The aim of this study is to adress how preschool teachers reason about children's opportunities and difficulties for influence in preschool and how preschool teachers describe that this is shown in the preschool pedagogical environment. The questions that this study is based on are, how preschool teachers reason about children's opportunities for influence in preschool, in what way preschool teachers describe that they work with children's influence in everyday life at preschool and what difficulties and obstacles preschool teachers experience when it comes to working with children's influence in preschool. This qualitative study is based on the interviews of nine preschool teachers in the Stockholm area. The research approach has been a hermeneutic perspective and the results have been analyzed in accordance with power perspective and child perspective.   The result has shown that preschool teachers have a common view of what children's influence is and that they, in accordance with the preschool's control documents, are working consciously with children´s influence in their preschool practice. On the other hand, it has been proven that working with children's influence in preschool is complicated. As the preschool teachers expressed there are several factors that affect what working with children's influence can look like. Some of these factors are time, routines, staff shortage and the approach of educators. The result also showed that the preschool teachers express that children do gain influence in small and large choices, but that this is constantly done within the frame of what preschool teachers think is reasonable.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med att utveckla modersmål hos förskolebarn som talar annat språk än svenska. Frågeställningar som har inkluderats är: Vad använder förskollärare för strategier och metoder för att utveckla barns modersmål i förskolan? Vilka svårigheter och utmaningar finns för förskollärare gällande utveckling av barns modersmål i förskolan? Fem förskollärare har intervjuats i fem olika mångkulturella förskolor i två olika kommuner för att besvara studiens frågeställningar. Studiens teoriramverk är det interkulturella perspektivet och den sociokulturella teorin. Resultatet visade att samtliga förskollärare är eniga om att uppmärksammandet av barns modersmål är av stor betydelse i förskolan och att det är viktigt att låta barnen få använda sitt modersmål. Barn som har en bra grund i sitt förstaspråk har det sedan lättare för att lära sig det svenska språket anser förskollärarna. Förskollärare använder sig av olika metoder och strategier vid modersmålsundervisning som exempelvis dans och arbete i mindre barngrupper. Förskollärarna lyfter upp tidsbrist, stora barngrupper, missförstånd, material och verktyg som svårigheter och utmaningar. Slutligen påtalar förskollärarna en avsaknad av flerspråkiga förskollärare samt rätt verktyg för modersmålsundervisning. Fortsatt forskning inom området krävs dock för att ge stöd och vägledning till förskollärarna gällande modersmålsutvecklingen i förskolan.

Syftet med denna studie är att erhålla kunskap om hur förskollärare ser på barns möjligheter till språkutveckling i utomhusmiljön, samt hur de beskriver sitt arbetssätt för att främja barnens språkutveckling i utomhusmiljön. Intresset för att genomföra denna studie grundar sig i den ökade utevistelsen på förskolorna just nu på grund av rådande restriktioner under corona-pandemin.  För att kunna erhålla en förståelse för förskollärarnas perspektiv och beskrivningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex förskollärare från tre olika förskolor. I resultatet framkommer att förskollärarna ser utomhusmiljön som en gynnsam miljö för barnens språkutveckling. Några av förskollärarna menar även att utomhusmiljön främjar språket mer än vad inomhusmiljön gör då upplevelserna gör att man samtalar mer och benämner fler saker i utomhusmiljön, vilket leder till ett större ordförråd. I utomhusmiljön menar de att man har mer tid till samtal som de aktivt försöker tillvarata och stötta barnen genom att vara närvarande och medupptäckande i sin förskollärarroll. De menar även att barnens intresse får ta större plats både i den spontana och planerade undervisningen, vilket ger barnen större inflytande över utbildningens innehåll. Studiens slutsats är att man fortsatt behöver reflektera över och diskutera hur man utnyttjar utomhusmiljön och dess språkutvecklande möjligheter, samt att detta arbete bör utvecklas och fortgå även efter corona-pandemins slut. / The purpose of this study is to gain knowledge about how preschool teachers view children's opportunities for language development in the outdoor environment, and how they describe their work to support children's language development in the outdoor environment. The interest in doing this study is based on the increased outdoor activities that are currently taking place in preschools, due to current restrictions during the Corona pandemic. Ta gain an understanding of the preshool teachers' perspectives and descriptions, semi-structured interviews were conducted with six preschool teachers from three different preschools. The results of the study show that preschool teachers see the outdoor environment as a favorable environment for children's language development. Some of the preschool teachers also believe that the outdoor environment promotes language more than what the indoor environment does as the experiences make you talk more and name more things in the outdoor environment, which leads to a larger vocabulary. In the outdoor environment, they believe that you have more time for conversations that they actively try to take advantage of and support the children by being present and co-discovering in their preschool teacher role. They also believe that the children's interest may take a bigger place in both the spontaneous and planned teaching, which gives the children greater influence over the content of the education. The study concludes that there is still a need to reflect on and discuss how to utilize the outdoor environment and its language development opportunities, and that this work should keep on being developed also after the end of the Corona pandemic.

