This paper aims to investigate whether or not it is possible to identify users who are about change provider of service with machine learning. It is believed that the Consumer Decision Journey is a better model than traditional funnel models when it comes to depicting the processes which consumers go through, leading up to a purchase. Analytical and operational Customer Relationship Management are presented as possible fields where such implementations can be useful. Based on previous studies, Random Forest and XGBoost were chosen as algorithms to be further evaluated because of its general high performance. The final results were produced by an iterative process which began with data processing followed by feature selection, training of model and testing the model. Literature review and unstructured and semi-structured interviews with the employer Growth Hackers Sthlm were also used as methods in a complementary fashion, with the purpose of gaining a wider perspective of the state-of-the-art of ML-implementations. The final results showed that Random Forest could identify the sought-after users (positive) while XGBoost was inferior to Random Forest in terms of distinguishing between positive and negative classes. An implementation of such model could support and benefit an organization’s customer acquisition operations. However, organizational prerequisites regarding the data infrastructure and the level of AI and machine learning integration in the organization’s culture are the most important ones and need to be considered before such implementations. / I det här arbetet undersöks huruvida det är möjligt att identifiera ett beteende bland användare som innebär att användaren snart ska byta tillhandahållare av tjänst med hjälp av maskininlärning. Målet är att kunna bidra till ett maskininlärningsverktyg i kundförvärvningssyfte, såsom analytical och operational Customer Relationship Management. Det sökta beteendet i rapporten utgår från modellen ”the Consumer Decision Journey”. I modellen beskrivs fyra faser där fas två innebär att konsumenten aktivt söker samt är mer mottaglig för information kring köpet. Genom tidigare studier och handledning av uppdragsgivare valdes algoritmerna RandomForest och XGBoost som huvudsakliga algoritmer som skulle testas. Resultaten producerades genom en iterativ process. Det första steget var att städa data. Därefter valdes parametrar och viktades. Sedan testades algoritmerna mot testdata och utvärderades. Detta gjordes i loopar tills förbättringar endast var marginella. De slutliga resultaten visade att framförallt Random Forest kunde identifiera ett beteende som innebär att en användare är i fas 2, medan XGBoost presterade sämre när det kom till att urskilja bland positiva och negativa användare. Dock fångade XGBoost fler positiva användare än vad Random Forest gjorde. I syfte att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för att implementera maskininlärning och AI gjordes litteraturstudier och uppdragsgivaren intervjuades kontinuerligt. De viktigaste förutsättningarna fastställdes till två kategorier, datainfrastruktur och hur väl AI och maskininlärning är integrerat i organisationens kultur.

The purpose of this study is to investigate how educators in preschool view teaching physics and how it is carried out together with the children. To find out about this, the study has been conducted with help of digital questionnaires where all educators in a medium-sized municipality in central Sweden have been given the opportunity to answer. The result shows that most of the educators in the municipality feel that they miss knowledge and competence in conducting physics education in preschool. It appears that the educators who have competence in physics, find it difficult to conduct the teaching further if they are “on their own” in the team with that competence. It also appears that many educators want conditions such as tips, inspiration and competence development in order to be able to conduct good physics education together with the children. When it comes to physics education in preschool, we see that educators find it challenging to integrate that sort of education into preschool everyday life. We can also see that educators feel that it is difficult to interpret the goals of the preschool curriculum with physics and natural sciences. It appears that there is not as much planned teaching as spontaneous teaching, because it is a challenge to conduct planned teaching. The physical phenomena that educators work with the most are water, magnetism and different seasons. Finally, we see that there is a great willingness on the part of educators to develop their knowledge in how to conduct good physics education together with the children at the preschool. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på fysikundervisning och hur den genomförs tillsammans med barnen. För att ta reda på detta har studien genomförts med hjälp av digitala enkäter där alla pedagoger i en medelstor kommun i Mellansverige fått möjligheten att svara. Resultatet visar att pedagoger i kommunen upplever att de saknar kunskap och kompetens kring att bedriva fysikundervisning i förskolan. Det framkommer att de pedagoger som har kompetens i fysik, upplever det svårt att bedriva undervisningen vidare om ingen mer i arbetslaget har samma kompetens. Det framgår också att många önskar förutsättningar som tips, inspiration och kompetensutveckling för att kunna bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen. När det gäller fysikundervisning i förskolan ser vi att pedagoger upplever det utmanande att integrera fysikundervisning i förskolans vardag. Vi kan också se att pedagoger känner att det är svårt att tolka målen i förskolans läroplan med kopplingar till fysik och naturvetenskap. Det framkommer att det inte bedrivs lika mycket planerad undervisning som det bedrivs spontan undervisning. Detta för att pedagoger upplever det som en utmaning att bedriva planerad undervisning. De fysikaliska fenomen som pedagogerna arbetar med mest är vatten, magnetism och årstider. Avslutningsvis ser vi att det finns en stor vilja hos pedagoger att utveckla sina kunskaper kring hur de ska bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen på förskolan, samt att pedagoger vill ha en kontinuerlig kompetensutbildning.

