Följande arbete undersöker hur förskollärare bemöter barn i svåra livssituationer i förskolan. Syftet är att få kunskap om hur förskollärare på bästa möjliga sätt kan ge stöd till sådana barn, för att de lättare ska kunna komma ur den svåra livssituationen. Arbetet baseras på muntliga intervjustudier med erfarna förskollärare kring deras kunskaper, erfarenheter och råd i frågan. Intervjuerna resulterade i flera metoder i att bemöta barn i svåra livssituationer i förskolans verksamhet, för att kunna ge dem bekräftande närhet, trygghet, rutiner och se deras individuella behov. Intervjuerna resulterade även i flera metoder som förskollärarna använts sig av för att bemöta de berörda barnens föräldrar, liksom förlag på kreativa sysselsättningar för barnen för att kunna bearbeta den svåra livssituationen.

I förskolans verksamhet sker det ständigt kommunikation mellan barn och vuxna men hur denna ser ut kan se olika ut. Denna studie undersöker hur förskollärare kommunicerar med yngre barn samt hur barn själva kommunicerar med varandra. De metoder som studien grundar sig på är semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare från två olika kommunala förskolor samt observationer av vuxnas och barns kommunikation med varandra. Det insamlade materialet har analyserats och kategoriserats efter de frågor som ställts under intervjuerna och studiens frågeställning. Vad resultatet av studien visar är att förskolan spelar stor roll för barnens kommunikativa utveckling och att denna påverkar deras deltagande i aktiviteter och lekar därför är det viktigt att förskolläraren tar tillvara på barnens intressen och behov. / In the preschool's activities there is constant communication between children and adults but how it looks can look different. This study investigates how preschool teachers communicate with younger children and how the children themselves communicate with each other. The methods on which the study is based on are semistructured interviews with 10 preschool teachers from two different preschools as well as observations of adult and child communication with each other. The collected material has been analyzed and categorized according to the questions asked during the interviews and study question. What the outcome of the study shows is that the preschool plays a major role in the communicative development of children and that it affects their participation in activities and games. That's why it's important that the preschool teacher takes advantage of the children's interests and needs.

<p>Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet. </p><p>Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer. Jag tog även del av deras arbetsplaner/målformuleringar. </p><p>Resultatet av min studie visar på en tydlig förekomst av medvetenhet om matematik i förskolan. Den visar också att det är av stor betydelse hur matematik lyfts fram av rektor/chef. Det är dock förskollärarens egen inställning som har störst betydelse för hur de arbetar, enligt sina egna redogörelser, med matematik i sin verksamhet. I och med det blir också betydelsen av fortbildning inom matematik relevant för barnens möjligheter att lära sig matematiska begrepp.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor:</p><p>– Vad innebär ledarskapet?</p><p>– Vad är det som påverkar ledarskapet?</p><p>– Hur kan man utveckla sig själv som ledare?</p><p>– Vilken sorts ledare behöver barn idag?</p><p>Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen.</p> / <p>The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been:</p><p>- The meaning of the leadership?</p><p>- The factors which affect the leadership?</p><p>- How can one develope ones leadership?</p><p>- What kind of leader do children of today need?</p><p>The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.</p>

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer. Jag tog även del av deras arbetsplaner/målformuleringar. Resultatet av min studie visar på en tydlig förekomst av medvetenhet om matematik i förskolan. Den visar också att det är av stor betydelse hur matematik lyfts fram av rektor/chef. Det är dock förskollärarens egen inställning som har störst betydelse för hur de arbetar, enligt sina egna redogörelser, med matematik i sin verksamhet. I och med det blir också betydelsen av fortbildning inom matematik relevant för barnens möjligheter att lära sig matematiska begrepp.

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor: – Vad innebär ledarskapet? – Vad är det som påverkar ledarskapet? – Hur kan man utveckla sig själv som ledare? – Vilken sorts ledare behöver barn idag? Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen. / The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been: - The meaning of the leadership? - The factors which affect the leadership? - How can one develope ones leadership? - What kind of leader do children of today need? The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.

