‘’I see that you are quarrelling, what we supposed to do with this now?’’ The subject of my research is conflict management in preschool in order to gain knowledge about the perception of conflicts preschoolers, and how they relate to children's conflicts and conflict management. Moreover, I would like to find out which types of strategies are used by preschoolers to deal with conflicts and how these strategies can help to prevent clashes. Content of the research is based on the sociocultural theory of Lev Vygotsky's and Richard Cohen's conflict pyramid, describing different levels of conflict strategies. In order to accurately present the subject and answer all question I have used qualitative interviews with preschool teachers. The results indicate that the conflicts are fundamentally positive, therefore the individual or the group can develop themselves in a proper way. Preschool teachers noticed that conflicts usually appear when children are quarrelling and disagree in some situation. Many conflicts concern material issues for example toys or general misunderstandings. Preschool teachers use different strategies to deal with conflicts between children, for instance: mediating, discussing or reflecting together in conflict situations. Furthermore, communication and interaction between preschoolteachers and children are the most important aspect in conflict management, because through them people learn and develop. Preschool teachers emphasize that they work in the present as well as preventive to reduce situations caused conflicts and to strengthen children's skills to deal with conflicts.

No description available.

In order for the individual's chances of good health to increase, health promotion should beintroduced to the youngest children. A recent report shows that Sweden is falling in ranking in termsof equal health where Sweden ended up in 23 out of 35 countries. The socioeconomic gaps inSweden's society mean that children's health becomes a geographical issue. The preschool's rolebecomes extremely important in this context, as statistics show that 84% of children living inSweden are enrolled in preschool. The purpose is to investigate how preschool teachers feel thatthey work with children's health and well-being at preschool. The study consists of six qualitativeinterviews with preschool teachers spread across two preschools. A qualitative content analysis ofthe data was conducted to find prominent categories. Preschool teachers in the study agree thathealth in preschool needs more attention. They agree that physical activity is restricted to theoutdoor environment due to large children's groups and small premises. The result emphasizes thatpreschool should be a positive and safe environment in which the children feel good.

The purpose of this study was to examine how it comes that bullying in preschool is discussed in so small amounts and why the term bullying seems to have an age limit to it. This studies questions are: how does preschool teachers define and identify bullying and how is the term used in preschool? Why does bullying occur according to preschool teachers? Do preschool teachers use elaborated strategies to handle difficult situations that could be seen as bullying according to certain definitions? Does bullying exist in the preschools where the interviewed preschool teachers work? This study is based on qualitative interviews with preschool teachers at their individual preschools. The study shows that preschool teachers define bullying as negative actions, that can be both conscious and non-conscious.  The study also shows that the preschool teachers do not use the term bullying when addressing childrens behaviour or when discussing negative actions among the children with them. The main reason for not using the term bullying is the belief that the term itself is too complex for children in preschool to understand. The participating preschool teachers believe that the reason for bullying among children is lack of unity and social status. Based on this study preschool teachers do not use any specific strategies to handle difficult situations and bullying in preschool, instead they use tools like books, EQ as an approach and children’s owns equal plans. According to two out of five preschool teachers there is no bullying at their preschool.

Denna studie har som syfte att synliggöra de uppfattningar förskollärare har om sin egen profession. För att undersöka detta har vi förhållit oss till kvalitativa metoder med fenomenografi som perspektiv och ansats, övergripande genom hela studien. Fenomenet och begreppet som är i fokus är profession och med hjälp av kvalitativa intervjuer och tidigare forskning bearbetar vi vad detta kan innebära för förskollärarna. I vårt resultat får vi fram fem olika huvudkategorier som synliggör variationen i förskollärarnas uppfattningar. Det komplexa uppdraget och förskollärarnas kompetens kommer fram som viktiga delar, men även det förhållningssätt som förskollärare har till professionen. Förskollärarna har också varierande uppfattningar av hur professionen framställs i övriga samhället och de har olika uppfattningar över vilka insatser som krävs för att stärka och synliggöra professionens betydelse i syfte att höja dess status.

The aim of the study is to examine how preschool teacher looks at aesthetics and how they are using the aesthetics of everyday activities. As a method I have used a qualitative interview form, and I interviewed four preschool teachers. My study is based on a socio-cultural perspective with the direction of Vygotsky's theory of the child's interaction and learning. The results showed that preschool teachers who participated in my survey agreed that the aesthetics and the aesthetic forms of expression are important for children's learning. That offers all kinds of aesthetics and all sorts of materials and the chance to give an expression of what you think is fun is important for my respondents. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur förskollärare ser på estetik och hur de använder estetik i den vardagliga verksamheten. Som metod har jag använt mig av en kvalitativ intervjuform och jag intervjuade fyra stycken förskollärare.  Min studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med riktning mot Vygotskijs teori om barns samspel och lärande. Resultatet visade att förskollärarna som deltog i min undersökning var eniga om att estetik och de estetiska uttrycksformerna är viktigt för barns lärande. Att man erbjuder all slags estetik och alla möjliga material och chansen att ge ett uttryck i det man tycker är kul är viktigt för mina respondenter.

