This thesis is based on a qualitative study on four different preschools in Sweden of which two are monolingual and two are multilingual. The purpose has been to study and compare literacy practices initiated by preschool teachers in mono- and multilingual preschools to examine how the preschool teachers themselves discuss on this topic. The theoretical framework of the study draws upon a socio-cultural theory based on literacy with an emergent literacy perspective in focus. The empirical material has been collected through observations and interviews. We are two authors on this study and the result is distributed in two case studies which are divided on the mono – and multilingual preschools. We have handled the responsibility for one case study each, including the collection of the empirical material. Results show that children in preschools are introduced and schooled in different literacy- practices where the preschool teachers work actively with the development of childrens literacity. Preschool teachers want to develop childrens literacy with the purpose to give children an interest and curiosity to develop the written language. Literacy practices that preschool teachers initiate to children are reading and narrative literacy practices and literacy- practices based on text and writing. Results have shown that there generally are no larger differencies in which literacy practices preschool teachers initiate in monolingual and multilingual preschools. However the results show that multilingual preschools have more aspects to consider, among them the native languages importance for the development of literacy. The importance to concretize in order to give support in the context and the relationship between spoken language and future reading comprehension.

In this study I’ve used qualitative interviews to examine four male preschool teachers’ interpretations of gender and their work with gender in preschool. Specifically, I’ve been interested in what thoughts male teachers have about the preschool gender assignment, how they express these thoughts in their work, and how they perceive their role as men in preschool in relation to gender and gender equality. The teachers express that the preschool gender assignment means that one should treat girls and boys equally and give them the same opportunities. Based on their interpretations they explain how they work with gender, that they´re trying to change the image of what’s feminine and masculine through interactions with the children by using the language as an instrument. Despite this, they seem to have difficulties presenting substantial examples of how to counteract gender stereotypes. Unlike previous studies, the teachers in this study express their awareness that the replication of gender is unconscious. They’re not certain if they treat girls and boys equally. The male teachers believe that their role as men in the gender assignment is to show children that regardless of gender one can do everything and that there isn’t anything that´s typically feminine or masculine. / I denna studie har jag med kvalitativ intervju som metod undersökt fyra manliga pedagogers uppfattningar om genus och genusarbete i förskolan. Jag har genom mitt arbete velat ta reda på vilka tankar pedagogerna har om förskolans genusuppdrag, hur de berättar om hur de arbetar med detta i verksamheten samt hur de ser på sin roll som man i arbetet med genus och jämställdhet. Genusuppdraget innebär för pedagogerna att man ska behandla flickor och pojkar lika och ge dem samma möjligheter. Utifrån deras tolkningar berättar de om hur de arbetar med genus i verksamheten, de försöker att ändra bilden av vad som är kvinnligt och manligt genom interaktioner med barnen, med språket som verktyg. Däremot upplever jag att de har svårigheter att ge konkreta exempel på hur man kan motverka könsstereotyper i förskolan. Till skillnad från tidigare forskning framhåller pedagogerna i denna studie att de är medvetna om att reproduktionen av kön är omedveten och de menar att de inte vet om de behandlar flickor och pojkar lika. Pedagogerna ser att deras roll som man i förskolans genusuppdraget är att visa barn att man oavsett kön kan göra allting samt att det inte finns något som är typiskt kvinnligt eller manligt.

