The purpose of the study was to examine preschool teacher's perceptions in their speech when talking about stereotypes and norm critical literature in read alouds. The theory used in this study was discourse analysis, which here also uses some concepts from the discourse theory by Laclau and Mouffe. Some of these concepts were contextualization, sign and equivalence chain. The speech was later catagorized and analyzed. This study used interviews to gather information, where six preschool teachers from three different preschools were interviewed. The information resulted in a pattern where four categories were presented. These categories were called the corrective, the articulating, the debating and the representing preschool teacher. The analysis resulted in an understanding of a discourse, which used a speech that correlates to preschool teachers understanding of preschool policy documents, the norm critical perspective and their profession. / Studien syftar till att synliggöra förskollärares föreställningar kring högläsningav normkritisk litteratur och normbekräftande litteratur. Undersökningen haren diskursanalytisk ansats, vilket här uppfattas som ett synliggörande av det talsom kan kopplas till situation och sammanhang. Som stöd i analysen användsbegrepp som kontextualisering, subjektspositioner, tecken ochekvivalenskedja. Begreppen används som ett tillvägagångssätt för attundersöka talet och hur det används utifrån kontexten.Studien använder intervjuer som metod, där sex förskollärare från tre olikaförskolor intervjuades. Det resulterade i ett belysande av enförskollärardiskurs, vilket i denna text kategoriseras som: den korrigerande-,en artikulerande-, den diskuterande- och den representerande förskolläraren.Analysen resulterade i ett synliggörande av olika diskurser som förhåller signära till förskolans styrdokument och förskollärarens uppfattning av ettnormkritiskt förhållningsätt

Genusarbetet i förskolan handlar, bland annat om, att förskollärare måste ha ett medvetet förhållningssätt och kompetens. För att införskaffa detta krävs förutsättningar och stöd, vilket denna studies syfte är att undersöka. Empirin samlas in genom semistrukturerade intervjuer med fem aktivt verksamma förskollärare, där syftet är att ta del av deras erfarenheter kring förutsättningar avseende genus och jämställdhetsarbetet i förskolan. Resultatet analyseras med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys med teoretisk utgångspunkt ur olika genusperspektiv. I analysen presenteras det att förskollärarna beskriver förutsättningar, utmaningar och begränsningar för genus- och jämställdhetsarbetet i förskolan. Behovet av kompetensutveckling samt resurser som tid, ekonomi och frånvaron av aktivt stöd från rektor, redovisas i resultatet genom att förskollärarnas citat beskriver genus som ett oprioriterat ämne i jämförelse med andra fokusområden. Studiens resultat visar dessutom att miljö och material är ett oreflekterat, men medvetet, område avseende genus och jämställdhet i verksamheterna. Slutsatsen av studien är att frånvaron av förutsättningar bidrar till utmaningar och svårigheter att uppnå läroplanens mål samt förskollärares uppdrag att bibehålla jämställdhet och förutsättningarna för att barnen ska få likvärdiga möjligheter i förskolan, oavsett könstillhörighet. Kan förskollärarna behålla elden vid liv, utan omsorg och förutsättningar? / Gender work in preschool involves, among other things, that the preschool teachers must have a conscious approach and competence. In order to acquire this, prerequisites and support are required, which the purpose of this study is to investigate. The experience is collected through semi-structured interviews with five actively working preschool teachers, where the aim is to share their experiences regarding conditions regarding gender and gender equality work in preschool. The results are analyzed using a targeted qualitative content analysis with a theoretical starting point from various gender perspectives. In the analyses, it is presented that the preschool teachers describe the conditions, challenges and limitations for the gender and equality work in the preschool. The need for competence development as well as resources, such as time, finances and the absence of active support from the principal, are reported in the results by the pre-school teachers' statements describing gender as a non-prioritized subject in comparison to other focus areas. The study's results show that the environment and varies materials often are unreflected, but that the preschool teacher’s conscious regarding gender and equality in the operations. The conclusion of the study is that the absence of prerequisites contributes to challenges and difficulties in achieving the goals of the curriculum as well as preschool teachers' mission to maintain gender equality and the prerequisites for the children to have equal opportunities in preschool, regardless of gender. Can the preschool teachers keep the fire alive, without care and conditions?