Title: Meal in preschool, what is the preschool teachers´ action based on? Author: Cecilia Holst Supervisor: Helena Andersson Purpose and questions: My purpose with this essay is to contribute to an increased knowledge about what governs preschool teachers´ action; educational capital or science and proven experience during meals. This can be useful to me, nannies, preschool teachers, headmasters/headmistresses, principals or other professions and stakeholders, which has connection to preschool operation. The secondary gain of the study, will hopefully be, an increased awareness and new knowledge for those who absorb the knowledge in this study. In this way also in everyday practice in meetings with the children at the preschool during the meals which can provide a change for the children. What is the preschool teachers´ action based on at the meals, science and proven methods or pedagogical capital? Scientific basis and proven experience; how does it appear at the meal in preschool teachers´ meeting with the children? Theory: The theories I based on are hermeneutical and systems theory. Method: The survey was conducted with semi-structured interviews of six preschool teachers. Summary: In 2011, it was introduced in the Education Act that the education must be based on a scientific basis and proven experience. This study aims to investigate if the preschool teachers use their pedagogical capital or scientific basis and proven experience at the meal in preschool. The study has a hermeneutic theorem, and the analysis has been done with systems theory. The empirical data in the study comes from semi-structured interviews with preschool teachers and the result consists of eleven different parts. Role models, theory as a role model, own relationship to food, the main questions of the study, interpretation of the children, peace and quiet, dining room, fewer children, table placements and pandemic. Summary: The meal is a situation that is mostly based on educational capital, but there are situations where knowledge of language development and motor skills support preschool teachers in the implementation at the meal.

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap kring förskollärares synsätt på fysik iförskolan. För att undersöka detta har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts medfem utbildade förskollärare i olika åldrar och verksamma år inom yrket. Intervjuerna genomfördes på förskollärarnas arbetsplatser i ett enskilt rum där deltagarna inte blev störda avandra kollegor eller barn. Jag har sedan analyserat den insamlade empirin med hjälp av en fenomenografisk analysmodell för att kunna sammanställa det resultat som studien bidrag till.Resultatet av studien visar på att det finns relativt stora skillnader i hur förskollärare ser på fysik i undervisningen på förskolan. En del av de deltagande ansåg att fysik är ett svårt ämne attundervisa i och att de saknar grundläggande kunskaper i att skapa lärandesituationer kring detsamt att de känner sig osäkra på användandet av fysikaliska begrepp. Andra deltagare ansågatt fysik är ett relativt enkelt ämne och att det finns mycket möjligheter att ta vara på det i förskolans vardag. De ansåg vidare att de besitter goda kunskaper i planerandet av aktivitetersom utgår ifrån fysik och dess begrepp. Resultatet visar även på skillnader i de deltagandessvar beroende på ålder och verksamma år inom yrket. De yngre deltagarna såg mer positivt påfysik medan de äldre ansåg att det var svårt. Min huvudsakliga rekommendation för verksamheten efter denna studie är att uppmuntra förskollärare till att arbeta med fysikaliska begreppoch förklara dessa på ett begripligt sätt för barnen. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' views onphysics in the preschool. To investigate this, semi-structured qualitative interviews were conducted with five educated preschool teachers of different ages and active years in the profession. The interviews were conducted at the preschool teachers' workplaces in a private roomwhere the participants were not disturbed by other colleagues or children. I then analyzed thecollected data using a phenomenographic analysis model to be able to compile the results thatthe study contributed to.The results of the study show that there are relatively large differences in how preschoolteachers view physics in teaching and in the preschool. Some of the participants consideredphysics as a difficult subject to teach and that they lack basic knowledge in creating learningsituations around it and that they feel insecure about the use of physical concepts. The otherhalf of the participants considered physics as a relatively simple subject and that there aremany opportunities to take advantage of it in the preschool's everyday life. They further considered that they possess good knowledge in the planning of activities based on physics andits concepts. The results also show differences in the participants' responses depending on ageand active years. The younger participants viewed physics more positively, while the olderones found it difficult. My main recommendation after this study is to encourage preschoolteachers to work with physical concepts and explain these in a comprehensible way to thechildren.

