Syftet med studien var att skapa större förståelse för hur AKK bidrar till inkludering och delaktighet i förskolan samt om det förekommer hinder i användningen av AKK. Studien utgick från en kvalitativ ansats där verksamma förskollärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och en tematisk analysmetod. Resultatet visade att AKK anses gynna barns inkludering och delaktighet i förskolan. Förskollärare strävar efter att AKK är lättillgängligt för alla barn för att gynna barns språkutveckling och kommunikation trots hinder som kan förekomma. Slutsatsen av den genomförda studien är att AKK kan användas i dagliga verksamheten för alla barn för att det bidrar till barns inkludering och delaktighet.

The purpose of the study is to find out preschool teachers' approach to free play. We want to investigate how preschool teachers perceive their participation in children's free play and what factors that may differ, as well as shed light on how the importance of free play in preschool can be understood. We have performed qualitative interviews with six preschool teachers from one and the same preschool and then interpreted them from a hermeneutic perspective. In the analysis, the answers of the preschool teachers’ have been interpreted with the use of phenomenological approach, to give a broader picture of how preschool teachers think, experience and relate to free play.  Based on the preschool teachers' answers, it appears that free play is viewed as an important activity for the children and that the preschool teacher's participation is necessary in many situations. At the same time, they say that they participate far too seldom, but if opportunities were given, they liked to participate more often. The preschool teachers believe that this is because of all the "musts" that includes in their occupational responsibilities, such as administrative tasks. Furthermore, we conclude that the preschool teachers' main purpose for participation is to be a supportive educator, but also that the purpose may differ between the children’s different ages.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring vilka förutsättningar förskollärare har för attutöva sambedömning i förskolan. Frågeställningarna som besvaras är: På vilka sätt beskriverförskollärare att de använder sambedömning i förskolan samt vilka påverkansfaktorer beskriverförskollärare att det finns för sambedömning i förskolan? Studien har genomförts med kvalitativmetod där fem semistrukturerade parintervjuer med legitimerade förskollärare har genomförts.För att få syn på de påverkansfaktorer som utgör grunden för förskollärares möjligheter försambedömningsarbete har Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori tillämpats somteoretisk utgångspunkt. Utifrån frågeställningarna riktas studiens fokus mot teorins mikro- ochexonivå som innefattar mellanmänskliga relationer samt de miljöer och sammanhang sompåverkar både direkt och indirekt. Resultatet visar att begreppet sambedömning många gångerlikställs med bedömning och att förskollärare därmed väljer att distansera sig då det finns envärdeladdning i ordet. Genom sambedömningens tre inledande bokstäver kom begreppet somsådant att förstås som något ständigt pågående i förskolans verksamhet. Vidare visar resultatetatt det som framför allt påverkar förskollärarnas förutsättningar för sambedömning är tid ochtydligt verksamhetsnära ledarskap.