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pedagogers perspektiv på blyga barn i förskolan. Studien är kvalitativ och datainsamlingen gjordes genom enkätbaserade intervjuer via internet. Enkäten och missivbrevet skickades ut till 74 förskolerektorer och därefter till 101 förskolor. Data som inkom blev kategoriserade och analyserade med hjälp av det teoretiska ramverket, Bowlbys anknytningsteori samt Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet tar upp de olika definitonerna som pedagoger har på blyghet och inkludering, synen på hur pedagogerna upplever barn i kompisrelationer och lek samt hur pedgogen ser på sin egen roll och ett inkluderande arbetssätt för blyga barn i förskolan. Resutatet visar att pedagoger har olika definitioner av blyghet och inkludering och även att det finns svårigheter för blyga barn att få kompisar och att komma in i lek med jämmnåriga. Resultatet visar vidare på att pedagoger ser sin roll som en ledare genom gruppindelning och aktiv hjälp kan arbeta för ett inkludernade av blyga barn i förskolans verksamhet.

Läroplan för förskolan (Lpfö18, 2018) framhåller barns rätt till delaktighet och inflytande men anger inte hur arbetet ska genomföras. Studiens syfte var att få ökad förståelse om förskollärares syn på arbetet med barns delaktighet och inflytande, och för de olika utmaningar och möjligheter de kan möta i arbetet. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta förskollärare. Studien utgår från relationell pedagogik och Shiers delaktighetsmodell används som ett verktyg för analys. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande utgör en viktig del av utbildningen och förskollärares uppdrag. Slutsatsen är att förskollärarna inte alltid har möjlighet att följa barns initiativ i alla delar av utbildningen. Det blir tydligt att förskollärarna i studien genom olika strategier strävar efter att i största möjliga mån möjliggöra för barns delaktighet och inflytande i förskolan, trots olika utmaningar.

Undervisning i förskolan har sedan det infördes i förskolans läroplan varit ett omdiskuterat begrepp och förskollärare har uttryckt oro för att förskolans tradition av att arbeta holistiskt med fokus på omsorg och lärande hotas i och med undervisningsbegreppets inträde i förskolan. Syftet med detta examensarbete är att med utgångspunkt i didaktisk teori och de didaktiska frågorna vad, när och hur bidra med kunskap om hur förskollärare tolkar och tillämpar undervisningsbegreppet. Studiens empiri har samlats in genom en enkätundersökning med ostrukturerade frågor kopplade till studiens frågeställningar. Materialet bearbetades därefter i en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet utgjordes av utbildade förskollärare med mellan noll och mer än trettio års erfarenhet inom yrket. Resultatet synliggör att en majoritet av förskollärarna tolkar undervisning som ”något” som förekommer under hela dagen i förskolan, medan några uttrycker att undervisning är kopplat till läroplansmålen och syftande till lärande. I resultatet framträder också en verksamhet där undervisning framför allt sker i omsorgssituationer och planerade aktiviteter. Förskollärarna beskriver att de skapar förutsättningar för lärande genom att planera och introducera aktiviteter, material och miljöer. Även kommunikation lyfts som en central del i undervisningen. Slutsatsen visar att de intervjuade förskollärarna uttrycker att undervisning har en naturlig plats i förskolans utbildning. Dock är kopplingen till läroplanens mål svag, och endast ett fåtal av respondenterna uttrycker att undervisning syftar till lärande kopplat till läroplanens mål. För att förskolans undervisning i större utsträckning ska kunna främja utbildningens likvärdighet kan således undervisningsbegreppet behöva förtydligas ytterligare.