Människor med hög socioekonomisk status har bättre matvanor och är mer miljömedvetna jämfört med de individer med låg socioekonomisk status, vilket bland annat beror på högre utbildningsnivå och inkomst. För att etablera goda matvanor krävs att det finns goda förutsättningar, till exempel är tillgången till mataffärer med ett stort utbud av färskvaror associerat med hälsosamma matvanor och frånvaron av bra mataffärer påverkar framför allt utsatta grupper i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva matvanor och miljömedvetenheten bland ungdomar och undersöka om det finns skillnader i matvanor, miljömedvetenhet och förutsättningar för goda matvanor mellan ungdomar som bor i stadsdelar med olika socioekonomisk status i Västerås. Studien har en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Sekundära data har använts från studien Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), som genomfördes år 2017 på ungdomar från andra och tredje året på gymnasiet. Resultatet visar att ungdomar konsumerar frukt och grönsaker för sällan och konsumerar läsk, godis och chips för ofta. Majoriteten av ungdomarna äter på en snabbmatsrestaurang minst en gång i veckan. Nästan hälften av ungdomarna äter frukost varje dag och majoriteten av ungdomarna äter lunch i skolan varje dag. De flesta ungdomar är miljömedvetna, då majoriteten är oroliga för miljö- och klimatförändringar och tror att det är möjligt att påverka miljön genom egna livsstilsval. Det finns en signifikant korrelation mellan hög miljömedvetenhet och ohälsosamma matvanor. Det finns inga signifikanta skillnader mellan ungdomar från stadsdelar med olika socioekonomisk status och matvanor. Det finns inte heller någon skillnad mellan ungdomar från olika stadsdelar och huruvida de är oroliga för miljöförändringar, men för huruvida ungdomarna tror att de kan påverka miljön genom livsstilen. Ungdomar som bor i stadsdelar med låg socioekonomisk status rapporterar att de har bättre förutsättningar för hälsosamma matvanor jämfört med ungdomar från stadsdelar med medelhög och hög socioekonomiska status. För att diskutera resultatet har den ekologiska modellen använts som teoretiskt perspektiv. / Individuals with high socioeconomic status have better food habits and are more environmentally aware, due to higher education level and income. To establish healthy food habits, it requires that there are good prerequisites such as food stores with a wide range of fresh food since it is associated with healthy food habits of an individual and absence of good food stores is mainly affecting disadvantaged groups. The aim of this study is to describe food habits and environmental awareness among adolescents in Västerås and investigate if there are differences regarding food habits, environmental awareness and prerequisites for healthy food habits between adolescents living in neighborhoods with different socioeconomic status. The study is a quantitative study with a cross-sectional study design. Secondary data was used from the study Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), which was conducted in autumn of 2017 on adolescents from year two and three in high school. The result shows that the adolescents’ have a low consumption of fruits and vegetables and a high consumption of candy, chips, other snacks and soda. The majority of the adolescents’ eats at a fast food restaurant at least once a week. Almost half of the adolescents’ eats breakfast every day and the majority eats lunch at school every day a regular week. Most of the adolescents are environmentally aware, since they are worried about environmental issues and climate changes and believe that their lifestyle choices can affect the environment. A significant correlation between high environmental awareness and unhealthy food habits is found. There is no statistically significant difference between neighborhood-level socioeconomic status and food habits, and for being worried about environmental issues and climate changes. Significant differences are found between adolescents from neighborhoods with different socioeconomic status and believing in that lifestyle choices affects the environment. Adolescents living in low socioeconomic status neighborhoods reported that they have greater prerequisites for healthy food habits compared to middle-high and high socioeconomic status neighborhoods. The ecological model was used as a theoretical perspective to discuss the results.

This thesis examines first-line managers' perceptions about their organizational prerequisites for trust-based governance and management through a case study within the municipality of Norrköping, focusing on the public home care organization. A qualitative research design was used in the thesis based on first-line managers perceptions of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management. The material has been analyzed through an ideal-type analysis based on central elements within the governing principles of market, bureaucracy, and trust. An overall picture gives the impression that the organizational prerequisites primarily is perceived as being well-functioning for the ideal of trust-based governance and management. It is also considered that certain organizational prerequisites are less well-functioning for the ideal. Furthermore, the thesis indicates certain organizational prerequisites which are seen as central to the ideal. This thesis provides some empirical evidence that a balance between the governing principles of market, bureaucracy, and trust is perceived as essential to achieve the ideal of trust-based governance and management in the given context. At the same time, the thesis indicates that a greater emphasis on trust as a governing principle is perceived as desirable to achieve the optimal balance for the ideal in the given context. In addition, the study depicts that there is some path dependence that affects the view of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management in the managerial role. This means that a legacy of market-inspired and bureaucratic instruments is perceived to prevent the trust-based management philosophy from having a greater impact on the organization.

