Denna studie undersöker arbetet med jämställdhet vid tre förskolor i mellersta Sverige. Syftet med studien är att undersöka om det finns någon skillnad hur förskollärare kommunicerar med pojkar och flickor i förskolan, där kommunikation kan ske genom tal, kroppsspråk, tonläge och ögonkontakt till exempel. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts med videoobservationer och fältanteckningar som metodverktyg. Resultatet av undersökningen visar att det till viss del finns gamla traditionella föreställningar om de olika könen. Därför finns det stor vikt med ett fortsatt genusarbete i förskolan. / <p>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</p><p>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

The aim of this study is to create a better understanding of how preschool teachers in ametropolitan region in Sri Lanka view their opportunities to create quality preschools and alsoidentify factors that affect quality enhancement. Three research questions were created focusingon the preschool teachers’ perceptions of the quality of their preschools, what actions theyimplement to enhance the quality of preschools and what they consider affects their preschools’quality. In order to achieve the aim of the study, interviews were conducted with six preschoolteachers, all from different preschools. The results show that preschool teachers have anapparent positive attitude towards the quality of their own preschools. The actions theyimplement in hope of improving quality are staff meetings, where they plan for the future andenvironmental improvements. Further the results also show that four out of six preschools carryout some part of the Systematic Quality Development Work (SQDW). The factors that theteachers believed influence the quality of preschools included the minimum standards in SriLanka, shortcomings in preschool teacher education and expectations.

The purpose of the study was to investigate the preschool teachers’ interpretationwith regards to children's literacy in preschool and how it can be understood as aconstruction of social practice. This thesis is written from a social-constructionist and discourse-analyticalperspective and I will also argue in favor of a critical perspective on literacy.I have studied preschool teachers’ constructions of children's literacy through lookingfor common discourses. I conducted semi-structured interviews with five preschool teachers in which theygot to answer questions about children's literacy practice and literacy events.The preschool teachers where then allowed to reflect on and interpret the types ofpractices and events. My transcribed material was the foundation for my discourse analysis and Iidentified three discourses expressed by all preschool teachers when asked aboutchildren's literacy. These where: the other culture, not teach and interest. My final conclusion is that from a critical perspective, literacy can be seen as aproduct of the norms and values embraced in the preschool culture.

Studiens undersökningsområde baseras på genuspedagogiken då det framgår att förskollärarens förhållningssätt brister i bemötandet av flickor respektive pojkar. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt barnen påverkas av att förskolläraren förhåller sig olika beroende på barnets könstillhörighet. Observationerna genomfördes på två kommunala förskolor där barnen som deltog var i åldrarna tre till sex år. På respektive förskola observerades hur förskolläraren förhåller sig till flickor och pojkar i planerade aktiviteter samt i den fria leken. Studien omfattar även intervjuer med förskollärare angående genusarbetet i förskolan. De planerade aktiviteterna observerades genom videoinspelning samt anteckningar medan den fria leken och intervjuerna endast antecknades. Resultatet som framkom delades upp i tre kategorier och kopplades därefter till relevant litteratur. Utifrån studien har det framkommit att förskolläraren bemöter flickor och pojkar olika i ett flertal situationer. Det förekommer främst skillnader i bemötandet vid förskollärarens tillrättavisningar av barnen samt genom att barnen ges olika förutsättningar till att samtala i grupp. Resultaten som synliggjorts har dock varierat på förskolorna eftersom att förskollärarna arbetade utifrån olika metoder samt att barngrupperna skiljde sig åt. Generellt gavs pojkar mer talutrymme samt tillrättavisades oftare än flickorna samtidigt som resultatet även visar att förskollärarna har högre förväntningar på flickorna. Slutligen beskrivs att när förskollärarna gör skillnad på barnen efter könstillhörighet kommer förutfattade normer och värderingar att fortsätta forma barnen. Det bli problematiskt eftersom att barnen ges olika förutsättningar till utveckling och lärande samtidigt som det begränsar barnens identitetsutveckling.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare förhåller sig till målinriktad undervisning av matematik för barn 3-5 år. De frågeställningar vi ville undersöka var förskollärares uppfattningar kring målinriktad matematisk undervisning, men även  vilka förutsättningar förskollärare uttrycker behövs för planerad undervisning och genomförande i matematik. Studien bygger på en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor i Sverige. I resultatet framkommer det att förskollärare i sin målstyrda och planerade undervisning ofta arbetar ämnesövergripande. Undervisningen sker i projekt, samling, måltider eller andra styrda aktiviteter. Förskollärarna lyfte också att undervisning i matematik kan ske i vardagssituationer och i barns lek. Förskollärarna påtalade att det är deras arbete att utveckla leken, så den blir mer lärande. Lärmiljö och material ska vara lärande och utmanande. Begrepp och ord som tillhör matematiken ses av förskollärarna, som något viktigt att tillföra i den matematiska undervisningen. Stöttning och utmaningar benämndes som viktigt för undervisningens genomförande. Planeringen av undervisningen utgår från barnens intresse. Dokumentationen används som underlag för planeringen och lyfts under förskollärarnas reflektionstid. Förskollärarna menar också att undervisningen i förskolan ska vara rolig och lustfylld samt varieras på olika sätt. Resultatet visar att förskollärarna anser att matematiken har en stor roll i förskolan och betydelsen av medvetna, närvarande och engagerade förskollärare.