Syftet med denna studie är att studera vilka diskursiva innebörder som tydliggörs i förskollärarens tal om sitt arbete med kemi i förskolan. Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppen diskurs och diskursiva konstruktioner. Diskurs och diskursiva konstruktioner är bärande begrepp inom det postrukturalistiska perspektivet. För att kunna studera förskollärares tal kring arbete med kemi i förskolan genomfördes semistrukturerade intervjuer tillsammans med åtta verksamma förskollärare. Studiens resultat redogör för meningsbärande innebörder i förskollärarnas tal om ämnet kemi i förskolans verksamhet. I resultatet presenteras en okunskap och en osäkerhet hos pedagoger när det kommer till ämnet kemi. Ytterligare en meningsbärande innebörd som presenteras i resultatet är hur yttre faktorer påverkar förskollärarna i deras planering av undervisning och miljöer. Belysande exempel på de faktorer som påverkar är kommunens krav och riktlinjer samt kollegors attityder. Vidare belyser resultatet betydelsen av pedagogens förhållningssätt i relation till barns kemiska lärande. En lyhörd, nyfiken och medforskande pedagog beskrivs vara viktiga karaktärsdrag i pedagogens förhållningssätt. Det är även av vikt att pedagoger exponerar barnen för ämnet och här lyfts miljöns betydelse i barns lärande och utveckling fram. Det är viktigt att erbjuda barnen en utmanande och stimulerande miljö med tillgänglighet för olika material att utforska. Avslutningsvis ser vi betydelsen av att samtala om ämnet kemi för att synliggöra de kunskaper som finns hos arbetslaget och hitta motivation till att arbeta med kemi i förskolan. Studien lyfter även betydelsen av kontinuerlig kompetensutveckling för pedagoger i verksamheten / The purpose of this study is to study which discursive meanings is being clarrified in the preschool teacher´s speech about their work with chemistry in preschool. This study takes its theoretical starting point in the concepts of discourse and discursive constructions. Discourse and discursive constructions are key concepts within the poststructuralist perspective. In order to study preschool teacher´s speech about their work with chemistry in preschool, semistructured interviews were conducted with eight preschool teachers.The result in the study shows meaningful meanings about the preschool teacher´s work with chemistry in preschool. In the result a lack of knowledge and uncertainty is presented by preschool teacher´s when it comes to the subject of chemistry. Another meaningful meaning presented in the results is how external factors influence preschool teacher´s in their planning of teaching and environment. Illuminating examples of the factors that influence are the municipality´s requirements and guidelines, as well as colleague´s attitudes. Further the result shows the meaning of the preschool teacher´s approach in relation to children´s learning in chemistry. A responsive, curious and collaborative teacher is described as important characteristics in the teacher´s approach. It´s also important that preschool teacher´s expose children to the subject, and here the significance of the environment in children´s learning and development is highlighted. It´s important to provide children with a challenging and stimulating environment with accessibility to various materials för exploration. In conclusion, we see the importance of discussing the subject of chemistry to highlight the knowledge within the team and find motivation to work with chemistry in preschool. The study also highlights the importance of continuous competence development for preschool teacher´s in preschool

Förskolans uppdrag formas och förändras av samhället och det är upp till verksamma förskollärare att hålla sig uppdaterade och agera utifrån rådande styrdokument och uppdrag. Studien syfte är att lyfta hur förskollärare och förskollärarstudenters identifierar och relaterar sig själva till forskning i egen praktik, framför allt syftat till systematiskt kvalitetsarbete. Studien är gjord med digitala enkäter för att få en vid geografisk spridning och resulterade i 38 svar. Det framkommer att det finns ett glapp mellan kunskap och användande av kunskapen. Där utbildning och praktik inte når hela vägen fram till de intentioner som finns i styrdokumenten. Vetenskaplig grund och vikten av aktuell forskning ges mer plats i relationerna till vetenskap än det faktiska användandet av vetenskapliga strategier och även om dessa används så relaterar inte praktiken varför eller i vilket syfte. / The preschool's mission is shaped and changed by society, and it is up to preschool teachers to stay up to date and act on the basis of prevailing governing documents and missions. The purpose of the study is to highlight how preschool teachers and preschool teacher students identify and relate themselves to research in their own practice, above all aimed at systematic quality work. The study was done with digital surveys to get a wide geographical spread and resulted in 38 responses. It appears that there is a gap between knowledge and the use of knowledge. Where education and practice do not reach all the way to the intentions contained in the governing documents. Scientific basis and the importance of current research are given more space in the relations to science than the actual use of scientific strategies and even if these are used, practice does not relate why or for what purpose.