Kemiska arbetsmiljörisker förekommer inom ett flertal branscher och behöver förebyggas för att skydda arbetstagare mot ohälsa, sjukdom och olycksfall. Det förebyggande arbetet görs genom att identifierade risker bedöms och kontrolleras med ändamålsenliga åtgärder, med målet att riskerna minskar eller helt försvinner. Att genomföra kemiska riskbedömningar är dock ofta både svårt och komplext med många olika aspekter att beakta och kräver både tid och kunskap. Som ett sätt att förenkla och effektivisera processen kring kemisk riskbedömning önskar Skanska, ett företag inom bygg- och anläggningsbranschen, se över om det är möjligt att återanvända kemiska riskbedömningar. Syftet med detta examensarbete blev därmed att utreda möjligheten i återanvändning av redan genomförda kemiska riskbedömningar där de kemiska produkterna ska användas igen. Utredningen har fokuserat på fördelar, hinder eller svårigheter och förutsättningar för återanvändning. Europeiskt och svenskt regelverk och vetenskaplig litteratur har genomlysts och data har samlats in från intervjuer med olika nyckelpersoner på tre arbetsplatser inom Skanska samt utifrån riskbedömningar av några utsedda produkter. Resultatet har därefter jämförts med svenskt regelverk, för att därigenom dra slutsatser om möjligheten i återanvändning av kemiska riskbedömningar. Examensarbetet har resulterat i slutsatsen att återanvändning av kemiska riskbedömningar bör vara möjlig, under förutsättning att de mallar eller checklistor som används som stöd uppfyller de krav som finns för kemisk riskbedömning. Det behöver säkerställas genom ändamålsenliga rutiner av personal med rätt kompetens om kemiska arbetsmiljörisker. Det behöver också stämmas av att exempelvis arbetssätt, omgivning och tillgången av åtgärder är likvärdiga på den arbetsplats som först genomfört riskbedömningen, och den arbetsplats som därefter återanvänder riskbedömningen, eller att dessa faktorer kan bli likvärdiga genom vidtagna åtgärder. Några risker eller hinder för återanvändning har identifierats. En av de mest framträdande riskerna är att kemiska arbetsmiljörisker förbises i samband med återanvändningen och därigenom också de åtgärder som behöver vidtas. Orsaker till detta kan vara bristande kunskap och engagemang eller möjligen fusk och slarv. I situationer där arbete ska ske med farligare kemiska produkter kan det vara svårare med återanvändning av riskbedömningar. Några fördelar med återanvändning bedöms vara förkortad tidsåtgång för kemiska riskbedömningar, en effektivare hantering, samt ett ökat stöd och lärande om kemiska arbetsmiljörisker genom att man lär av varandra och tidigare riskbedömningar. Möjligen kan återanvändning också bidra till att fler riskbedömningar genomförs, för att därigenom trygga yrkesarbetarnas säkerhet och hälsa. / Chemical risks in the work environment occur in several industries, and need to be prevented to protect workers from ill-health, illness and accidents. By performing risk assessments and taking appropriate measures, it is possible to reach the goal to reduce or even eliminate chemical risks. However, performing chemical risk assessments is often a quite difficult and complex issue with several different aspects to consider, requiring both time and knowledge. As a way to simplify and streamline the process of chemical risk assessment, Skanska, a company within the construction industry, wants to investigate whether it is possible to reuse chemical risk assessments. The purpose of this thesis was thus to investigate the possibility of reusing already performed chemical risk assessments in situations where the chemical products will be used again. The investigation has focused on the advantages, obstacles or difficulties and prerequisites for reuse. European and Swedish regulations and scientific literature have been reviewed and data have been collected from interviews with managers, safety representatives and employees at three workplaces at Skanska and from performed risk assessments of some selected products. Thereafter, the results have been compared with Swedish regulations, in order to draw conclusions about the possibility of reusing chemical risk assessments. The conclusion is that it should be possible to reuse chemical risk assessments, provided that the templates or checklists used as a support meet the requirements for chemical risk assessments. This needs to be ensured through appropriate routines by personnel with the right expertise about chemical risks in the work environment. It must also be ensured that some factors, as way of working, the work environment and measures taken, need to be similar for the workplace first performing the risk assessment, and the workplace that will reuse the same risk assessment, or at least that these factors can become similar after measures taken. Some risks or obstacles of reusing chemical risk assessments have been identified. One of the most prominent risks is that chemical hazards will be missed and thereby also the measures that need to be taken. This may be due to lack of knowledge and commitment or possibly cheating or carelessness. In situations where more hazardous chemical products are being used, it may be more difficult to reuse risk assessments. Some benefits of reusing risk assessments may be less time required for chemical risk assessments, more efficient management and increased support and learning about chemical hazards by learning from each other and previous risk assessments. Possibly, reuse can also contribute to more risk assessments being carried out, thereby ensuring the safety and health of professional workers.