Sammanfattning Antalet barn som använder sig av Internet och lärplattor har ökat kraftigt på senare år. I takt med det har efterfrågan om mer forskning kring multimodala verktyg som lärplattan i förskolan blivit större. I läroplanen för förskolan står att barnen skall skapa sig förmågan att kunna kommunicera och söka ny kunskap, vilket är nödvändigt i dagens samhälle med snabb förändringstakt. För att barnen skall ges rätt förutsättningar att hänga med i det krävs mer forskning. Dels för att skapa en större förståelse för lärplattan som pedagogiskt verktyg i stort och dels för att skapa ett intresse och en känsla av säkerhet hos varje förskollärare till att använda den. Arbetets syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om lärplattans användning inom förskolans verksamhet, med fokus på matematiska aktiviteter. I läroplanen för förskolan står att förskollärarna har det övergripande pedagogiska ansvaret i förskolans verksamhet. I och med det utgår arbetet ifrån deras resonemang. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats och fem förskollärare ifrån fyra förskolor i Gävle har intervjuats. Resultatet visade att förskollärarna främst använder lärplattan som ett dokumentationsverktyg i verksamheten. Det framkom även hur lärplattan kan få funktionen som barnvakt för att frigöra tid till förskolans personal. Arbetsstunder med barn var också en central del som synliggjordes där uttrycket ”att arbeta” med lärplattan är viktigt och inte ”att spela” med den. Förskollärarna planerade inte aktivt in lärplattan vid matematiska aktiviteter. Dock framgick hur barn ändå ges möjlighet till att använda lärplattan till matematiskt lärande. Applikationer som innehåller problemlösning är vanligt och på så sätt utsätts barn automatiskt för matematik i form av exempelvis pussel, räkna och para ihop föremål. I resultatet framkom också från flera förskollärare att de tyckte sig sakna tillräckliga kunskaper om lärplattan. En övergripande slutats med arbetet är att det faktiskt finns en viss osäkerhet kring lärplattans användning och att det kan krocka med lärplattans snabba framfart i förskolans verksamhet. Det finns behov av mer utbildning i hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Sammanfattningsvis framkom vid intervjuerna att lärplattan lyfts fram som ett framtida verktyg i förskolans verksamhet. / Abstract In recent years, the number of children using Internet and touch-screen tablets has been growing steadily. At the same time the need of more research in multimodal tools like the tablet in preschool environment grows. The preschool curriculum highlights that all children should acquire the ability to communicate and search for new knowledge. This is essential in todays society with a rapid pace of change. Finding the right conditions for children to follow and adapt to this change require more research. Partly to create a greater understanding in the tablet as a general educational tool and partly to create an interest and a feeling of security for preschool teachers to use it. This study aims to investigate how the tablet is used within the preschool environment and how preschool teachers think about the tablet as an educational artifact, with a focus on mathematical activities. The preschool curriculum highlights that preschool teachers has the overall educational responsibility in the preschool activity. Because of that, this bachelor thesis will proceed from their reasoning. An ethnographic approach with the utility semi-structured interviews was used and five preschool teachers from four preschools in the municipality of Gävle was interviewed. The result of the study shows that teachers mainly use tablets to store information about the operation of the nurseries. The tablets also function as temporary sources of entertainment for the children, when teachers need time to tend to other tasks. However, the interviewed teachers emphasized the importance of using the tablets primarily as tools of learning - and not solely for playing. They admitted that they do not often use tablets when teaching mathematics, but that the tools are available if needed. Applications that provide problem solving, puzzles and maths quizzes are still used regularly. The result also showed that many preschools teachers think they lack sufficient knowledge about tablets. The conclusion of our study is that a lot of preschool teachers are not confident in using tablets which may be an issue considering the increasing popularity of the tablets and how quickly they are being introduced to preschools of the region. There is evidently need for more education surrounding tablets and how they can be used in teaching.

The aim of this study is to find out the view preschool teachers have on sign language asalternative and complementary communication (in swedish TAKK stands for tecken somalternativ och kompletterande kommunikation) and how they use it in preschool activities. Tofind this out, we have conducted an inquiry survey and interviewed seven preschool teachers.Based on the material we gathered we will present in four sub-headings that indicate not onlyhow preschool teachers use sign language as alternative and complementary communication in preschool activities but also their thoughts and experience of it. We have used the socio-cultural perspective and Vygotskij, Dewey and Piaget as our theoretical starting points. The results of the study show that sign language as alternative and complementarycommunication is a complement to the verbal language and that children learn in socialinteractions. Furthermore, it facilitates when there are more users and also that they remind each other. / Studiens syfte är att ta reda på förskollärares syn på TAKK, som är en förkortning på teckensom alternativ och kompletterande kommunikation, och hur de använder det i förskolansverksamhet. För att ta reda på det har vi gjort en enkätundersökning samt intervjuat sjuförskollärare. Utifrån empirin fick vi fram fyra underrubriker som på olika sätt indikerar hurförskollärare använder TAKK i förskolans verksamhet men också deras tankar och erfarenhetkring det. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet och Vygotskij, Dewey ochPiaget som våra teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat har visat att TAKK är ett komplement till det verbala språket och att barn lärsig i det sociala samspelet, det underlättar när det är fler som kan och hjälps åt att påminnavarandra.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about how preschool teachers act as well as express themselves to children during mealtime, in order to promote language development. In addition, the purpose is to discover how preschool teachers view the mealtime situation from a linguistic perspective. The research methods used in this study are observation and interviews. These serve as a complement to one another, in order to demonstrate how preschool teachers act and express themselves during mealtimes and additionally, what kind of attitude these preschool teachers have towards the meal situation as a language development opportunity. The result shows that preschool teachers act and promote language expression in several different ways during mealtimes, by taking advantage of the children's interest in conversation as well as through confirmation and repetition. Furthermore, a language development activity is used to encourage language development. Findings also show that preschool teachers view language development as a broad area and one that occurs constantly throughout all situations. The meal situation is seen as an important opportunity, in which preschool teachers have the advantage of being able to converse with the children. / Denna studie har som syfte att bidra med kunskap om hur förskollärare agerar och uttrycker sig till barnen i måltidssituationen för att främja språkutvecklingen. Syftet är också att synliggöra hur förskollärarna ser på måltidssituationen ur ett språkligt perspektiv. Metoderna som används i studien är observation och intervju. Dessa fungerar som ett komplement till varandra och synliggör hur förskollärarna agerar och uttrycker sig i måltidssituationen samt vilken inställning förskollärarna har till måltidssituationen som ett språkutvecklande tillfälle. Resultatet visar att förskollärarna agerar och uttrycker sig språkfrämjande inom flera aspekter under måltidssituationen genom att ta tillvara på barnens intresse i samtal samt genom att bekräfta och upprepa det barnen säger. En språkutvecklande aktivitet används också för att främja språkutvecklingen. Resultatet visar också att förskollärarna ser på språkutveckling som ett brett område. Språkutveckling sker hela tiden, i alla situationer. Måltidssituationen ses som ett viktigt tillfälle som förskollärarna tar tillvara på för att samtala med barnen.