Förskolan har varit och är en omsorgsinstitution där verksamma i förskolan bedriver omsorg i många olika former. Det kan vara allt från att knyta ett par skor till att prata om bilbarnstol med en vårdnadshavare; och allt där emellan. Omsorg definierar förskolan och vad förskolan har för uppdrag och uppgift i samhället. Samtidigt är det inte så enkelt alla gånger att definiera omsorg som något vetenskapligt förankrat, och då ska ändå förskolan bedrivas på vetenskaplig grund. Däremot går det att se en tydlig koppling kring inlärning och omsorg. Där omsorg gentemot ett barn ger trygghet och tillit gentemot pedagogen, visar det att ett barn (eller vuxen) har en betydande större möjlighet att lära när denne känner trygghet och välmående.   Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares attityd kring deras omsorgsuppdag i förskolan. Studien intresserar sig för att se ifall omsorgsuppdraget får ta en roll i förskolans undervisning. Empirin samlades in via en kvantitativ enkät för att kunna analysera en generell bild av hur respondenternas attityd gentemot sitt omsorgsuppdrag ser ut. Läroplansteori etablerades som teoretisk bakgrund för att ge möjlighet för att se ett strukturellt perspektiv. Tidigare forskning visar att en perspektivförändring skett i relation till förskolans läroplaner (Lpfö 98, 1998, Lpfö 98 rev10, 2010 samt Lpfö 18, 2018) då omsorgsuppdraget har fått ett mindre fokus. Samtidigt visar resultatet att förskollärare har en förmåga att inkludera omsorgen i undervisningen, även om kravet på kvalitetsökning i form av läroplaner gjort omsorgsuppdraget mer komplext i form av svenska förskolans educare-modell. Förskolan ser ut att stå inför eller vara mitt i en beslutsperiod kring vad som ska definiera förskolan i framtiden - om den främst ska vara en resultatstyrd förskola eller om omsorg ska få ta plats.

Denna studie strävar efter en djupare förståelse av förskollärares syn på kemi i förskolans vardag. Genom att tillämpa sociokulturella teorin som en teoretisk ram och genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare, belyser resultatanalysen deras syn på att förhålla sig till naturvetenskapens alla delar, inklusive kemi.Studien bidrar med insikter i hur kemi uppfattas av förskollärare, och en ökad förståelse för de praktiska och pedagogiska strategier som används för att förhålla sig till naturvetenskapens olika aspekter, särskilt kemi. Utmaningarna som framkommer utgörs av hinder som påverkar integrationen av kemi i förskolan och betonar vikten av förskollärarkompetens i en dynamisk pedagogisk kontext. Vid diskussionen om långsiktiga fördelar och nackdelar betonar förskollärarna kemiintegrationens potential att främja barnens problemlösningsförmågor, nyfikenhet och kreativitet. Samtidigt erkänns utmaningar såsom tidsbegränsningar och förväntningar från olika håll. Dessa insikter pekar på förskollärarnas medvetenhet kring läroplanen, men faktorer som påverkar deras praktiska integrering av kemi i förskolan är begränsad kompetens. I sin helhet ger studien en bild av förskollärares syn och arbete med kemi i förskolan. Den lyfter fram insikter kring utmaningar och möjligheter som påverkar kemiintegrationen, och understryker behovet av stödstrukturer och kompetensutveckling för förskollärare i deras strävan efter att skapa en gynnsam lärandemiljö för barnen. / This study aims to achieve a deeper understanding of preschool teachers' views on chemistry in the daily life of preschool. By applying sociocultural theory as a theoretical framework and conducting qualitative semi-structured interviews with active preschool teachers, the results analysis illuminates their views in engaging with all aspects of natural sciences, including chemistry. The study contributes insights into how chemistry is perceived by preschool teachers and enhances understanding of the practical and pedagogical strategies used to address various aspects of natural sciences, particularly chemistry. The challenges that emerge consist of barriers affecting the integration of chemistry in preschool, emphasizing the importance of preschool teacher competence in a dynamic educational context. In discussing long-term benefits and drawbacks, preschool teachers highlight the potential of integrating chemistry to enhance children's problem-solving abilities, curiosity, and creativity. Simultaneously, challenges such as time constraints and expectations from various sources are acknowledged. These insights indicate preschool teachers' awareness of the curriculum, but factors influencing their practical integration of chemistry in preschool include limited competence. In its entirety, the study paints a picture of preschool teachers' views and work with chemistry in preschool. It brings forth insights into challenges and opportunities influencing the integration of chemistry and underscores the need for support structures and professional development for preschool teachers in their efforts to create a conducive learning environment for children.

