärandet. / <p>NO</p>

Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på elevers utveckling och lärande genom att använda utomhuspedagogik i naturvetenskapsämnena. Ytterligare en del att undersöka i denna studie är om utomhusundervisningen kan passa alla elever, även elever med särskilda behov, för att slutligen synliggöra vad det finns för möjligheter och begränsningar för lärare att bedriva utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena. I bakgrundsavsnittet redogörs bland annat en beskrivning av begreppet utomhuspedagogik och vilken roll lärare har i utomhusundervisningen samt även vilken betydelse utomhusundervisningen har för elevers lärande.Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks fem lärares erfarenheter kring att arbeta med utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena i årskurserna 1–3. Resultatet av detta visade att lärarna hade goda erfarenheter samt att de strävar efter att bedriva undervisningen i naturvetenskapsämnena utomhus. Detta på grund av att lärarna ansåg att utomhusundervisningen har en positiv påverkan på elevers lärande eftersom eleverna får möjlighet att använda flera sinnen. Lärarna ansåg därmed att även utomhusundervisningen kan passa alla elever, även elever med särskilda behov, om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar samt att det finns tillgång till stödresurser. Det krävs mer tid ochplanering av lärare men lärarna ansåg att fördelarna överväger nackdelarna med att bedriva utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena.