The purpose of this degree project is to describe and analyze how pre-school teacher´s didactically arrange different music activities in the work. To gain understanding and the importance of music didactics in preschool. The study was conducted using qualitative interviews through phenomenographical methodology in which six preschool teachers were interviewed. The theoretical background is based on music didactics, musicking and variation theory. The music activities in preschool rarely follow any form of didactic planning, focus is usually on another subject area, mostly language and the subject of music end on second place. There is a vision that the music subject should end in the first place, and that it requires a greater commitment and prioritization of time from the preschool teachers. The dreams and visions that exist for the music activities are about having access to a room like a studio where material in different forms of musical instruments is available. Another dream among preschool teachers is to gain more competence development and inspiration. Another vision is that the children should be challenged more and have the opportunity to explore the music subject further. Preschool teachers have different deductions for different subjects and usually it is in the staff that has the most musical skills that are responsible for the music activities. / Syftet med detta examensarbete är att beskriva och kartlägga hur pedagogerna didaktiskt tänker kring olika musikaktiviteter i verksamheten. För att åka förståelse och betydelsen kring musikdidaktiken i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer genom fenomenografisk metodansats där sex stycken förskollärare intervjuades. Den teoretiska bakgrunden utgår ifrån musikdidaktik, musicking och variationsteorin.Undersökningens resultat visar att musikaktiviteterna i förskolan sällan följer någon form av didaktisk planering då fokus vanligen är på ett annat ämnesområde som mestadels är språk och musikämnet hamnar i andra hand. Det finns en vision om att musikämnet ska hamna i första hand och att det då krävs ett större engagemang och prioritering av tid hos förskollärarna. De drömmar och visioner som finns för musikaktiviteterna handlar om att ha tillgång till ett rum likt en studio där material i olika former utav musikinstrument finns tillgängligt. En annan dröm hos förskollärarna är att få mer kompetensutbildning och inspiration. En vision som finns är att barnen ska utmanas mer och få chans att utforska musikämnet vidare. Förskollärarna har olika engagemang för olika ämnesområden och vanligen är det den i personalstyrkan som har mest musikalisk kompetens som får ansvaret för musikaktiviteterna.

Mitt syfte med denna undersökning är att studera pedagogers erfarenheter, upplevelser och lärdomar av att organisera den fria leken och vilka konsekvenser det får för barnens lek och verksamheten. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer som metod. Det innebär att intervjufrågorna var utformade så att respondenterna fick möjlighet att fördjupa sig i frågorna. I min studie intervjuade jag fyra pedagoger från fyra olika förskolor. Det framkommer i studiens resultat att syfte med att organisera den fria leken var att bygga sociala relationer mellan barnen, introducera olika material och skapa ett lugn. Barn kunde med hjälp av organisationen nå sin proximala utvecklingszon. Pedagogerna hade stor makt vid dessa organisationer och det resulterade i atmosfärer som var instabila och kontrollerande. Det uppstod tillfällen då barnen visade motstånd. / The purpose of this study is to study preschool teachers’ experiences and knowledge of organizing the free play and which consequences it leads to for the children and the activities.  The research has been made with semi-structured interviews as a method. It means that the interview questions were shaped so the respondent could develope the answer. I have interviewed four preschool teachers from four different preschools. It emerged in the study’s results that the purpose of organizing the free play was to build social relationship between the children, introducing different kinds of materials and quietude. The organization could help the children reach their zone of proximal development. The preschool teacher’s authority was strong in these organization and it results in instable and supervised ambiences. It arises occasions where the children resisted.

The purpose of this study is to examine the experiences some teachers in preschool have of how the social interaction looks like in play of children with autism spectrum disorder. The study relied on the following questions:   • How do teachers describe their experiences of children within the autism spectrum disorder? • How do teachers describe these children's social interaction in play? • How do teachers talk about how play is designed in preschool to promote social interaction among children with autism spectrum disorder?   To be able to answer the questions above, qualitative semi-structured interviews have been used. Four interviews have been conducted with active teachers in preschool who all have experience with children with autism spectrum disorder.   Results from this study shows that teachers' have experience of that social interaction in play is difficult for children with autism spectrum disorder. In play they do not seem to experience self-comfort in comparison with other children. They often play next to each other rather then together. At the same time teachers' experiences shows that play can work if the right support is given.   Keywords Autism spectrum disorder, social interaction, play, preschool, preschool teacher.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om bemötande och delaktighet för barn i behov av särskilt stöd, samt hur normer kan påverka detta. Datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet av studien kategoriseras genom likheter i respondenternas svar som svarar på frågeställningarna utifrån syftet. Den första frågeställningen berör förskollärares uppfattningar om bemötande av barn i behov av särskilt stöd. Den andra berör hur förskollärare arbetar med delaktighet för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet påvisar att det inte finns ett sätt att bemöta alla barn i behov av särskilt stöd utan det är unikt för varje barn. Lyhördhet till barnet är av stor vikt för att kunna bemöta det enskilda barnet. Även verksamhetens fysiska miljö och oskrivna regler har påverkan för hur barnet reagerar och agerar i olika sammanhang. När det gäller delaktighet för barn i behov av särskilt stöd visar resultatet att det arbetet med delaktighet ofta sker i mindre barngrupper. Detta för att det underlättar för pedagoger att kunna se till varje enskilt barns behov.