Bakgrund: År 2016 var det över en halv miljon barn inskrivna på förskola i Sverige. Barnen har bl.a. förskolepersonal som förebilder vad gäller kost och attityder kring munhygienen. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid på förskola är det av stor vikt att belysa kunskapen om barns munhälsa hos förskollärarstudenter. Syftet med studien var att undersöka förskollärarstudenters kunskap om munhälsa hos barn. Material och metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät som mätinstrument. Enkäten bestod av 20 frågor där kunskap och attityder om barns munhälsa och kostvanor mättes. Urvalet baserades på samtliga studenter från termin sex på förskollärarprogrammet i Jönköping University vårterminen 2018, totalt 82 studenter. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av datorprogrammen SPSS och Excel. Resultat: Totalt deltog 55 studenter i studien. Majoriteten av deltagarna hade hög kunskap och goda attityder gällande barns munhälsa och kostvanor. Dock var det endast 18 % av deltagarna som svarade rätt på frågan angående upp till vilken åldern barn behöver vuxenhjälp vid tandborstning. Slutsats: Studiens resultat konstaterade att förskollärarstudenter hade hög kunskap om barns munhälsa och kostvanor men att denna kunskap inte kom från utbildningen. / Background: In 2016, there were over half a million children enrolled in preschools in Sweden. Preschool staff are role models concerning diet and attitudes about oral hygiene, for children. Because children spend a lot of time in preschool it is important to highlight the knowledge of preschool students. The aim of this study was to investigate preschool students’ knowledge of oral health in children. Method: The study was a quantitative cross-sectional study with a survey as a measuring instrument. The survey consisted of 20 questions where knowledge and attitudes about children’s oral health and dietary habits were measured. The selection was based on all students from term six at the preschool teacher program at Jönköping University spring term 2018, a total of 82 students. The data collected was analyzed using computer programs SPSS and Excel. Result: A total of 55 students participated in the study. The majority of participants showed high knowledge and good attitudes regarding children’s oral health and dietary habits. However, only 18 % of the participants responded correctly on the question about what age children needed adult care when tooth brushing. Conclusion: The study found that preschool students had high knowledge regarding children’s oral health and dietary habits, but this knowledge did not come from the education.

The purpose of this study is to get hold on the different perceptions preschool teachers have about their own profession. We have noticed that there are many studies about the profession of preschool teachers according to scientists and students who study to be preschool teachers, but there are not so many studies where the preschool teachers themselves give their point of view. To get a grip of the preschool teachers perceptions we use a phenomenographic perspective as point of departure. The empirical material consists of qualitive interviews with seven preschool teachers. The results of the study show that the preschool teachers view their profession in very different ways. We have categorized these perceptions into three main categories and nine subcategories: Leadership, responsibility, communication and power Child focus, presence, teaching and security Competence, development, work experience and knowledge of theory / Syftet med den här studien är att uppmärksamma verksamma förskollärares olika föreställningar kring sin yrkesroll. Vi har uppmärksammat att det finns många studier kring vad förskollärarens roll är enligt olika verksamma, till exempel forskare, förskollärarstudenter och andra verksamma inom förskolan men vi saknar fler röster från de som verkligen utför yrket själva, förskollärarna. För att få syn på dessa föreställningar kommer vi använda oss av ett fenomenografiskt perspektiv där vi intervjuar sju förskollärare med hjälp av kvalitativa intervjuer. Efter intervjuerna har vi genom transkribering och analysering fått fram tre olika beskrivningskategorier med sammanlagt nio underkategorier där förskollärarnas föreställningar har blivit synliga. Ledarskap, ansvar, kommunikation och makt Barnfokus, närvaro, undervisning och trygghet Kompetens, utveckling, arbetslivserfarenhet och litterärkunskap

