Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka hur flickor respektive pojkar bemöts av förskollärare beroende på barnens kön. Genom observationer vill vi studera om barn bemöts lika/olika utifrån deras kön. Utifrån syftet har vi följande frågeställningar: - Vilka olika ordval, röstlägen och kroppsspråk använder förskollärare gentemot flickor/pojkar? - På vilket sätt får flickor respektive pojkar hjälp i tamburen under påklädnaden? - Hur tilltalar och agerar förskollärare gentemot flickor respektive pojkar? Vi har valt att observera åtta förskollärare på två olika förskolor för barn i åldrarna 1-5 år. Vi har utgått från ett strukturerat observationsschema under observationerna som har gjorts i två situationer på förskolan. Vi har valt att observera en vuxenstyrd situation, påklädningen i tamburen och en mindre vuxenstyrd situation, den fria leken. Resultatet visar att i tamburen får pojkarna mer hjälp och uppmuntran än vad flickorna får. Flickorna förväntas klara mer själva och får oftast försöka själva först. Flickorna i vår studie fick ingen uppmuntran av förskollärarna under påklädnaden i tamburen. I fria leken visar det sig att pojkarna har mer verbal kontakt med förskollärarna än flickorna. Förskollärarna tilltalar ofta pojkarna med ett hårt och högt tonfall och flickorna med ett mjukt och lågt tonfall. / Summary The purpose of this paper is to look into how preschool teachers treat children regarding to their sex. Using observations we want to study if preschool teachers are addressing the children with different sex equally or not. On the basis of the study we have the following question of issue: - Do preschool teachers use different vocabulary, vocal pitch, and body language to boys respectively girls? - Do the children receive equally amount of help based on their sex? - Do preschool teachers differentiate in the way they address and act towards children with different sex? The study is based on our observation of eight preschool teachers in two different preschools with children in the age range of 1-5 years old. A structural observation scheme has been used under two different situations at the preschools. The first structural observation was conducted in a teacher lead situation, getting the children dressed for outdoor activity. The second structural observation was made during recess where the children chose the game of play; the teachers did not plan the activity. The result shows that the boys receive more vocal encouragement then the girls in the dressing situation. The girls are supposed to be more self going and are often left to first try on their own. The girls in our study did not get any positive encouragement from the preschool teachers during the dressing setting. During recess the results show that the boys received more vocal communication with the preschool teacher than the girls did. The preschool teachers often used a hard and loud voice to address the boys and on the other side a low and soft voice when addressing the girls.

The aim of this paper was to contribute to knowledge about how preschool-teachers work with the development of children’s spoken language in preschool.The study was conducted through interviews with four preschool-teachers working at the same preschool with one to five year old children. Through the interviews I came to learn about the preschool teachers experience concerning their work with development of children’s spoken language.The results show that the preschool teachers used pedagogical tools like songs, movements, rimes, jungles and stories in their work to develop the children’s spoken language. They said that conflicts and exclusion among children in a group could be a result of differences in language skills. These results point to the importance of being aware of language skills as an eventual cause of conflicts among preschool children. The study also points at larger groups of children and fewer preschool teachers as a problem in preschools today. The preschool teachers in the study pointed this out and emphasized the importance of having enough time and resources for each child in order to work with their language development. It was emphasized by the preschool teachers that if they themselves show their joy and engagement in their work with the children then the children will acquire language skills with laughter and joy. It is in the fun the moments together with friends and adults that the children learn the most. Learning is important, but most important is to have fun while learning. / Syftet med detta examensarbete var att bidra med kunskap om hur förskollärarna arbetar med utvecklingen av barns talade språk i förskolan.Undersökningen har gjorts genom intervjuer med fyra förskollärare på en förskola med barn i åldrarna ett till fem år. Genom en intervjustudie fick jag möjligheten att få veta hur förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med barns språkutveckling såg ut.Resultatet av intervjuundersökningen visar att användning av pedagogiska verktyg, så som sånger, rörelser, rim och ramsor samt sagor och berättelser utvecklar barns språk på ett lustfyllt sätt. Om barnen i gruppen på förskolan har ett språk som inte har utvecklats i samma nivå, kan konflikter och utanförskap uppstå. Det kan därmed vara viktigt att ha en medvetenhet om att konflikter mellan barn kan bero på olikheter i förmåga att uttrycka sig. Resultatet av undersökningen visar också att barngrupperna med åren blir större och större och förskollärarna färre och färre. Det är viktigt att få mer tid till det enskilda barnet och tillgång till resurser, för att på så sätt arbeta ytterligare med deras språk. Om förskollärare visar sitt engagemang och sin glädje kring sitt arbete med barnen, lyser detta igenom och barnen lär sig i samband med skratt och glädje. Det är de stunder då barnen tillsammans med kamrater på förskolan samt de vuxna har roligt tillsammans som de lär sig som mest. Lärandet är viktigt, men det viktigaste är att ha roligt när lärandet sker.

