Vår studie innehåller förskollärares syn på hur det kollegiala lärandet går till i förskolans verksamhet. Tidigare forskning påvisar hela arbetslagets gemensamma syn på kollegialt lärande och att detta även dokumenterats genom observationer. Avsaknad av den enskilda pedagogens åsikt kring hur det kollegiala lärandet bedrivs i förskolans verksamhet vill vi undersöka genom att låta pedagoger svara på en enkät som ger utrymme för den egna åsikten. Vi är intresserade av att få syn på hur den enskilda förskolläraren ser på hur det kollegiala lärandet implementeras i det dagliga arbetet. Vårt intresse för det kollegiala lärandet har vuxit under vår utbildningstid och vi finner det intressant och viktigt att belysa hur arbetet rent praktiskt genomförs i verksamhet. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare anser att det kollegiala lärandet går till på förskolan och hur det upplevs av den enskilda pedagogen. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har använt oss av enkäter där det lämnas utrymme för den svarande att ge ett utförligt svar genom att svara på öppna frågor kring det kollegiala lärandet. Frågorna är utformade utifrån hur Skolverket förklarar de olika delarna idet kollegiala lärandet och frågorna är därmed formade efter de riktlinjer som är satta att följa för förskolans verksamhet. Då Läroplan för förskolan (2019) är utformad efter ett sociokulturellt synsätt har vi valt denna teori som grund då vi undersöker området. Läroplanen och Skolverket (2022) är de riktlinjer som alla som arbetar i förskolan ska följa, och innefattar vårt berörda ämne; kollegialt ärande. Resultatet visar att de flesta som besvarat vår enkät har liknande erfarenheter och uppfattningar om vad det kollegiala lärandet är, men att metoderna för att förankra det i arbetslaget kan se olika ut. Vidare påvisar resultatet att det kollegiala lärandet implementeras i förskolans verksamhet genom olika strukturerade tillvägagångssätt. I vårt resultat framgår att det insamlade datamaterialet övergripande benämner det kollegiala lärandet som en grund i att förskolan utvecklas

Studien handlar om toddlarnas lek och den undervisningsmiljö som skapas för att främja deras lek, lärande och språkutveckling. Målet med detta arbete är att sprida kunskap kring verksamma förskollärares tankar kring dessa olika aspekter. För att bidra med kunskap kring förskollärares tankar har empirin samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer att förskollärare uppger att toddlarna leker olika lekar utifrån ålder. Vidare så lyfter förskollärarna fram flertalet olika strategier kopplat till undervisning, språkstimulering och för att främja leken. Resultatet tyder på möjligheter och dilemman kopplat till organisatoriska faktorer samt att jobba i inomhusmiljön respektive utomhusmiljön. Studiens slutsatser är att det finns en stor vilja bland förskollärare att ge barnen förutsättningar till lek, lärande och språkutveckling. Detta trots att vissa känner sig begränsade av organisatoriska faktorer. Med tanke på att toddlarna beskrivs som en heterogen grupp så behöver förskollärarna använda varierade strategier för att främja lek, lärande och språkutveckling. Förskollärare ser det som fördelaktigt att kombinera undervisning och lek men att det då är av vikt att följa barnens intentioner med den. Ytterligare en slutsats är att undervisningsmiljön spelar en avgörande roll för vilka möjligheter till lek och lärande som skapas. Studien visar att det finns en medvetenhet bland verksamma förskollärare om att deras förhållningssätt och ordval påverkar toddlarna. Genom pedagogens ordval planteras idéer hos toddlarna och utifrån detta uppkom studiens namn ”Ååå tack, är det en sallad”. / The study is about the toddlers´ play and the teaching environment that is created to promote their play, learning and language development. The aim of this work is to spread knowledge about active preschool teachers´ thoughts on these various aspects. To contribute knowledge about preschool teachers´ thoughts, the empirical data has been collected with the help of semi-structured interviews. The results show that preschool teachers state that the toddlers play different games based on age. Furthermore, preschool teachers highlight several different strategies linked to teaching, language stimulation and to promote play. The results indicate opportunities and dilemmas linked to organizational factors as well as working indoors and outdoors. The study´s conclusions are that there is a great desire among preschool teachers to give the children the conditions for play, learning and language development. This is despite