I dagens förskoleverksamhet är det i regel ett måste att dokumentera lärandeprocesser för att kunna uppfylla samtliga mål i utbildningsplaner och bistå med god utbildningskvalitet. Pedagogisk dokumentation – som grundades av Reggio Emilia – är ett utvärderingsverktyg som skall observera barnets lärandeprocesser samt förskollärarnas förhållningssätt. I vardagliga situationer i förskoleverksamheten har pedagogisk dokumentation många fördelar som kan kartlägga och ge bra förutsättningar genom att skapa förståelse för hur barn lär sig och utvecklas bäst. Syftet med denna studie var att genomföra en litteraturstudie i kombination med kvalitativa intervjuer som utgick ifrån följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Och hur menar förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten? Intervjuerna transkriberades och kategoriserades sedan kring hur förskollärarna använder pedagogisk dokumentation, hur synen på pedagogisk dokumentation ser ut samt vilka olika arbetssätt som används. Vid färdigställande av resultatet framgick det att tre av fyra respondenter upplevde pedagogisk dokumentation som något positivt och modernt. En respondent av fyra fann inte pedagogisk dokumentation som ett bra hjälpmedel för utvärdering, då verktyget kan vara oetiskt på så sätt att det kan användas som ett bedömningsverktyg på det enskilda barnet. Diskussionsavsnittet kopplar samman tidigare forskning med förskollärarnas svar kring hur de ser på pedagogisk dokumentation, hur de beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation och hur arbetssättet kan utveckla verksamheten. / In today's preschool it is generally a need to document the learning processes in order to meet all the targets in education plans and provide good quality education. Pedagogical documentation is an assessment tool that will observe the child's learning process and reception, as well as preschool teachers' own attitude and was founded in Reggio Emilia. In everyday situations, the preschool has pedagogical documentation many benefits that can identify and provide good conditions by creating an understanding of how children learn and develop best. The purpose of this study was to conduct a literature review combined with qualitative interviews were based on the following questions: How do you define the concept of pre-school pedagogical documentation and documentation? Describes how preschool teachers work with pedagogical documentation? And describes how preschool teachers are to work with pedagogical documentation develops business? The interviews were transcribed and analyzed since around how preschool teachers use pedagogical documentation, how perceptions of educational documentation looks and highlighted their own work. Upon completion of the results showed that three out of four respondents experienced pedagogical documentation as something positive and modern. While one respondent out of four did not find pedagogical documentation as a good tool for evaluation, the respondent meant that the tool can be used as unethically tool on the individual child. The discussion then reconnects to the purpose of the study with arguments based on the results and questions; what the preschool teacher answered on how they view pedagogical documentation, how they describe the work of pedagogical documentation and how operation is developing the activity.

This qualitative study is based on interviews with ten preschool teachers. The theoretical viewpoint is based on social constructivism. It means that we all become in interaction with others. Meaning that we all are depended of each other to be able to construct ourselves as individuals. The intention was to analyze how ten preschool teachers from five different cities in Sweden describes their experience, of being a part of a large work team. We also wanted to see if there were any underlying ideas and constructions about children in the choice of organizing themselves as a large work team. The main questions in this study were: How do the preschool teachers describe the organization and structure in a large work team? What are the preschool teachers perceptions of their existence in a large work team through a preschool teachers point of view? How do the preschool teachers perceive the children´s experience in a large work team through the children´s point of view? What aware and unaware ideas about children and their abilities can we see through the preschool teachers statements? This study has shown several positive aspects as well as negative through the children´s and the preschool teachers point of view. The positive aspects is that children gets more influence and the preschools can become more flexible. The negative aspects is that everything depends on how the organization works. The organization requires a persistent structure to make everything work. The structure of a large work team is build on the idea of children as competent and independent. The result of the study also points out that the preschool teachers have different ideas about children and their abilities. They see them as dependent and fragile as well as independent and competent. The preschool teachers perspective on children effects how they treat them and they transfer unaware expectations on to the children. Our conclusion is that the idea and vision works well in reality if the preschool teachers have been involved and motivated through the whole process. The foundation must be solid enough to hold up an organization of this size otherwise it can lead to great chaos.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om omsorg genom att prata med förskollärare om lämningssituationer. Vi kartlägger, utforskar och fördjupar deras omsorgskunskap, var den kommer ifrån och var de placerar den i förskollärarprofessionen. Genom att ha fenomenologi som teoretisk utgångspunkt, söker vi essensen av deras kunskap genom att ta del av hela deras livsvärld. Vi använder oss också av Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis, för att analysera vårt material. Syftet med det är att vidga normer för kunskap och professionalitet. Vårt resultat visar att essensen i förskollärares kunskaper vid lämningssituationer består av inkännande och lyhördhet eftersom varje situation och barn kräver olika bemötanden utifrån de behov som uppstår. Vi har upptäckt att dethär är en kunskapsform som har en inneboende logik som baseras på ett omsorgsetiskt förhållningssätt. Detta ser vi som vårt viktigaste resultat. Vår slutsats blir därför att omsorg är en kunskapsform som tillhör förskollärarprofessionen som bör inkluderas i förskolans kunskapsbank. Förskolans pedagogik består av omsorg, lärande och fostran och ska samtidigt vila på vetenskaplig grund och därför blir det viktigt att alla dessa delar undersöks och formuleras på ett vetenskapligt vis. / The purpose of this study is to seek knowledge about care by interviewing preschool teachers regarding daily drop-offs. We have explored what this knowledge consists of, where it comes from and how they apply it in their profession at large. By using phenomenology as our theoretical approach, we seek the essence of their knowledge by including their whole lived experience. We also use Aristotle’s concept fronesis, to analyze our material. By doing this we aim to broaden standards of knowledge and professionality. Our results show that the essence of the preschool teachers´ knowledge in the situation of daily drop-offs, comes down to the their empathetic and responsive ability, since every child and situation requires a different approach, depending on the childs different needs. We discovered that this is a form of knowledge owning its’ own logic, based on ethics of care, which we see as our most important result. Our conclusion is therefore, that caring is a form of knowledge that is a part of the preschool teacher profession and should also be included as one. Pedagogy in Swedish preschools integrates an educational and caregiving practice and should also be based on scientific methods and evidence-based practices. It is important that the educational aswell as the caregiving element become subjects of scientific research.