In Sweden today, more women are still going on parental leave than men. The number of men and women going on parental leave is more equalized than ever before. At the same time the inequalities are still big and more women than men choose to work part time up till the child is eight years old. The aim of the study is through a gender perspective, to investigate the preschool teacher’s thoughts about the daily meetings with parents and the contact during induction. The study is based on the theoretical concepts: gender, norms and gender equality as well as three questions. What are the thoughts of the preschool teachers regarding the organization of the daily contact, focusing on the parent’s gender? What are the preschool teacher’s expectations on the parent’s behavior during the daily contact and during the induction? How do the preschool teachers process the term gender in relation to the children´s parents? In order to answer my three questions, I have done five qualitative interviews within two different preschools. The fifteen questions were predetermined and categorized and the informants got to answer the same questions to give them the same opportunities. The results show that men are taking bigger responsibility in the contact between home and preschool as well as the induction, than the literature suggests. The five preschool teachers communicates that there has been a transformation regarding parents and gender equality though there are still a lot to be done in that area.

This essay is about the development process I have undergone during my experience-based preschool teacher education. I write about my internal process, about how I as a childcare worker go from assertiveness and believing in myself into fighting doubts, thoughts and feelings as a preschool teacher. The purpose with this essay is to make the difficulties with managing new knowledge and practicing it in real life visible, and at the same time overcome your uncertainty in a new professional role. The essay is based on two stories from my professional life where I, in the first one portray my actions and behavior as a childcare worker and in the second one as a preschool teacher. Based on my stories I try to answer questions as what does the individual learning process look like when going from one professional role to another in the same profession? What impact does theoretical knowledge have on practical knowledge? I have used reflection and writing as methods for my paper. I have reflected through dialogues together with fellow students and colleagues, but I have also reflected in my thoughts by having an internal dialogue. I base my essay on phenomenology and hermeneutic theory which both are experience based and evolve from interpretations and understandings of phenomena that arise in one`s mind. To be able to visualize my thinking the reflection has been an important part of my writing and also for being able to take different perspectives and examine myself critically. In this essay I discuss different kinds of knowledge and I base it on Aristotle´s three forms of knowledge. I begin my paper with describing my non doubting period and by using scientific theories I try to deepen my knowledge about why I go from being confident to having doubts.  The core of the story is the part about my doubting period where I discuss the importance of theoretical knowledge. I reflect upon and highlight different dilemmas in which a person`s knowledge is invisible and I discuss whether a uniform would make any difference to what knowledge you possess in the eyes of a beholder. / Den här essän handlar om min utvecklingsprocess jag har genomgått under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Jag skriver om min inre process, om hur jag som barnskötare går från självsäkerhet och att tro på mig själv till att kämpa med tvivel, tankar och känslor som förskollärare. Syftet med denna essä är att synliggöra svårigheterna med att förvalta vetenskaplig kunskap och praktisera den i verkligheten, och samtidigt övervinna sin osäkerhet i en ny yrkesroll. Essän bygger på två berättelser utifrån min verksamhet där jag i den första delen gestaltar mitt handlande och agerande som barnskötare och i den andra delen som blivande förskollärare. Utifrån mina berättelser försöker jag att svara på frågor som, hur kan den individuella lärprocessen se ut när man går från en yrkesroll till en annan inom samma verksamhet? Vilken betydelse har teoretisk kunskap för det praktiska kunnandet?    