Syftet med denna studie var att undersöka och skapa förståelse för förskollärares upplevelser av att samarbeta med vårdnadshavare under pågående covid-19-pandemi. I studien har jag utgått utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och genomfört kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Jag har använt mig av förutbestämda kriterier samt ett bekvämlighetsurval för att komma i kontakt med de intervjuade. Insamlad data har därefter bearbetats i en tematisk analys där temat Mötesupplevelser framträdde. Pandemin har föranlett att myndigheter har utfärdat riktlinjer i syfte att minska smittspridningen. Studien visar att förskollärare upplever att detta har skapat nya förutsättningar och utmaningar för förskolorna samt i förskollärarnas samarbete med vårdnadshavarna när det gäller delaktighet och inflytande. Det framkommer i resultatet att det till stor del funnits en hög medvetenhet samt acceptans, både bland förskollärare och vårdnadshavare, till att anpassa sig till de nya rutiner som skapats rörande samarbetet mellan de två parterna. / The purpose of this study is to investigate and create an understanding for preschool teachers’ experiences of collaboration with legal guardians during the ongoing covid-19 pandemic. In this study I have applied a phenomenological approach and conducted semi-structured interviews. I have used established criteria as well as convenience sampling in order to make contact with the interviewees. The collected data has then been addressed with a thematic analysis where the theme Experiences of Meetings emerged. Due to the pandemic Swedish authorities have drawn up guidelines with the purpose of reducing the spread of the virus. This study demonstrates that preschool teachers’ have experienced that these guidelines have caused new conditions and challenges for preschools as well as for the preschool teachers’ relationships to legal guardians in the context of participation and influence. The result demonstrates that there has been a high level of awareness and acceptance, both among preschool teachers and legal guardians, to adapt to the new routines which have been set up concerning the relationship between the two parties.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares olika uppfattningar om att skapa trygga relationer med barn i förskolan. Ett fungerande trygghetsarbete i förskolan kan bidra till att barnen utvecklas inom flera områden. För att uppnå syftet bygger studien på semistrukturerade intervjuer med åtta olika förskollärare. Det insamlade materialet analyserades och kategoriserades med hjälp av en tematisk analys utifrån anknytningsteorin. Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver en trygg relation genom att ha tillit till varandra samt att förskollärarna behöver uppmärksamma det enskilda barnet och ge det stöd som behövs för deras trygghet, självständighet och upptäckarglädje på förskolan. Studien visar att förskollärare kan uppleva hinder i samband med stora barngrupper, det upplevs svårare att se barnets behov och vara en trygg bas för alla barn. Studien visar att förskollärare ser att deras förhållningssätt skapar möjligheter, om de är ett stöd och har en god kommunikation. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att förskollärarna beskriver att en trygg relation handlar om att barn och vuxna har tillit till varandra och att förskolläraren ska ge barnet det stöd som behövs för att främja barnets upptäckarglädje. En annan slutsats som kan dras när det kommer till möjligheter och hinder är att förskollärarens förhållningssätt är av betydelse när de skapar trygga relationer med barn på förskolan. Studien har resulterat i ökade kunskaper om förskollärares olika uppfattningar om att skapa trygga relationer med barn i förskolan.

Att möjliggöra vårdnadshavares inflytande i förskolans utbildning ses som komplext, då det inte framkommer hurförskollärare ska möjliggöra inflytandet. Det som framkommer är att förskollärare ansvara för att ge vårdnadshavare möjlighet till inflytande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete med möjliggörandet av vårdnadshavares inflytande i förskolans utbildning. Genom intervjuer med sex förskollärare visar studiens resultat att vårdnadshavares inflytande handlar om att påverka barnets utveckling och lärande. I studien framkommer information, profession, samverkansformer och delaktighet som framgångsrika faktorer förskollärare använder i arbetet med att möjliggöra vårdnadshavares inflytande i förskolans utbildning.

Studiens syfte är att lyfta förskollärares föreställningar om musik som mål och medel, hur de undervisar i musik och vilka förutsättningar de anser är betydelsefulla för att bedriva musikundervisning som ett mål. Studien berör didaktiska tillämpningar av musikundervisning i förskolekontext. Metoden utgår från en kvalitativ ansats och data är insamlad genom intervjuer och observationer för att sedan analyseras utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och Lindströms modell om estetiska lärandeformer. I studien deltar fyra förskollärare från tre olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar om musik i förskolan är starkt förknippade med glädje såväl som ett eget ämnesinnehåll. Det musikdidaktiska innehållet i förskollärarutbildningen framhävs som otillräckligt och bidragande till förskollärarnas avsaknad av trygghet och kompetens i att undervisa musik som mål och medel. Studiens slutsats är att kompetens inom ämnet musik och stöd från kollegor är faktorer som förskollärare betonar som viktiga förutsättningar för att bedriva musikundervisning i förskolan.