the fact that some feel limited by organizational factors. Given that toddlers are described as a heterogeneous group, preschool teachers need to use varied strategies to promote play, learning and language development. Preschool teachers see it as advantageous to combine teaching and play, but that it is then important to follow the children´s intentions with it. Another conclusion is that the teaching environment plays a decisive role in which opportunities for play and learning are created. The study shows that there is an awareness among active preschool teachers that their attitude and choice of words affect the toddlers. Through the educator´s choice of words, ideas are planted in the toddlers and based on this, the study´s name came up “Ooo thank you, is it a salad”.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare beskriver val av barnlitteratur till förskolans praktik. Frågeställningen i anslutning till detta är: Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att synliggöra en variation av mångkultur i barnlitteraturen på förskolan? För att besvara syftet och frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem förskollärare. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens teoretiska begrepp är makt och normer utifrån Foucault. I studiens resultat skildras förskollärarnas beskrivningar i deras val av barnlitteratur. Genom förskollärarnas berättelser blir det tydligt att många aspekter påverkar hur de väljer barnlitteratur. Då förskollärare är ansvariga för val av barnlitteratur blir det viktigt att reflektera över vilka effekter och förutsättningar ens val skapar. Resultatet visar således att förskollärarna vill erbjuda barnen en variation av barnlitteratur för att kunna fånga barnens intresse och locka till läsning.

Studien ämnade att beskriva NTA-utbildade förskollärarens uppfattningar om synliggörandet av det naturvetenskapliga ämnet fysik i förskolan relaterat till planerade aktiviteter samt spontana aktiviteter. Metoden som användes i studien är semistrukturerade intervjuer med en utgångspunkt med frågor från en intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med förskollärare på olika förskolor i Mellansverige. Fenomenografisk analysmodell användes för att analysera de fem transkriberade intervjuerna i sju steg. Resultatet visar att flera förskollärare är positivt inställda till planerad aktivitet och till spontan aktivitet som ger möjlighet till nya lärandetillfällen samt att korrekta termer bör användas i alla aktiviteter. Några av förskollärarna anser dock att den spontana aktiviteten och korrekta termer inte ska uppmärksammas då förståelsen inte finns i en sådan tidig ålder.  NTA-lådorna anses vara ett verktyg för undervisningen av förskollärarna med en mycket positiv inställning till konceptet. Synliggörandet av barnens intresse för det naturvetenskapliga ämnet fysik betonar förskollärarna lyhördhet som något viktigt, genom barnens intressen skapas lärandetillfällen. Från den data som har samlats in för studien har dessa slutsatser dragits, att barnens inflytande och förskollärarens synliggörande har stor inverkan på utbildningen och det är en god förutsättning till ett livslångt lärande. / This study aims to describe NTA- educated preschool teachers' perception of physics as a subject in preschool, more specifically when it relates to planned activities as well as non-planned activities. The method used in this study was semi-structured interviews. These interviews were done with five different preschool teachers in different preschools located in central Sweden. A phenomenographic analysis model was used to analyse the transcribed data in seven steps. The result shows that several preschool teachers are positive towards planned activities as well as non-planned ones, that give opportunities for teachable moments. They also think that the correct terms associated with the subject should be used in all activities related to this.  Some of the preschool teachers disagree though with these statements and instead think that the correct terms should not be used in these activities as they think that the capabilities of understanding them are not yet there. The NTA-boxes are seen as a tool for education, which as a concept is very welcomed by the preschool teachers. They also emphasize the importance of being keen or enthusiastic when it relates to this subject, as this will create moments of teaching for the children. From the collected data for this study the conclusions I have arrived at show that the childrens’ involvement has great influence on their education and it is a basis for the preschool teachers.