Jag har använt mig av reflektion och skrivande som metod. Tillsammans med klasskamrater och kollegor har jag reflekterat genom dialog, men jag har också haft en inre dialog då jag har reflekterat i tankarna. I min essä utgår jag från teorier som fenomenologi och hermeneutik vilka utgår från erfarenheten och som bygger på tolkningar och förståelse av fenomen som uppstår i ens medvetande. Reflektionen har varit en viktig del i mitt arbete för att synliggöra mina tankegångar och för att kunna inta olika perspektiv och granska mig själv kritiskt. I essän diskuterar jag olika sorters kunskap och utgår ifrån Aristoteles tre kunskapsformer. Jag börjar med att beskriva min icke tvivlande period och med hjälp av teorier försöker jag fördjupa min kunskap genom att bli medveten om varför jag går från självsäkerhet till att börja tvivla. I den tvivlande perioden finns essäns kärna, där jag ingående diskuterar vikten av kunskap. Jag reflekterar över och belyser olika dilemman då kunskapen inte syns, och funderar över om en uniform har någon avgörande betydelse för vilken kunskap man besitter, i en betraktares ögon.

Syftet med aktionsforskningsstudien är att lyfta fram förskoleklasslärares egna åsikter om förskoleklassverksamheten. Det är ett relativt outforskat område, förskoleklassreformen genomfördes 1996. Denna studie ska bidra med mer kunskaper med hjälp av förskoleklasslärares egna berättelser om förskoleklassverksamheten utifrån pedagogernas perspektiv. De fyra deltagande förskoleklasslärarna var ett strategiskt val, de fyra förskoleklasslärarna som deltog i aktionen erbjöds även att delta i studien.  I denna kvalitativa studie utgår empirin från de gemensamma samtalen i aktionen. Förskoleklasslärarnas berättelser kondenserades och det skapades två fiktiva pedagoger Aina, som fick symbolisera samarbete, flexibilitet och framförhållning och Berit, som fick symbolisera konservatism, individualism och nuorientering. De två fiktiva pedagogerna representerar bägge de fyra förskoleklasslärarnas röster. Resultatet presenteras som en narrativ, ett samtal mellan Aina och Berit. Resultatet visade fram ett ensamt och otydligt uppdrag och ett flertal upplevda dilemman som mellan det förplanerade och det spontana, barns intresse eller läromedelsböcker och metoder, lek eller lärande med mera. Resultatet bekräftade även en hel del av andra studiers resultat som  exempelvis  skolifiering. Det visar att trots att förskoleklasslärarna fick stor hjälp med att inta en inlärningsriktad kunskapssyn vidgades perspektivet mot att innefatta en mer utvecklingsinriktad och interaktionistisk kunskapssyn. / The purpose of this research paper, based upon the principle of action science, has been to raise preschool teachers’ opinion relating to the preschool activity. The preschool activity, in its present form after the reformation was introduced in 1996, is to date a relatively new and unexplored area. This study, with the assistance of preschool teachers’ stories about their work from the perspective of their professional pedagogical training and experience, is meant to contribute further knowledge in this area. Four preschool teachers, whom were also offered to participate, were a strategic choice for this study. The empirical basis for this qualitative study originates from joint conversations within the action. The preschool teachers’ stories have been condensed and eventually two fictive personalities were created. These are the two pedagogues Aina and Berit. Aina symbolise cooperation, flexibility and considers future/proactive planning. Berit symbolise conservatism, individualism and considers reactive planning. These fictive personalities represent the voices of all four preschool teachers having participated in the study. The result is presented as a narrative, a conversation between Aina and Berit.  The study produced results of a preschool teacher’s assignment described as isolated and unclear with several experienced dilemmas.  These dilemmas arise between the planned and the spontaneous, between the child’s interest and teaching aids/books/methods and between play and learning etc. Furthermore, the result confirmed several other studies having shown e.g. “schoolification”. Therefore, this paper strongly support the notion that, in spite of preschool teachers receiving great assistance in terms of incorporating a learning aimed at knowledge, this perspective was here widened toward incorporating a learning aimed more at development and interaction.

Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap och insikt om hur förskollärare tänker om föräldrasamverkan. Hur värderar de samarbetet, vilken betydelse har den och hur utformas den. Arbetet utgår från följande frågeställningar: Hur upplever och värderar förskollärare samarbetet med föräldrar på förskolan? Finns det faktorer som kan underlätta/ försvåra samarbetet med föräldrar? Vilka samarbetsformer kan föräldrasamverkan ta sig uttryck i? För att besvara mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på olika förskolor i två medelstora kommuner. Mitt resultat visar att föräldrasamverkan är viktig och värderas som något man inte kan vara utan. Det är främst barnet som vinner på ett fungerande föräldrasamarbete, då det bidrar till barnets trygghet och utveckling. Det finns åtskilliga faktorer som underlättar eller försvårar ett samarbete. Bemötande, öppen kommunikation och att det finns en vilja och ett intresse är några av de faktorer som underlättar. Faktorer som försvårar kan t.ex. vara språket, kulturen och föräldrars syn på förskolan. Det kan vara svårt att hitta generella lösningar, det viktiga är hur man som förskollärare väljer att hantera och förhålla sig till dessa faktorer. Samverkan visar sig i olika former och kan ske på flera olika sätt. Varje förskola bör pröva sig fram vad som passar just dem. / The purpose of this study is to get a deeper understanding and insight into what preschool teachers think about parental involvement. How is this collaboration valued, what significance does it have and how is it formed. The study is based on the three following questions: What do the preschool teachers think about and how do they value the involvement of the parents? Are there any factors that facilitate/complicate this involvement? What different kinds of engagement does this parental involvement include? In order to answer these questions, I have done qualitative interviews with five preschool teachers at different preschools and in two medium sized municipalities. The results show that the parental involvement is important and valued as something the teachers do not want to be without. Most of all, it is the children who benefit from a functioning parental involvement as it creates a feeling of security and helps their development. There are several factors that both facilitate and complicate this involvement. How one is treated, open communication, interest and willingness are some aspects that facilitate. A number of factors that can complicate the situation are the language, the culture and what opinion parents have of preschool. It is difficult to find any general solutions, however, it is important how the preschool teachers choose to handle and relate to these factors. Involvement can take different forms and can be done in many different ways. Each preschool should try and find what is most suitable in this matter.

As background for this study stands the debate and discussion in the society around the tablet as a pedagogical tool in preschool. The purpose of this study is to obtain and analyze 69 preschool teachers’ opinions about the tablet’s introduction and use in preschool. The study also investigates the preschool teachers’ opinions about their mission for multimedia and technology in the preschool curriculum, Lpfö 98, reviderad 2010. The study is executed in the form of a survey. Questions at issue: How experienced are preschool teachers with the tablet? What is the preschool teachers’ opinion about the tablets usability and function in preschool? How important is multimedia tools such as tablets in preschool in the preschool teachers’ view? Which view do preschool teachers have on their own role and mission to offer and encourage children to explore and use contemporary technology? My analysis of the survey result shows that preschool teachers have basic level knowledge of the tablet and the technology. The preschool teachers’ experience in using tablets varies from no use to daily usage. The majority of the preschool teachers do not use tablets at home or at work. In spite of this, the preschool teachers are mainly positive about tablet usability in preschool. Most of the preschool teachers consider the tablet as having a wide range of usability or as being useful in pedagogical situations in preschool. Many of the preschool teachers believe it is important or rather important that technology such as the tablet is prioritized as a pedagogical tool in preschool. Most of the preschool teachers consider the aims and objectives in Lpfö 98, reviderad 2010 to be both satisfactory and challenging. From the survey it appears, for example, that preschool teachers think it is important for the preschool and the preschool teachers to develop in line with society. The preschool teachers also mention it is