Förskolan i Sverige ska erbjuda en undervisning som inkluderar barn och där undervisningen anpassas efter barns olika behov. Tidigare forskning visar att det förekommer brister i inkluderingsarbetet, både nationellt och internationellt. Forskningen visar att bristerna ligger i förskollärares kunskaper om inkludering samt arbetsmetoder som bidrar till inkludering. För att bidra med mer kunskap om arbetsmetoder för ett fungerande inkluderingsarbete är syftet med denna undersökning att undersöka hur förskollärare arbetar och förhåller sig till begreppet inkludering inom olika pedagogiska inriktningar i förskolan. Som metod för undersökningen valdes en elektronisk enkät för att på bästa sätt nå ut till olika förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar geografiskt spridda i landet. 96 förskolechefer kontaktades för att finna förskollärare som hade intresse för att delta i undersökningen. Slutligen kontaktades 29 förskollärare som fick erbjudande att svara på enkäten. Genom en kvalitativ tematisk analys framkom arbetsmetoder som enligt respondenterna i undersökningen bidrar till inkludering. Resultatet visar att anpassning av miljö och aktiviteter efter barns förutsättningar, kommunikativa möjligheter, förhållningssättet gentemot barnet, synen på mångfald och gemenskap samt fortlöpande systematiskt arbete och utveckling av kunskap är relevanta arbetsmetoder för att bidra till inkludering i förskolan. Resultatet som analyserades i relation till de sociokulturella och relationella perspektiven visade att respondenterna upplever svårigheter i inkluderingsarbetet, men endast ett fåtal förskollärare upplever att de behöver mer kunskap om inkludering. / The preschool in Sweden must offer teaching that includes children and where the teaching is adapted to children's different needs. Previous research shows that there are shortcomings in the inclusion work, both nationally and internationally. The research shows that the shortcomings lie in preschool teachers' knowledge of inclusion and working methods that contribute to inclusion. To contribute with more knowledge about working methods for a functioning inclusion work, the purpose of this study is to investigate how preschool teachers work and relate to the concept of inclusion in different pedagogical orientations in preschool. An electronic questionnaire was chosen as the method for the survey in order to best reach different preschool teachers who work at preschools with different pedagogical orientations geographically spread in the country. 96 preschool principals were contacted to find preschool teachers who were interested in participating in the survey. Finally, 29 preschool teachers were contacted who were offered to answer the questionnaire. Through a qualitative thematic analysis, working methods emerged that, according to the respondents in the survey, contribute to inclusion. The results show that adapting the environment and activities to children's conditions, communicative opportunities, the attitude towards the child, the view of diversity and community as well as continuous systematic work and development of knowledge are relevant working methods to contribute to inclusion in preschool. The results that were analyzed in relation to the socio-cultural and relational perspectives showed that the respondents experience difficulties in the inclusion work, but only a few preschool teachers feel that they need more knowledge about inclusion.

Syftet med studien var att ge en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar kring delaktighet i barns lek. I frågeställningarna lyfts syftet med att delta i barns lek, vilka hinder som kan uppstå och hur de intervjuade förskollärarna förhåller sig i barns lek kopplat till delaktighet. Insamling av materialet utfördes genom kvalitativa intervjuer med förskollärare i södra Sverige. Resultatet har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv där lärandets akt och objekt samt lekresponsiv undervisning stått i fokus. I resultatet synliggjordes studiedeltagarnas uppfattning kring sin egen delaktighet, hur den utspelar sig och vad för hinder de upplevt i verksamheten. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att de deltog i barns lek, men där syftet med delaktigheten till största del var att stötta barnen i det sociala samspelet. De aspekter som riskerade att leda till att förskollärares delaktighet uteblev varierade, men där barngruppens storlek och barnen själva beskrevs som ett hinder. I fall då delaktighet uteblev hänvisade förskollärare exempelvis till stor barngrupp och barns förhållningssätt. Två tydliga uppfattningar om vad delaktighet betyder var ett aktivt deltagande och observationer. Slutsatsen som kunde dras från resultatet kopplat till den teoretiska utgångspunkten, utvecklingspedagogiken, var att förskollärarna bör vara delaktiga i barns lek för att kunna synliggöra lärandet och vidare utmana barnen i deras kunskapsutveckling.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskaper kring hur förskollärare talar om den vuxnas makt i barns lek i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar:  ·   Hur talar förskollärare om den vuxnes makt i leken i förskolan?   ·   Hur talar förskollärare om hur makten kan verka i leken i relation mellan vuxen och barn?   I studien har en kvalitativ ansats legat till grund där nio förskollärare uppdelat i tre fokusgrupper använts för insamlandet av empirin. I fokusgruppssamtalen har ett dilemma och två frågor diskuterats, som legat till grund för det resultat som framkommit under studien. I resultatet syns tre större delar som berör hur förskollärare talar om makt som ett laddat begrepp, hur någonting kan ske på ett ögonblick samt de vuxnas styrning i leken. I slutsatserna syns vikten om att tala om makt i förskolan, hur den vuxnes förhållningssätt påverkar samt yttre faktorer som spelar in i barns lek.

Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om inskolning och trygghetsskapande för barn som börjar i förskolan. Forskningsfrågorna är vilka uppfattningar har förskollärare kring hur inskolning kan genomföras i förskolan? Samt vilka uppfattningar har förskollärare kring vad som skapar trygghet för barn vid inskolning i förskolan? För att samla in data till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts. Fem förskollärare deltog. I arbetet har en fenomenografisk analysmodell använts för att analysera resultatet. Studiens resultat visade olika synsätt på hur inskolning kan genomföras. Synsätt som visades var successiv inskolning, delvis successiv inskolning och föräldraaktiv inskolning. Några aspekter som bidrar till trygghet var bland annat begränsa antal barn med det nya barnet, material och vårdnadshavares delaktighet. / The aim of the studie is to contribute knowledge about introduction in Early Childhood Education and childrens safety when they start Early Childhood Education. The research questions is which perceptions do preschool teachers have about introduction in Early Childhood Education? Which perceptions do preschool teachers have about safety during introduction in Early Childhood Education?  The method for the study is semistructured interviews. Five preschool teachers were interviewed. In this study a phenomenographic analysis method been used in the analysis and results. The results showed different approach how introduction in Early Childhood Education can be implemented. The approach were successive introduction, partly successive introduction and parent-active introduction. Aspects that contribute to safety were the child group, artifacts and caregivers participation

No description available.

Vår studie innehåller förskollärares syn på hur det kollegiala lärandet går till i förskolans verksamhet. Tidigare forskning påvisar hela arbetslagets gemensamma syn på kollegialt lärande och att detta även dokumenterats genom observationer. Avsaknad av den enskilda pedagogens åsikt kring hur det kollegiala lärandet bedrivs i förskolans verksamhet vill vi undersöka genom att låta pedagoger svara på en enkät som ger utrymme för den egna åsikten. Vi är intresserade av att få syn på hur den enskilda förskolläraren ser på hur det kollegiala lärandet implementeras i det dagliga arbetet. Vårt intresse för det kollegiala lärandet har vuxit under vår utbildningstid och vi finner det intressant och viktigt att belysa hur arbetet rent praktiskt genomförs i verksamhet. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare anser att det kollegiala lärandet går till på förskolan och hur det upplevs av den enskilda pedagogen. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har använt oss av enkäter där det lämnas utrymme för den svarande att ge ett utförligt svar genom att svara på öppna frågor kring det kollegiala lärandet. Frågorna är utformade utifrån hur Skolverket förklarar de olika delarna idet kollegiala lärandet och frågorna är därmed formade efter de riktlinjer som är satta att följa för förskolans verksamhet. Då Läroplan för förskolan (2019) är utformad efter ett sociokulturellt synsätt har vi valt denna teori som grund då vi undersöker området. Läroplanen och Skolverket (2022) är de riktlinjer som alla som arbetar i förskolan ska följa, och innefattar vårt berörda ämne; kollegialt ärande. Resultatet visar att de flesta som besvarat vår enkät har liknande erfarenheter och uppfattningar om vad det kollegiala lärandet är, men att metoderna för att förankra det i arbetslaget kan se olika ut. Vidare påvisar resultatet att det kollegiala lärandet implementeras i förskolans verksamhet genom olika strukturerade tillvägagångssätt. I vårt resultat framgår att det insamlade datamaterialet övergripande benämner det kollegiala lärandet som en grund i att förskolan utvecklas