The purpose of this study is to investigate whether large groups of preschool children means lower quality of child development and learning. From six preschool teachers perspective we also wanted to find out the large groups of children positive and negative sides. The reason behind our choice of purposes is both our own experiences of mostly negative opinions of large groups of children among preschool teachers, as well as the news reports about the negative consequences that large groups of preschoolers may cause. The study draws on a approach of the term constructionism in the understanding of the teachers’ perceptions of larger groups of preschoolers. We applied a qualitative method based on interviews with six preschool teachers working on two different preschools. The result of our study shows that the interviewed preschool teachers sees mostly advantages rather than disadvantages with large groups of preschoolers. The preschool teachers describe that to be able to work with large groups of preschoolers there has to be a good structure and organization guaranteeing that the pedagogues have the right competence and that the preschools environment is well designed. The conclusion we have been able to draw is that the preschool teachers in our study is not sharing the same negative view that previous research and media reports have shown. Instead the preschool teachers in our study sees more positive than negative aspects of large groups of preschoolers, as long as there is a good structure and organization.

In this thesis I aim to investigate the Swedish preschool teacher interested in change and her work, here conceptualised as gender pedagogy. I will take my departure in sexual difference theory to contrast some of the assumptions behind preschool work, gender pedagogy and gender equality. I am also reflecting upon the concepts of normalisation, freedom and change and their relevance for preschool work. To help me with this endeavour I have interviewed five preschool teachers about their work and their interest for change. The thesis is divided into three chapters mirroring the themes of the interviews. In the first chapter I reflect upon normalisation as a process inherent to preschool work, both historically and in the present, connected to notions of class, cognitive ability and sexual difference. Through the statements of my informants and theoretical discussion the concept of normalisation is nuanced and understood as a process inherent to the whole of society as well as the preschool but also as a practice that might not be possible to abolish in its entirety. In the second chapter I move my focus towards gender pedagogy. An outline of different strands of, and discussions on, gender pedagogy is given as well as a critical discussion on the aim to go beyond gender in gender pedagogy and feminist theory. As an alternative and additional approach I suggest sexual difference theory as a possible source of inspiration for gender pedagogy. In the second part of this chapter the preschool teachers express their views on, and their work with gender pedagogy. This allows for a more entangled and process oriented understanding of gender pedagogy and its different strands. I conclude this chapter by stating that gender pedagogy could be understood in terms of normalisation and even as reinforcing the masculine norm, however the process oriented understanding of change as highlighted by my informants, as well as the use of multiple strategies, theories and methods, might allow for a practice where difference instead of likeness serves as a condition for the gender pedagogical work. In the last chapter I turn to the preschool teacher as such and her history entangled with notions of femininity, motherhood and gender equality. Employing the strategy of “working through” as described by Braidotti I lay bare how the position of the preschool teacher  and her work has been represented as stereotyped woman’s work and thus connected to less worth, but simultaneously how the actual work of the preschool teachers strongly denounce this view of  woman’s work, as well as motherhood and femininity. I also show how the work of preschool teachers put into question such prominent binary pairs as mind/body, emotion/intellect, practice/theory and adult/child. I conclude that the misrepresentation of woman’s work also has material consequences in terms of working conditions for preschool teachers. To conclude the whole thesis I emphasise how the view of the female preschool teacher and the view of the child cannot be radically separated and therefore the importance of considering both adults and children in the gender pedagogy work. I also conclude that what gender equality or gender pedagogy is, is not settled ones and for all, but rather the importance to fill these concepts with a positive view of difference.