important to offer every child an opportunity to explore and use contemporary technology. Additionally, the preschool teachers mention that financial means as well as further education is needed to help increase their possibilities of fulfilling the aims and objectives in the curriculum. / Som bakgrund till denna undersökning ligger den rådande debatten i samhället om surfplattan som ett pedagogiskt multimedialt redskap. Syftet med studien är att undersöka vilka åsikter och meningar som råder hos 69 förskolepedagoger kring surfplattans introduktion och användning i förskolans verksamhet. I studien undersöks även hur pedagogerna ser på sin egen roll i relation till strävansmålen för multimedia och teknik i Lpfö 98, reviderad 2010. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning. Frågeställningarna i studien: Hur stor erfarenhet har pedagogerna av surfplattor? Hur stort användningsområde anser pedagogerna att surfplattan har? Hur viktigt anser pedagogerna att det är med multimediala verktyg som exempelvis surfplattor i förskolan? Hur ser pedagogerna på sin egen roll att erbjuda och låta barnen tillägna sig ny teknik som exempelvis surfplattan? I studien framkommer det att samtliga pedagoger säger sig veta vad en surfplatta är. Deras egen erfarenhet är mycket varierad. Majoriteten av pedagogerna använder inte surfplatta varken hemma eller på arbetet. Trots det är pedagogerna sammantaget positivt inställda till surfplattans användbarhet i förskolans verksamhet. Flertalet pedagoger anser att surfplattan har stort användningsområde eller är användbart. En stor andel av pedagogerna anser att det är viktigt eller ganska viktigt att prioritera multimediala verktyg som exempelvis surfplattan till förskolebarn. Merparten av pedagogerna anser att strävansmålen i Lpfö 98, reviderad 2010, är bra och utmanande. Pedagogerna uppger bl.a. att det är viktigt att förskolan och pedagogerna arbetar för att följa med i samhällets utveckling samt att pedagogerna arbetar för att alla barn får möta den nya tekniken i förskolan. Pedagogerna tar även upp att ekonomiska medel samt fortbildning behövs för att öka möjligheterna till att uppfylla strävansmålen.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår studie är att undersöka hur flickor respektive pojkar bemöts av förskollärare beroende på barnens kön. Genom observationer vill vi studera om barn bemöts lika/olika utifrån deras kön.</p><p>Utifrån syftet har vi följande frågeställningar:</p><p>- Vilka olika ordval, röstlägen och kroppsspråk använder förskollärare gentemot flickor/pojkar?</p><p>- På vilket sätt får flickor respektive pojkar hjälp i tamburen under påklädnaden?</p><p>- Hur tilltalar och agerar förskollärare gentemot flickor respektive pojkar?</p><p>Vi har valt att observera åtta förskollärare på två olika förskolor för barn i åldrarna 1-5 år. Vi har utgått från ett strukturerat observationsschema under observationerna som har gjorts i två situationer på förskolan. Vi har valt att observera en vuxenstyrd situation, påklädningen i tamburen och en mindre vuxenstyrd situation, den fria leken.</p><p>Resultatet visar att i tamburen får pojkarna mer hjälp och uppmuntran än vad flickorna får. Flickorna förväntas klara mer själva och får oftast försöka själva först. Flickorna i vår studie fick ingen uppmuntran av förskollärarna under påklädnaden i tamburen. I fria leken visar det sig att pojkarna har mer verbal kontakt med förskollärarna än flickorna. Förskollärarna tilltalar ofta pojkarna med ett hårt och högt tonfall och flickorna med ett mjukt och lågt tonfall.</p> / <p>Summary</p><p>The purpose of this paper is to look into how preschool teachers treat children regarding to their sex. Using observations we want to study if preschool teachers are addressing the children with different sex equally or not.</p><p>On the basis of the study we have the following question of issue:</p><p>- Do preschool teachers use different vocabulary, vocal pitch, and body language to boys respectively girls?</p><p>- Do the children receive equally amount of help based on their sex?</p><p>- Do preschool teachers differentiate in the way they address and act towards children with different sex?</p><p>The study is based on our observation of eight preschool teachers in two different preschools with children in the age range of 1-5 years old. A structural observation scheme has been used under two different situations at the preschools. The first structural observation was conducted in a teacher lead situation, getting the children dressed for outdoor activity. The second structural observation was made during recess where the children chose the game of play; the teachers did not plan the activity.</p><p>The result shows that the boys receive more vocal encouragement then the girls in the dressing situation. The girls are supposed to be more self going and are often left to first try on their own. The girls in our study did not get any positive encouragement from the preschool teachers during the dressing setting. During recess the results show that the boys received more vocal communication with the preschool teacher than the girls did. The preschool teachers often used a hard and loud voice to address the boys and on the other side a low and soft voice when addressing the girls.</p>