Studien syftar till att kartlägga förskolpedagogers uppfattningar om deras arbete- och utveckling av flerspråkighet och flerspråkiga barns förstaspråk i utbildningen. Samt i vilken omfattning flerspråkiga pedagogers språkliga resurser i andra språk än svenska tillvaratas i utbildningen.  För insamling av data valdes kvantitativ metodansats med semistrukturerad enkät. Enkäten besvarades av 132 respondenter och analyserades med statistik och tematisk analys.  Resultatet visade att tre fjärdedelar (75,5%) håller med helt och hållet eller håller med om att det är svårt att arbeta med/inkludera barns förstaspråk i utbildningen. Två femtedelar (42%) av förskolpedagogerna benämner och synliggör ofta vardagliga ord/begrepp på flerspråkiga barns förstaspråk i vardagen. För planerade aktiviteter och undervisning framgår att det mer frekvent är vardagliga ord/begrepp som alltid eller ofta används och synliggörs på flerspråkiga barns förstaspråk av pedagogerna 35,4%, i jämförelse med kunskapsrelaterade ord/begrepp 27,7%. Mer än hälften (53,9%) av de förskolpedagoger som inte talar ett språk som förekommer i barngrupp, men har en kollega som gör det  efterfrågar i mycket hög eller hög grad kollegans kompetens för det egna arbetet i vardagen.  Slutsatsen är att studien bidrar till att kartlägga omfattningen av förskolpedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkighet och flerspråkiga barns förstaspråk i utbildningen. majoriteten förskolpedagoger uppfattar arbetet som svårt. Däremot inkluderar de flerspråkiga barns förstaspråk i vardagen och i undervisning, och vardagsrelaterade ord/begrepp är mer frekvent förekommande. Flerspråkiga pedagogers språkliga kompetenser tenderar tillvaratas i utbildningen i varierad grad. / The study aims to map pre-school educators`perceptions of their work and development of multilingualism and multilingual children´s first language in education. And the extent to which multilingual educators`linguistic resources in languages other than Swedish are utilized in the education.  För data collection, a quantitative method approach was chosen with a semi- structured questionnaire. The questionnaire was answered by 132 respondents and analyzed with statistical and thematic analysis.  The results showed that three quarters (75,5%) agree completely or agree that it is difficult to work with/include children´s first language in education. Two- fifths (42%) of pre.school educator often name and make visible everyday words/concepts in the first language of multilingual children in everyday life. For planned acitivities and teaching, it appears that it is often more frequent everyday words/concepts that are always or often used and made visible in multilingual children`s first language by the educators 35,4%, in comparison with knowledge-related words/concepts 27,7%. more than half (53.9%) of the pre-school educators who do not speak a language that occurs in a group of children, but have a colleague who does so demand a very high or high degree of the colleague`s competence for their own work in everyday life.  The conclusion is to study to contribute to mapping of pre-school educators`perceptions of the work with multilingualism and multilingual children´s first language in education. The majority of preschool educators perceive the work as difficult. On the other hand, multilingual children´s first language includes everyday life and teaching, and everyday-related words/concepts are more frequent. Multilingual educators`language skills tend to be utilized in the education to a varying degree.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur några förskollärare ser på och arbetar med matematikundervisning i förskolan. Studien utgår från uppfattningar och reflektioner av förskollärare som arbetar i förskolan idag. För att få fram dessa svar användes metoden semistrukturerade intervjuer. Det som synliggörs i studien är hur förskollärarna arbetar för att barnen ska tillägna sig matematiska kunskaper. Datamaterialet från intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analys.  Resultatet i studien tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet. Perspektivet beskriver olika sätt om hur människor utvecklar kunskaper. Tolkningar har gjorts utifrån några av perspektivets centrala begrepp. Dessa är scaffolding, proximal utvecklingszon och kommunikation. I resultatet framkommer vikten av att förskollärarna är närvarande och utforskar tillsammans med barnen. De beskriver kommunikation och samtal som en viktig del i undervisningen. En viktig aspekt för dem är att ta vara på den matematik som uppstår i spontana situationer i vardagen. De utnyttjar vardagliga rutiner så som matsituationer, påklädning och blöjbyten för att ta vara på matematiskt lärande. De beskriver också att de har en del planerade matematik situationer bland annat i samlingarna. / The purpose of this study is to make visible how some preschool- teachers look at their work with mathematics in preschool. This study is based on perceptions and reflections from preschool-teachers who works in preschools today. Semi- structured interviews were used as method in this study. What’s shown in the study is how preschool- teachers work with the children, to learn mathematics skills. The answers from the interviews have been analyzed with a thematic analysis.  The result from the study is shown from the socio- cultural perspective, which describes people’s different ways of learning. Some of the perspective’s concepts have been used. Such as scaffolding, the zone of proximal development and communication.  In the results you can see the point of preschool- teachers been near the children and exploring together with them. They describe communication and conversations as an important part of the education. Another aspect for the preschool- teachers to take advantage of is the spontaneous situations in mathematics that appears in their daily work. They use daily routines such as when they eat, dressings and diaper changes situations to learn mathematics. They also describe that they have planned mathematic situations, such as assemblies in the preschool.