The aim of our study is to investigate and analyze how preschool teachers and principals reason about the preschool teacher's pedagogical leadership in general and in relation to the teaching concept in particular. To collect the empirical material for our study, we conducted a total of eight interviews, two with principals and six with preschool teachers. We chose to look at the interviews from a theory of professions perspective. The result of the analysis shows that the preschool teachers' interpret pedagogical leadership as largely about contributing to children's knowledge development through teaching. From the theory of professions perspective, we could see that the relationship between the preschool teachers' view on pedagogical leadership and the teaching assignment is a central part of the development work to quality assure their own activities in the preschool and to strengthen the preschool teacher's profession.

In this paper, I address a situation faced by preschool parents in their interaction with preschool practitioners. In interviews with parents, it became apparent that parents sensed a loss of control over how their children were being raised once they started preschool. The parents in the interviews acknowledge their responsibility regarding how their children are brought up and so struggle to come to terms with this lack of control and try to find solutions. I have looked into previous research as well as policy documents to identify the level of responsibility and control had by preschool institutions and the state and have found that parents are in a position where they are made to have less control but still are held responsible, by themselves and others. An analysis using narrative theory has made more clear the ways in which parents navigate the issue of loss of control versus responsibility. The purpose of the paper is to shed light on a situation faced by parents due to the responsibility attributed to them and the lack of control they have over upbringing, and can help practitioners at preschools be more aware of their role in this and of parents’ struggles.

I föreliggande studie är syftet att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares beskrivningar av arbetet med fysisk aktivitet i förskolan utifrån läroplanens intentioner. Tillhörande frågeställningar tar upp på vilket sätt förskollärare beskriver att de genomför arbetet med fysisk aktivitet samt vilka möjligheter och hinder förskollärarna beskriver som påverkansfaktorer i arbetet med fysisk aktivitet. Denna kvalitativa studie utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor. Det resultat som framkommer i studien är att förskollärarna främst genomför fysisk aktivitet spontant eller använder fysisk aktivitet som ett medel i arbetet med andra mål i läroplanen. Fysisk aktivitet tycks därmed inte lika ofta vara det centrala målet med en aktivitet. Ytterligare visar resultatet att förskollärarna är medvetna om att de har ett ansvar att arbeta med fysisk aktivitet i förskolan då det står i förskolans läroplan. Ändå verkar fysisk aktivitet vara ett ämne som inte i så stor utsträckning planeras för i verksamheten och är något deltagande förskollärare är eniga om att de behöver planera mer för. Vidare framkommer det att utemiljön, tillgång till material, kompetensutveckling, vikarier och studenter ses som möjligheter i arbetet med fysisk aktivitet. Resultatet visar även att ytorna inomhus, personalen och läroplanens skrivning om fysisk aktivitet istället ses som hinder och upplevs som begränsningar i arbetet med fysisk aktivitet.