The purpose of this study is to highlight how preschool teachers reason about their own beliefs about their active participation in the play. The study is a qualitative research method where interviews have been used to talk with four preschool teachers to obtain their perceptions of their participation in the play. I have approached my questions through previous research and theses which turns to play and preschool teachers' involvement. The result of my study shows that preschool teachers see differently on their active participation, but they think that active participation is essential for the development of the play and that by being involved in the play in different ways will create interaction and interactivity. The result also shows that preschool teachers find great joy in participating in the play, and also that many relationships will be established by participation in the play. / Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärarna resonerar kring sina egna föreställningar om deras aktiva deltagande i leken. Studien är en kvalitativ undersökning där metoden intervjuer har använts för att prata med fyra förskollärare för att få deras uppfattningar om deras delaktighet i leken. Genom tidigare forskning och avhandlingar som vänder sig mot lek och förskollärares delaktighet har jag närmat mig mina frågeställningar. Resultatet av min undersökning visar att förskollärarna ser olika på hur aktivt deltagande ser ut, men de tycker att aktivt deltagande är viktigt för lekens utveckling och att man genom att vara delaktig i leken på olika sätt skapar samspel och interaktivitet. Resultatet visar även att förskollärarna upplever stor glädje av att delta i leken, samt att även många relationer etableras vid delaktighet i leken.

Tidigare forskning menar att barn i vårt samhälle är allt mer stillasittande och inte rör på sig i samma utsträckning som tidigare. Samtidigt tillbringar många barn den största delen av sin vakna tid på förskolan, därmed läggs ansvaret på förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute på gården, och gården bör vara utformad för att bemöta varje barn på dess individuella nivå. Studier visar att förskolegårdar idag kan vara bristfälliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gårdar med stora ytor och mycket växtlighet gynnar barns motoriska utveckling. Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger från förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegårdarna. Resultatet visar att pedagogerna har stor medvetenhet kring barns behov av rörelse och att förskolegårdarna kan ha skiftade standard. Pedagogerna lyfter svårigheter att bemöta barn i skilda åldrar på samma gårdar, och att den ofta kan vara mer passande för antingen äldre eller yngre barn. Jag tycker att svaren jag fick på mina frågeställningar är positiva, men tror att studien kunde ha gett ett helt annat utfall i en annan kommun eller med ett annorlunda urval. / Previous research has showed that children in our society are becoming increasingly more sedentary. At the same time, a lot of children spend most of their waking hours at preschool, which leaves the preschools with the responsibility of making sure that every child gets the motoric stimuli that it needs. Generally, this is done through unstructured play in the yard of the preschool. The yard needs to be designed in a way that challenges every child on their own individual level. Studies show that preschool yards can be deficient and that they have been under-prioritized during the last few decades. Research shows that preschool yards with big open spaces and a lot of vegetation furthers children's motoric development. This qualitative study was carried out through interviews with preschool teachers and scientific observation of the preschool yards. The result shows that the educators have a lot of awareness when it comes to children's need for movement and also that the preschool yards can have a varying degree of sufficiency. The preschool teachers mentions difficulties with having children of different ages in the same yard, the yards are often more appropriate for either older or younger children. I think my results are positive, but I also think that the study could have had a completely different outcome in another municipality or with a different selection of preschools.