The study conducted aims to contribute knowledge about systematic quality work in preschools from the perspective of preschool teachers, with a particular focus on the phenomenon of documentation. A qualitative method employing nine semi-structured interviews supported by a flexible interview guide was utilized as the data collection method. The study is based on a phenomenographic approach, using a phenomenographic analysis method to analyze preschool teachers' perceptions of documentation work. The results reveal variations in preschool teachers' perceptions of the documentation work in preschools. The findings show differing opinions on who engages in documentation and for what purpose. Other perceptions include the situations in which documentation occurs, the various approaches employed, how visibility is achieved, and the structure of reflective practices. In addressing the challenges associated with documentation work, there are perceptions related to resources and tools, time constraints, and the structure of documentation work. Our conclusion shows that the work with documentation reveals variations in how it is carried through, based on the purpose it serves and the challenges preschool teachers face.

Syftet med föreliggande studie var att belysa förskollärares syn på förskolans uppdrag i förhållande till den fria leken. För att beskriva vad som kännetecknar förskollärares resonemang, strategier och erfarenheter i att stödja barn att komma in,delta och stanna kvar i leken med andra barn, genomfördes semistrukturerade intervjuer. I intervjuer deltog sex verksamma förskollärare från sex olika kommuner i Sverige. Resultatet visade att samtliga förskollärare tillämpar fri lek i sina verksamheter med motiveringen att den fria leken har ett högt värde i barns holistiska utveckling. Dessutom visade resultatet att förskollärarnas resonemang kring barn som inte kommer in i leken speglas av i deras erfarenheter samt strategierde använder för att stödja barnets inkludering i lek med andra barn. Förskollärarna uppfattar sin närvaro i lek som en nyckel till att kunna upptäcka och stödja barn somhar svårt att komma in i en pågående lek. Om förskollärarna inte är närvarande kan vissa utmaningar uppkomma, exempelvis barns makt- och vänskapsrelationer. Denna studie kan bidra med kunskap om hur förskollärare kan stödja alla barn i den fria leken tillsammans med andra barn, vilket är viktigt för alla barns välmående och utveckling. Eftersom lek är en central punkt i utbildningen och det är där barnen bearbetar sina erfarenheter och utvecklar nya färdigheter. / The purpose of the present study was to illustrate preschool teachers views on the preschool’s mission in relation to free play. Semi-structured interviews were conducted to describe what characterizes preschool teachers reasoning, strategiesand experiences in supporting children to enter, participate and stay in play with other children. Six active preschool teachers from six different municipalities in Sweden participated in these interviews. The study results showed that all preschoolteachers apply free play in their activities with the explanation that free play has a high value in children’s holistic development. In addition, the results show that the preschool teachers reasoning about children who do not get into play is reflected in their experiences and strategies they apply to support the children’s inclusion in play with other children. The preschool teachers perceive their presence in play as a key to being able to detect and support children who have difficulty getting into ongoingplay. One conclusion that could be drawn is that free play has many advantages but also some challenges which children’s friendships and establishing authority are examples of. This study contributes knowledge about how preschool teachers can support all children in free play with other children; this is important to children’s well-being and education as it allows them to process their experiences and develop new skills.

Syftet med studien var att skapa större förståelse för hur AKK bidrar till inkludering och delaktighet i förskolan samt om det förekommer hinder i användningen av AKK. Studien utgick från en kvalitativ ansats där verksamma förskollärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och en tematisk analysmetod. Resultatet visade att AKK anses gynna barns inkludering och delaktighet i förskolan. Förskollärare strävar efter att AKK är lättillgängligt för alla barn för att gynna barns språkutveckling och kommunikation trots hinder som kan förekomma. Slutsatsen av den genomförda studien är att AKK kan användas i dagliga verksamheten för alla barn för att det bidrar till barns inkludering och delaktighet.