The purpose of this degree project is to study the preschool's work on dyslexia in two different municipalities. To study this area, a case study is used where I look at two different policy documents from the two municipalities I have chosen. By examining the policy documents, I can visualize what similarities and differences exist between the municipalities when it comes to dealing with dyslexia in preschool. The study also uses semistructured interviews where special educators and preschool teachers can respond to dyslexia interview questions to find out what knowledge and experience they have about dyslexia in preschool. The study included four informants, two special educators and two preschool teachers from two different municipalities. They are all active in municipal preschools in each local municipality. In view of the semistructured interviews and case study, I will look at how social interaction affects children's linguistic and cognitive development based on the socio-cognitive theory and how it can benefit children with tendencies of dyslexia in preschool. The study reveals that there is a poor knowledge of dyslexia, which means that there is no active work around it in the preschool world. Instead, special educators and preschool teachers in the two municipalities focus on language, which is an unconscious way of preventing difficulties for children with tendencies to dyslexia. That they offer children songs, rhyme and frames, books, but also that the children can train language sounds and grammar that can stimulate children's upcoming reading and writing development. It also appears in the study that trends in dyslexia may be detected by a failing work memory for a long time. An important conclusion is that conscious adults are one of the children's most important tools when it comes to their development. Preschool teachers and special educators must understand that regardless of whether there are children with dyslexia or not in preschool, they can always work in a preventive manner. Do more exercises where the children can train for example language sounds and grammatics, to benefit children's learning and development for future schooling. Have the children been given the opportunity to train and strengthen their language during their time at preschool, primary school does not have to be a big challenge for them when they start there.

Demokrati och barns inflytande är en central del av Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2016). Trots att detta är relevant visar tidigare forskning att styrdokumentet saknar utförlig beskrivning för hur demokratiuppdraget ska genomföras i praktiken. Det framhålls i tidigare forskning att det råder en förväntan på att förskollärare ska kunna omvandla demokratiuppdraget från teori till praktik, vilket har visat sig vara komplicerat. Förskollärares beskrivningar av sitt arbete för att möjliggöra barns inflytande i planerade aktiviteter har därför undersökts i denna studie. Kvalitativa intervjuer med fyra utbildade och verksamma förskollärare har genomförts för att samla in data. Resultatet analyserades sedan med inspiration från Laclau och Mouffes diskursteori. I resultatet framkom fem olika moment. Momenten visar att pedagogerna använder sig av en mängd olika arbetsformer för att möjliggöra barns inflytande, vidare att uppdraget är komplext och svårdefinierat samt att förskollärarens förhållningssätt till barnen är den viktigaste faktorn för att möjliggöra eller begränsa barns inflytande. / The Curriculum for preschool, Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2016), states that one of the central objectives in this curriculum is democracy along with children’s right. The curriculum does not provide the practitioners any detailed description of how these objectives achieves. Previous research shows that it is complicated for preschool teachers to meet the expectations of transforming democracy from theory to practice. Therefore, the purpose of this study is to present preschool teachers' telling from how they enable to manage the influence of children in planned activities. Qualitative interviews were conducted with active professional preschool teachers. The result was then analyzed with inspiration from Laclau and Mouffe's discourse theory. The result shows that the teachers used multiple methods to enable this. Still the democratic goal is defined as complex and difficult. The moments that express the variety of methods are connected to how the preschool teacher approach the children, the differences in approach enabled or limited the children´s actual influence.

Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen ser ut mellan pedagog och barn när barn undersöker materials egenskaper i vatten. Studien bygger på observationer av strukturerad karaktär. Den genomförs som en planerad aktivitet på en förskola, där barnen i små grupper fritt undersöker några materials egenskaper i vatten. Resultatet visar på att förskollärarna ställer frågor för att uppmärksamma barnens handlande. De ställer ofta produktiva frågor för att få barnen att fortsätta undersöka det de upplever. Förskollärarna följer upp responsen från barnen genom att bekräfta dem. Svaret är inte det viktiga, utan vägen dit. Responsen följs ibland av förskollärarens egna svar på frågan, då de haft en tanke med vad barnen ska erfara. Studien visar på att barn är nyfikna på att undersöka materials egenskaper i vattnet och förskollärares frågor uppmärksammar barnens utforskande. Barnen utmanas i sitt handlande när de får sätta ord på sina tankar och görs delaktiga i sin egna lärprocess. Barnen får feedback på de frågor de har och utforskandet kan på så sätt fortsätta. / The purpose of the study is to examine communication between preschool teacher and children while exploring properties of different kind of materials. The study is based on observations of structured nature. It is a planned activity at a preschool. In small groups the children are testing how different materials behaves in water. In the result the teachers are often asking questions to pay attention to the children’s activity. They are often using productive questions to encourage continues exploring. The preschool teacher follows up the response by confirming the children. With the purpose of not asking for the right answer but leading them to find it themselves. The response is sometimes followed by the preschool teachers own answers to the question, when they had a thought about what the children should experience. The study shows that children are curious to examine how different materials behaves in water. Questions from the preschool teachers help the children to pay attention to their exploration. Children who are guided to express their reflections in terms and words are challenged and included to participate in their learning process. The children get feedback on their questions and research continue.

Jag har valt att skriva en studie om trygghet i förskolan i syfte att bidra med kunskap om trygghet på yngreavdelningar. Studiens resultat är framtaget genom semistrukturerade intervjuer för att få svar på hur förskollärare beskriver sin syn på vad trygghet inom förskolan innebär, hur de arbetar med trygghet i förskolan och vilka utmaningar de ser i arbetet med trygghet i förskolan. Resultatet visar att trygghet är grunden i all pedagogisk verksamhet och att förskollärarna behöver vara närvarande och lyhörda för att kunna hålla barnens anknytningssystem i viloläge. De yngsta barnen i förskolan visar trygghet genom att våga gå ifrån förskollärarna och utforska omgivningen och leka. De vågar även delta i olika aktiviteter, prova nya saker och ta egna initiativ. Introduktionen ses som en viktig del i förskollärarnas arbete med tryggheten där man är överrens om att en föräldraaktiv introduktion är att föredra. Den största utmaningen i arbetet med barns trygghet i förskolan är personalantalet i förhållande till antal barn i barngruppen. / I have chosen to write a study about safety in preschool in purpose of contributing the knowledge about safety in junior departments. The results of this study were developed through semi-structured interviews in order to answer how pre-school teachers describe their perceptions of safety in preschools, how they work with pre-school safety and the challenges they face in the work of safety in preschool. The result shows that safety is the foundation of all educational activities and that the preschool teachers need to be present and responsive, if they will manage to keep the children's connection system in hibernation. The youngest children in preschool show that they feel safe when they dare to leave the preschool teachers in order to explore the surroundings. They also dare to participate in different activities, try new things and take their own initiatives. The introduction is seen as an important part of the preschoolers' work with safety, where one agrees that a parental active introduction is preferable. The biggest challenge in the work with child safety in preschool is the number of staff in relation to the number of children in the child group.

The aim of this study was to examine preschool teacher ́s thoughts and work with celebrations in the preschool environment. Our hope was to gain insight in the preschool teacher’s daily work with celebrations by asking two main questions; 1) do preschool teachers bring attention to celebrations and how do they motivate their choices 2) If they bring attention to celebrations, how is it manifested. We have chosen a qualitative method when investigating this topic, which involved interviewing six preschool teachers in southern Stockholm. The result of our investigation was analyzed with the help of three theoretical perspectives; 1) the sociocultural perspective, 2) the educational perspective by John Dewey, and 3) the intercultural perspective. The three perspectives also gave us useful theoretical concepts to discuss the results with. From the study we conclude that the preschool teachers do bring attention to celebrations in their daily work, more specifically they include celebrations by letting the children express themselves through dressing up in costumes, dancing, singing, creation and by experiencing traditional food. The central theme used by the teachers was to enable children through activities and social interaction, to participate in the celebrations by their own will and acting.