Syftet med denna studie är att få större förståelse för förskollärares uppfattning om begreppet fysisk aktivitet och vad de gör för att skapa förutsättningar för att stimulera fysisk aktivitet hos förskolebarn. Observation och enkäter har använts som metod i studien kallad fältundersökning. Observationerna genomfördes genom att sex förskollärare observerades under en arbetsdag. Efter observationen delades en enkät ut till förskollärarna. Det material som samlats in analyserades och kategoriserades med hjälp av en teori som belyser fem olika roller som en förskollärare kan anta vid barns utövande av fysisk aktivitet. Dessa roller är lekkamrat, vägledare, åskådare, att leka parallellt samt igångsättare. De resultat som framkommit i studien är att förskollärare definierar fysisk aktivitet på olika sätt. Alla respondenter anser att fysisk aktivitet är ett viktigt ämne. Förskollärarna anger att de genomför fysisk aktivitet tillsammans med barnen såväl inomhus som utomhus varje dag inom förskolans verksamhetstid. Den slutsats det går att dra av resultatet är att de observerade förskollärarna erbjuder barnen fysisk aktivitet i förskolans verksamhet i olika utsträckningar. De roller som förskollärarna intar vid barns utövande av fysisk aktivitet är framförallt igångsättare samt vägledare. / The purpose of this study is to get a greater understanding of the perceptions among preschool teachers regarding the term "physical activity" and what they do to stimulate physical activity among preschool children. The method used in the thesis is a field study through observation and a survey. The observations were conducted through observing six preschool teachers throughout the course of a day. After the observations were concluded, a survey was handed out. The collected data was analyzed and categorized by using a theory that outlines five different roles that a preschool teacher take on in connection to children’s play and physical activity. The five roles are "playmate", "guide", "spectator", "parallel playmate" and "activator". The results of this study are that preschool teachers define physical activity differently. Furthermore, all respondents regard physical activity as important. The preschool teachers state that they carry out physical activity together with the children both indoors and outdoors everyday within their working hours. The conclusions drawn are that the observed preschool teachers offer children physical activity to different extents, and also, the roles that the preschool teachers most frequently take on while engaging children in physical activity are "activator" and "guide".

The use of tablets in preschool has increased during the last years. Not everyone is positiveabout young children in preschool, using a technological tool already in at such an early age. Inthis bachelor thesis within the science area of informatics, the researchers research about whateffects the use of tablets in preschool has on children's mathematical knowledge.The result shows the effects on children's mathematical knowledge when using tablets inpreschool. The effects may depend on how the tablet is used in education and also if the use ofthe tablet is guided or not by a preschool teacher. How the tablets are used appears different invarious departments. Some departments in preschool use the tablet more and others less.Preschool teachers want to develop the use of tablets since they see the tablets as an educationaltool.

Syftet med studien är att ur ett didaktiskt perspektiv beskriva hur förskollärare ser på och arbetar med utomhuspedagogik. För att avgränsa vårt undersökningsområde valdes närmiljön ut, då det i Läroplan för förskolan (2016) står närmiljö men inte förklaras. Studiens teoretiska aspekt är didaktikens frågor var, vad, hur, när och varför. Studien svarar på metod, innehåll och syfte med utomhuspedagogiken, samt faktorer och förskollärarens funktion i densamma. Tidigare forskning belyser innehåll, metod och syfte med utomhuspedagogiken samt förskollärarens roll och villkor för undervisningen. Studien är kvalitativ och sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna använder utomhuspedagogik, som en metod, för att tillsammans med barnen nå ett lärande. Utomhuspedagogiken ses som ett verktyg för att bygga relationer till barnen. Rörelse är ett genomgående tema för utomhuspedagogiken, sett ur alla fem av didaktikens frågor. Förskollärarnas intresse av natur avgjorde utomhuspedagogikens varande. Som sin funktion beskrev förskollärarna förmågor som, närvarande, nyfikenhet och lyhörd inför barnens intressen. Analysen bekräftar i många fall den tidigare forskningen. En fråga som sticker ut är kring inramningen, staketet på förskolan. I studien framkommer primärt positiva argument för att vistas utomhus. Det framkommer lite eller inget negativt. När faktorer som personalfrånvaro och väder påverkar är förskollärarna flexibla och förändrar verksamhetens innehåll. Utevistelsen ställs mycket sällan in utan förkortas eller förläggs på annan plats när faktorerna påverkar.