Förskolan är en arena för möten mellan olika människor, speciellt med olika vårdnadshavare. Förskollärare och vårdnadshavare har barnen som gemensam nämnare och strävar efter att det ska gå bra för dem. En av förutsättningarna för att det ska gå bra för barnens utveckling är att det finns en trygg relation och god samverkan mellan hem och förskola. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på samverkan med vårdnadshavare på relationsnivå. Studiens frågeställningar är följande: Hur upplever förskollärare relationen med vårdnadshavare för att främja föräldrasamverkan? Vilka utmaningar samt möjligheter upplever förskollärare inför samverkan med vårdnadshavare?  En induktiv kvalitativ metod med forskningsmetoden intervjuer har använts i denna studie. Denna metod valdes då vi var intresserade av att utforska förskollärares upplevelser kring fenomenet samverkan på relationsnivå med vårdnadshavare. Genom ett icke-sannolikt urval valdes sex relevanta respondenter med kunskap och kompetens inom ämnet ut. Studien grundar sig i och analyseras utifrån det fenomenologiska perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att grunden för en bra samverkan på relationsnivå mellan förskollärare och vårdnadshavare är tillit, lyhördhet, en öppen och trygg kommunikation samt att förskollärare och vårdnadshavare ser varandra som jämlikar. / Preschool is an arena for meetings between different people, especially with different guardians. Preschool teachers and guardians have the children as a common denominator and strive for things to go well for them. One of the prerequisites for the children's development to be successful is that there is a secure relationship and good collaboration between home and preschool. The purpose of this study is to investigate how preschool teachers view collaboration with guardians at the relationship level. The study's questions are the following: How do preschool teachers experience the relationship with guardians to promote parental cooperation? What challenges and opportunities do preschool teachers experience before collaborating with guardians? An inductive qualitative method with the research method interviews has been used in this study. This method was chosen when we were interested in exploring preschool teachers' experiences of the phenomenon of collaboration at the relationship level with guardians. Through a non-probable sample, six relevant respondents with knowledge and competence in the subject were selected. The study is based on and analyzed from the phenomenological perspective and the socio-cultural perspective. The results show that the basis for good collaboration at the relationship level between preschool teachers and guardians is trust, sensitivity, open and secure communication and that preschool teachers and guardians see each other as equals.

En utmaning som förskolorna runt om i Sverige möter idag är en ökad andel flerspråkiga barn i barngrupperna. Den flerspråkiga barngruppen ställer krav på både organisationen och den dagliga verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framgår det att förskolan ska arbeta med att utmana och stimulera barns språkutveckling såväl i det svenska språket som i barnets modersmål. Med detta som utgångspunkt har vi därför valt att göra en kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. För att få in underlag till studien har vi använt oss av semistruktuerade intervjuer där fem förskollärare med erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling har ingått. I studien har vi använt oss av utvecklingspedagogik som ansats och begreppet lärandets objekt, som är central inom utveckligspedagogiken. Utvecklingspedagogik berör på vilket sätt barn ges möjlighet att vara delaktiga i sitt lärande och lärandets objekt används för att bättre förstå på vilket sätt flerspråkiga barns språkutveckling utmanas. Följande frågor har väglett arbetet: (a) På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Med vilka metoder? (b) Vilka typer av svårigheter uppmärksammar förskollärare i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? (c) Vilka förutsättningar anser sig förskollärarna behöva för att hantera dessa svårigheter? Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om flerspråkighetens betydelse för barns språkutveckling men att förskollärarna saknar verktyg som kan stödja dem i det flerspråkiga arbetet. Studien kan vara till nytta för alla som söker insyn i de utmaningar som förskollärare möter i det flerspråkiga arbetet. Studien har dessutom belyst vikten av att synliggöra på vilket sätt förskollärarna väljer att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling, då det flerspråkiga arbetet är en kontinuerlig dynamisk process som styrs utifrån de läroplansmål som berör barns flerspråkighet. / A challenge that preschools around Sweden face today is an increased proportion of multilingual children in the children's groups. The multilingual group of children places demands on both the organization and the daily activities. The curriculum for preschool (Skolverket, 2018) states that the preschool must work to challenge and stimulate children's language development both in the Swedish language and in the child's mother tongue. With this as a starting point, we have therefore chosen to make a qualitative study of how preschool teachers work with language development of multilingual children in preschool. To obtain data for the study, we have used semi-structured interviews in which five preschool teachers with experience of working with multilingual children's language development have been included. In the study, we have used development pedagogy as an approach and the concept of learning objects that are central to development pedagogy. Developmental pedagogy concerns the way in which children are given the opportunity to participate in their learning and the objects of learning are used to better understand the way in which the multilingual children's language development is challenged. The following questions have guided the work: (a) In what way do preschool teachers work with multilingual children's language development in preschool? By what methods? (b) What types of difficulties do preschool teachers pay attention to in the work with multilingual children's language development? (c) What conditions do preschool teachers consider necessary to deal with these difficulties? The results of the study show that preschool teachers are aware of the importance of multilingualism for children's language development, but that preschool teachers lack tools that can support them in multilingual work. The study can be useful for anyone seeking insight into the challenges that preschool teachers face in multilingual work. The study has also highlighted the importance of making visible in what way preschool teachers choose to work with the multilingual children's language development, as the multilingual work is a continuous dynamic process that is governed by the curriculum goals that affect children's multilingualism.