Det övergripande syftet med studien är att bidra med mer kunskap om förskollärares uppfattningar om försummelse i hemmet. Samt det specifika syftet med studien är att synliggöra på vilka sätt förskollärare beskriver att de arbetar med att upptäcka och åtgärda vid försummelse i hemmet. Tidigare forskning beskriver att det finns en kunskapslucka i förskollärares uppfattningar kring försummelse. För att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet försummelse samt arbetar kring det, är studien uppbyggd kvalitativ semistrukturerad intervju som metod. Det var totalt sex förskollärare som deltog från fyra olika förskolor.   I resultatet framkommer att informanterna har viss kännedom kring försummelse, men de är mer osäkra på psykisk och emotionell försummelse än fysisk försummelse vilket kan medföra en utmaning kring att upptäcka försummelse. Informanterna i studien menar att det finns ett samband mellan en trygg anknytning till barnet och att se de tecken barnet visar på försummelse. Att vara en trygg anknytningsperson för barnet kan möjliggöra att kunna se när barnets beteende varierar. Det gör att barnet känner en trygghet och vågar visa tecken eller berätta vad som pågår i hemmet vilket hjälper pedagogerna på förskolan att upptäcka försummelse. Förskollärarna i studien förklarar att en god relation till vårdnadshavarna bådar gott för att upptäcka och åtgärda försummelse. I resultatet framgår även att flera av de intervjuade känner en oro kring att anmäla misstankar kring försummelse till Socialtjänsten.    Slutsatsen i studien pekar på att det krävs att förskollärare får ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna hjälpa barnet som är utsatt för försummelse. Det kan göras genom fortbildning på förskolor. För att arbeta förebyggande kan detta tas upp ytterligare under förskollärarutbildningen. / The overall purpose of the study is to contribute more knowledge about preschool teachers' perceptions of neglect in the home. Previous research describes that there is a knowledge gap in preschool teachers' perceptions of neglect. To investigate how preschool teachers interpret the concept of neglect and work around it, the study is structured a qualitative semi-structured interview as a method. There were a total of six preschool teachers who participated from four different preschools.   The results show that the informants have some knowledge about neglect, but they are more uncertain about psychological and emotional neglect than physical neglect, which can lead to a challenge in detecting neglect. The informants in the study believe that there is a connection between a secure attachment to the child and recognizing the signs of neglect. Being a secure attachment figure for the child can make it possible to see when the child's behavior varies. This means that the child feels safe and dares to show signs or tell what is going on in the home, which helps preschool teachers to detect neglect. The preschool teachers in the study explain that a good relationship with the guardians bodes well for detecting and addressing neglect. The results also show that several of the interviewees feel anxious about reporting suspicions of neglect to the Social Services.  The conclusion of the study points to the need for preschool teachers to gain additional knowledge on the subject to be able to help the neglected child. This can be done through continuing education at preschools. In order to work preventively, this can be taken up further during preschool teacher training.

Syftet med detta arbete var att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan barnskötare och förskollärares syn på lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare baserat på deras tankar och åsikter. Fyra förskollärare respektive fyra barnskötare intervjuades på två olika förskolor. I analysen uppkom ett antal teman som också blev underrubriker i resultatet. Dessa var, Leken i relation till lärande och utveckling, Det sociala samspelet, Aktivt deltagande, Lekens betydelse för utveckling av kommunikativa förmågor, En närvarande vuxen för att stötta barnen i olika leksituationer och Personalens förändrade syn på lek i relation till utveckling och lärande. Utifrån resultatet kan vi urskilja att samtliga deltagare anser att leken är en stor del av förskolans verksamhet och ses som något positivt. Dock har vi kunnat synliggöra skillnader i motiveringarna beroende på antal år i yrket och vissa skillnader beroende på yrkesroll. Resultatet visade även på likheter, vilket var att samtliga deltagare ansåg att barnen utvecklar språkliga och kommunikativa förmågor i samband med leken.