This study is about preschool teacher´s children´s groups experience of large children´s grups in preschool and what it´s concequences. In my view there is little research on the subject of large children´s groups in preschool and therefore I want to contribute with knowledge. I have studied how preschool teachers decribe their experiences and reactions, children´s reactions and educational consequences of large groups. To find answer to the questions, I chose qualitative interviews and these were conducted with five preschool teachers. In order to investigate how preschool teachers experience the phenomenon, I have used Antonosky´s theory and a central concept that I have used is sense of coherence.The results showed that the impact of stress on preschool teachers varied depending on the sense of coherence they experienced. It was found that the preschool teachers  were affected by stress through emotions of frustration, inadequacy, fatigue and that they could not do what they planned. When I aksed what could be donet o make it better, the answer was that number of children in the child group should decrease. / Den här undersökningen handlar om förskollärares upplevelser av stora barngrupper i förskolan och vad det får för konsekvenser. Jag anser att det finns för lite forskning kring ämnet stora barngrupper i förskolan och vill därför bidra med kunskap om det. Jag har undersökt hur förskollärare beskriver sina egna upplevelser och reaktioner, barnens reaktioner och pedagogiska konsekvenser av stora barngrupper. För att undersöka dessa frågor så blev metodvalet kvalitativa intervjuer och dessa genomfördes med fem förskollärare. För att jag ska kunna undersöka hur förskollärare upplever stora barngrupper så har jag använt mig av Antonovskys teori och ett centralt begrepp som jag har använt mig av från honom är en känsla av sammanhang. Studien visade att påverkan av stress hos förskollärare varierade beroende på hur känsla av sammanhang som de hade. Det framkom att förskollärarna upplevde stress genom känslor av frustration, otillräcklighet, trötthet och att de inte hinner göra det som de har planerat. När jag frågade vad man skulle kunna göra för att det ska bli bättre var ett genomgående svar att antalet barn i barngruppen borde minska.

The preschool is a place that should contribute to the health of children and the preschool teachers have an important role to create good conditions for this. The purpose of my study is to examine preschool teachers’ perceptions of chemical products in food and organic food in relation to children's health. Through qualitative interviews with six preschool teachers at two different preschools in two separate municipalities it is shown in my results that preschool teachers have variable perceptions about chemical additives and organic food. Most of them have a negative perception of chemical additives and a positive perception of organic food, and different views on how these would affect the health of children.

Syftet med den här studien är att belysa hur förskollärare resonerar om och arbetar med utformningen av den stimulerade läsmiljön i förskoleverksamheten. Undersökningen riktar sig mot förskollärare som är verksamma i förskolan och arbetar med barn mellan ett och fem år. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Frågorna berör inredning och utformning av rummet, samarbetet med hem och bibliotek samt på vilket sätt boken används i verksamheten. I studien har en kvalitativ metod använts och empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer. Studien tar sin utgångspunkt i en sociokulturell teori där relevanta begrepp för studien lyfts fram. Intervjumaterialet har transkriberats och har därefter ordnats tematiskt i fyra olika kategorier. Vårt resultat tyder på att förskolors samarbete med bibliotek är en central del i skapandet för stimulerande läsmiljöer. Biblioteket är dock inget som förskolorna kontinuerligt besöker med barngruppen. Resultatet visar att tillgänglighet av böcker i läsmiljön är viktig för barnen och att förskollärare strävar efter att visa ett intresse och engagemang för böcker. Boken används på olika sätt och i olika sammanhang i verksamheten som bland annat i temaarbeten, i relationsskapande och för att främja barnens språkutveckling. Resultatet synliggör att det blir tydligt att böcker som visar sin framsida och är lättillgängliga fångar barnens intresse, vilket bidrar till ett mer aktivt användande av boken. Det blir även enklare för förskollärarna att se vilka böcker som används mest av barnen. / The purpose of this study is to analyze how preschool teachers resonate and work with the design of a stimulated reading environment in preschools activities. The survey aims for preschool teachers who work in preschools with children in the ages 1-5. Three questions have been formulated based on the purpose. The questions concern the interior and design of a room, the cooperation with the home and library and the way the book is used in the activities. The study is carried out by a qualitative method and the empirical has been collected with semi-structured interviews. The study is based on a sociocultural theory where relevant concepts for the study is highlighted. The interview material has been transcribed and has been arranged in four different categories. Our result indicates that preschools’ collaboration with libraries is a central part of the creation of stimulating reading environments. However, the library is not something that preschools continuously visit with the children's group. The results show that accessibility of books in the reading environment is important for children and that preschool teachers strive to show an interest and commitment to books. The book is used in different ways and in different contexts in the activities, including in thematic work, as a relationship creation and to promote children's language development. The result also makes it clear that books that show their front page and are easily accessible, capture children's interest and contribute to a more active use of the book. It also makes it easier for preschool teachers to see which types of books children used the most.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på utomhuspedagogik. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare på fyra olika förskolor. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefonintervju eller Skype och en på plats på förskolan. Varje förskollärare fick svara på sex öppna frågor. Svaren transkriberades, och kodades in i fem olika teman utifrån respondentens svar. Resultatet av undersökning visar att de intervjuade förskollärarna ser att barn tar till sig utomhuspedagogik om förskolläraren är närvarande, nyfiken och engagerad. Enligt förskollärarna är utomhusmiljön ett bra sätt att röra sig i eftersom det finns fria ytor och större möjligheter att röra sig i än inomhus. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna ser fördelar med utomhuspedagogik. I utemiljön leker och samspelar barn bättre mellan varandra. De intervjuade förskollärarna kan se vädret som en nackdel i utomhuspedagogiken. Slutsatser från studien är att utomhuspedagogik har stor betydelse för barn och förskollärarens roll har stor inverkan på barns upplevelse av utomhuspedagogiken.

Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare beskriver arbetet med barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Studien har utgått från den sociokulturella teorin och för att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Enskilda kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet visar att barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation både ses som en möjlighet och en utmaning för förskollärare. Möjligheterna med pedagogisk dokumentation är bland annat att synliggöra barns röster och förslag till fortsatt undervisning. Resultatet visar även att det finns en tvetydighet gällande dokumentation och pedagogisk dokumentation samt barns delaktighet och barns inflytande. Det krävs därmed en samsyn på olika begrepp i förskolan för att skapa möjligheter och inte hinder för barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Dialog, interaktion och reflektion mellan barn och förskollärare framstår som betydande för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några förskollärares uppfattningar om professionell relationskompetens och dess betydelse för de yngre barnens (i åldrarna 1–3 år) utveckling och lärande.  Studien ger en översikt av tidigare forskning kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande. Studien innehåller även förskollärares uppfattningar om detta utifrån genomförda intervjuer.   Studiens teoretiska utgångspunkt är Aspelins relationella pedagogik och några av Aspelins centrala begrepp i denna teori.   Studiens resultat visar att begreppet professionell relationskompetens var ett okänt begrepp för förskollärarna. De förmågor som framträder angående professionell relationskompetens är förskollärarnas förmåga att vara lyhörd, förmågan att vara närvarande, förmågan att visa respekt för barnet samt förmågan att ta ansvar för relationen. Förskollärarna uttrycker att de skapar förutsättningar för att utveckla relationer som gynnar barns utveckling och lärande genom att utveckla relationer till föräldrar, skapa det lilla sammanhanget, hitta en balans mellan närhet och distans i relationen till barnet, ge tid, beakta barns delaktighet samt genom att arbeta med struktur och rutiner i förskolans vardag. Förskollärarna beskriver relationens betydelse för de yngre barnens utveckling och lärande genom en relation som bygger på samspel, kommunikation, ett delat gemensamt fokus men även genom att utmana, bekräfta och visa tillit till barnets förmåga.   Specialpedagogiska implikationer utifrån forskning och studiens resultat är hur denna kunskap kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande ska kunna synliggöras och implementeras i förskolan för att möta alla barn. Hur kan barnhälsans olika professioner, där specialpedagogen ingår med sin kompetens, arbeta för att utveckla goda relationer i förskolan som gynnar barns utveckling och lärande? / The aim of the study is to contribute to get a higher knowledge of how the professional relationships of the preschool teachers' and their perceptions of professional relationship competence. Understand how they create conditions to develop relations that benefit to the progress of younger children learning, age 1-3 years old, and how they view the importance of the relationship for the younger children´s development and teaching.  The study gives an overview of previous research on the importance of professional relationship competence and the relationship between children's development and learning. The study also contains interviews of preschool teachers within the area of the study.  The theoretical point of this study is Aspelin's central concepts of his relational pedagogy theory.  The results of the study show that the concept of professional relationship competence was an unknown concept for preschool teachers. The abilities that emerge regarding professional relationship competence are the ability of preschool teachers to be responsive, the ability to be present, the ability to show respect for the children and the ability to take responsibility for the relationship. Preschool teachers express that they create conditions for developing relationships that promote children's development and learning by developing relationships with parents, creating the small context, finding a balance between closeness and distance in the relationship with the children, giving time, considering children's participation and by working with structure and routines in the everyday life of preschool. Preschool teachers describe the importance of the relationship for the development and learning of young children through a relationship based on interaction, communication, a shared common focus but also by challenging, confirming and showing trust in the children’s ability.  Special pedagogical implications based on previous research and our study clearly show the importance of professional relationship competence and children's development and learning should be made visible and implemented. To be able to meet all children needs in preschool. How can the various professions in child health care, which include the special educator with their competence, work to develop good relationships in preschool that benefit to the children's development and learning?