No description available.

Denna fallstudie handlar om hur pedagoger, förskolechefer och huvudmännen ser på kompetensutvecklingen och till viss del verksamhetsutvecklingen i förskolan. Det har under de senaste tio åren införts ett systematiskt kvalitetsarbete i skola och förskola och hur det används i dagens förskola för att få syn på vilka områden som behöver verksamhets- och kompetensutvecklingen berörs i denna uppsats. Studiens syfte är att undersöka kompetensutveckling i förskolan gällande pedagogernas och förskolechefernas kompetensutvecklingsmöjligheter utifrån tre olika perspektiv. Studien genomförds genom att pedagoger och förskolechefer intervjuades med hjälp av datorstödda intervjuer samt att några huvudmän intervjuades. Data analyserades med deduktiv innehållsanalys. Det som framkom mest centralt var att det finns ett arbete med att verksamhets- och kompetensutveckla förskolan men att åsikterna kring hur väl detta arbete sker skiljer sig mellan de olika yrkeskategorierna. Däremot framkommer att det systematiska arbetet med insamling av analysmaterial och fokus på kompetensutveckling i förskolorna och för förskolecheferna fungerar från huvudmännens sida. Dock visade det sig att kontakten med både förskolechefer och pedagoger var väldigt sporadisk. Resultatet har diskuterats i relation till tidigare forskning om pedagogers åsikter kring framförallt kompetensutveckling i förskolan vilket har framlett till viss kritik mot huvudmännens bristande kontakt med verksamheterna i respektive område. / This master theses is about how pre-school teachers, pre-school managers and directors of Education, in a case study, sees on idea development and developing people's skills in preschool. There has been throughout the last decade a new systematic quality work in school and preschool and how this is used in today's preschool to see which areas that needs learning and idea development and developing people's skills is presented in this following master theses. The aim of this study is to examine the development of skills in pre-school teachers and pre-school managers opportunities for skills development on the basis of three different perspectives. This study was carried out through computer-assisted interviews whit pre-school teachers and pre-school managers and some directors of Education were interviewed. It was found, most centrally, there was work done to develop people skills and idea development in pre-school but the opinion on how well this work is done differs between the various professional categories. However, it transpires that the systematic work whit collection of materials and a focus on the development skills in the pre-school and for pre-school managers works from the director of Educations side. However, it was shown that contact with both pre-school managers and pre-school teachers were very sporadic. The outcome has been set in relation to research on pre-school teachers opinions on primarily the work with people development skills in pre-school which has elaborated to some criticism of the lack of contact whit the activities in the respective area.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur förskolans personal upplever sin arbetsmiljö, om personalen trivs på sin arbetsplats och om de upplever stress. Empirin till uppsatsen har samlats in med hjälp av internetbaserade enkätfrågor och resultatet har analyserats med hjälp av datorprogrammet SPSS. Resultatet visar att personalen i förskolan trivs på sin arbetsplats men att förskolan har vissa arbetsmiljömässiga problem samt att personalen ofta känner sig stressade och otillräckliga på arbetet. Analysen visar att det inte finns något samband mellan känslan av trivsel och känslan av stress på arbetsplatsen.

Syftet med den här studien är att visa på möjligheter till utomhuspedagogik, synliggöra olika aspekter på utomhuspedagogik och varför det behövs utomhuspedagogik i förskolan. Fokus ligger på förskollärares möjlighet att erbjuda förskolebarn pedagogiska och gemensamma aktiviteter i utomhusmiljön på förskolan, hur de inkluderar barnen till att utforska utomhusmiljön som är en del av deras närmiljö. De frågor som besvarats är följande; Vilka möjligheter samt svårigheter upplever en förskollärare i sitt utövande av utomhuspedagogik? Vad anser förskollärare om barnens lekmöjligheter på förskolegården? Hur uppfattar förskollärare den pedagogiska miljön på förskolegården? Intervjuer har genomförts med förskollärare som just nu är aktiva inom yrket. Studiens resultat utgår från sex intervjuer med utbildade förskollärare från fyra olika förskolor, tre stycken i mellansvenska städer och en i storstad. Därtill har en kartläggning genomförts med hjälp av anteckningar av en förskolas gård, vilka material och ytor som finns tillgängliga för barnen och de vuxna. Resultatet visar hur utomhuspedagogik kan användas i förskolan och hur det är ett verktyg till utveckling för barnen genom att interagera med de vuxna utomhus. Slutsatsen av studien är att utomhuspedagogik och aktivitet utomhus har betydelse för barnen och att det är viktigt att ha en fungerande utomhusmiljö på förskolan. Samt att förskollärarens roll är viktig i utforskandet av utomhusmiljön.