Syftet med studien har varit att bidra till en ökad medvetenhet kring vad som påverkar personal i förskolan i urvalet av musikaliska texter för verksamheten. Detta dels genom att lyfta hur förskollärare väljer sånger, visor, låtar och ramsor, samt vad de vill förmedla till barngruppen genom dessa. Dels genom att synliggöra förskollärarnas föreställningar kring vad som är lämpliga musikaliska texter att använda sig av i arbetet med barn. Metoden som använts för datainsamling är mailintervjuer. En kommun med tio förskolor deltog i undersökningen genom att en förskollärare per verksamhet mottog och besvarade såväl grundfrågor som följdfrågor via mail. Studiens resultat visar hur förskollärarna använder sig av musikaliska texter de har med sig från sin egen barndom och tidigare erfarenheter. Många av de sånger som används mest finns också med i den sångkanon som länge varit representativ i förskolan. Hur musiken används som metod för annat ämneslärande kopplat till arbetet med Lpfö-98 synliggörs också genom förskollärarnas beskrivningar, samt hur många av dem skriver nya texter till välkända melodier. Syftet med omskrivningarna varierar, men en slutsats blir ändå att det finns en gemensam upplevelse av att det saknas texter som är anpassade till dagens kunskapande förskoleverksamhet. / The purpose of this essay has been to contribute to an increast awareness about what affects preschool staff in their choice of musical lyrics for preschool. This partly by elevating how they select songs, ballads and tracks, and what they wishes to mediate to the children by theese. Partly by revealing the preschool-teachers believes about what’s suitable musical lyrics to use in working with children. The method that’s been used for datacollecting is email interviews. One municipality with ten preschools participated in the study by how one preschool-teacher per preschool received and responded to interview questions as well as follow up questions via email. The studys result shows how the preschool-teachers uses musical lyrics they know from their own childhood and previous experiences. A lot of the songs that’s used the most are also a part of the song cannon wich for a long time has been representative for preschool. How music is used as a method for learning other subjects in connection with Lpfö-98 is also made visible by the preschool-teachers descriptions, and how many of them writes own lyrics to wellknown tunes. The purpose of the paraphrases varies but one conclusion yet is how there’s a common experience of a lack of lyrics that are customized to the knowledge spirited preschool of today

Syftet med studien är att få ökad kunskap om förskollärares erfarenheter av hur de organiserar sin verksamhet för att bemöta barn och vårdnadshavare som är nya i det svenska språket och förskolan som verksamhet. Samt att synliggöra vilka utmaningar förskollärare ser i arbetet med att hjälpa barn att utveckla det svenska språket som sitt andraspråk. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som alla hade mångårig erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barngrupper. Därefter bearbetades data med hjälp av en tematisk analys.  Resultatet visar att förskollärarna inledningsvis fokuserar på att skapa en grundläggande trygghet hos barn och vårdnadshavare. Förskollärarna stöttar barnet i deras språkutveckling genom att använda sig av olika sorters verktyg och metoder i lek och planerade aktiviteter. För att kommunicera med barnet använder förskolläraren exempelvis kroppsspråk, bildstöd, foton, ord och begrepp på både svenska och barnets modersmål. Samarbetet med vårdnadshavare ses som viktigt eftersom det krävs goda kunskaper i modersmålet för att utveckla ett andraspråk. / The aim of the study is to gain increased knowledge about how preschool teachers can introduce newly arrived children and their guardians into the Swedish preschool. As well as visualizing the challenges preschool teachers see in in their work of helping the children develop the Swedish language as their second language. The data was collected through a survey using semi-structured interviews of five preschool teachers and their groups of children with linguistic diversity as a reference. The empirical data were analysed using a thematic analysis.  The results show that the preschool teachers initially focus on the child and their guardian’s well-being. The teachers support the child´s language development by using various tools and methods in play and planned activities. To communicate with the children the preschool teachers use the body language, visual aids, photos, words, and concepts in both Swedish and the child´s native language. The cooperation with guardians is seen as important because good knowledge of the mother tongue is required to develop a second language.