High-quality preschool education produces substantial long-term educational, social, and economic benefits, but large benefits occur only when teachers are professionally prepared and adequately compensated. Qualifying the teacher candidates depends on many interrelated components of a teacher education. The aim of this study is to evaluate the student selection policy, decision-making policy, recruitment policy, teacher candidates&rsquo / educational profiles, faculty development and assignment policy, curriculum and instruction, and the graduates&rsquo / competences from the perspectives of the faculty members in the preschool teacher education program. For this purpose, decision-oriented program evaluation CIPP model is taken as a framework. In order to reach in-depth and detailed information from the participants, study is designed as a qualitative phenomenological research. Participants are selected through purposeful sampling strategies that include criterion sampling and snowball sampling procedures from the population of 150 academicians in the 55 preschool teacher education program in Turkey. Data is collected through semi-structured interviews and open-ended questionnaires from 58 participants. According to the content analysis, findings indicated that there is need for the additional tests in the student selection, improvement in the faculty development policy, accreditation, faculty initiative in curriculum planning and implementing, alternative strategies in practicum, and collaboration of the local authorities and the faculties in the recruitment policy of the graduates. In this respect, it is believed that the findings will pave the way for the program developers to reform the program accordingly, will give further insights about the real experiences of the academicians and take their suggestions to improve the program and will help the researchers to raise some new questions about the preschool teacher education program to investigate.

High-quality preschool education produces substantial long-term educational,social, and economic benefits, but large benefits occur only when teachers are professionally prepared and adequately compensated. Qualifying the teacher candidates depends on many interrelated components of a teacher education. The aim of this study is to evaluate the student selection policy, decision-making policy, recruitment policy, teacher candidates&rsquo / educational profiles, faculty development and assignment policy, curriculum and instruction, and the graduates&rsquo / competences from the perspectives of the faculty members in the preschool teacher education program. For this purpose, decision-oriented program evaluation CIPP model is taken as a framework. In order to reach in-depth and detailed information from the participants, study is designed as a qualitative phenomenological research. Participants are selected through purposeful sampling strategies that include criterion sampling and snowball sampling procedures from the population of 150 academicians in the 55 preschool teacher education program in Turkey. Data is collected through semi-structured interviews and open-ended questionnaires from 58 participants. According to the content analysis, findings indicated that there is need for the additional tests in the student selection, improvement in the faculty development policy, accreditation, faculty initiative in curriculum planning and implementing, alternative strategies in practicum, and collaboration of the local authorities and the faculties in the recruitment policy of the graduates. In this respect, it is believed that the findings will pave the way for the program developers to reform the program accordingly, will give further insights about the real experiences of the academicians and take their suggestions to improve the program and will help the researchers to raise some new questions about the preschool teacher education program to investigate.

Denna studies syfte är att undersöka institutionella demokratihändelser i förskolan utifrån följande frågeställningar.   Vilka möjligheter ger förskolan som institution barn till individualistiska demokratihändelser?   Hur kan förskollärare möjliggöra individualistiska demokratihändelser för barnen i förskolan?   Hur kan förskollärare synliggöra individualistiska demokratihändelser i förskolan?   För att möjliggöra ett undersökande av institutionella demokratihändelser i förskolan och för att kunna besvara studiens frågeställningar på bästa sätt har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fyra förskollärare från en förskola i en mellanstor svensk kommun har deltagit i intervjuerna.   Resultatet visar att förskolan som institution ger barn goda möjligheter till individualistiska demokratihändelser under vissa förutsättningar. Vidare visar resultatet att förskollärare kan möjliggöra individualistiska demokratihändelser i förskolan genom att aktivt arbeta för en tillgänglig och tillåtande miljö med trygga barn. Resultatet för studiens sista frågeställning visar att ett synliggörande av individualistiska demokratihändelser i förskolan kan ske genom förskolans utvärderingar och dokumentationsarbete. / The aim of this study is to examine institutional democracy events in preschool based on the following questions.   Which possibilities does the preschool as an institution afford children when it comes to individualistic democracy events?    How can preschool teachers facilitate individualistic democracy events for children in preschool?   How can preschool teachers make visible individualistic democracy events in preschool?   Semi structured interviews have been used as a method to enable a study of institutional democracy events in preschool and to be able to answer the study’s questions in the best way. Four preschool teachers from a preschool in a medium sized Swedish municipality have taken part in the interviews.   The result shows that preschool as an institution gives children good possibilities to individualistic democracy events under certain conditions. Furthermore, the result shows that preschool teachers can enable individualistic democracy events in preschool by actively working towards an accessible and acceptant environment with confident children. The result of the study’s last question shows that making individualistic democracy events visible in preschool can take place through the preschool’s evaluations and documentation work.

Syftet med denna undersökning är att tar reda på hur de yngsta barnens, 1-2 åringarnas inflytande i förskolan ser ut och detta sett utifrån ett förskollärarperspektiv. I undersökningen kommer barnen att kallas toddlare. För att få mer kunskap om toddlarnas inflytande i förskolan så intervjuades förskollärare som arbetar med toddlare ute i verksamheten. Metoden som användes till undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna som besvarades i undersökningen var vilka hinder och möjligheter ser förskollärare för toddlarnas inflytande i förskolan samt vilka erfarenheter har förskollärarna av att arbeta med toddlarnas inflytande i verksamheten. Resultatet i undersökningen visar att det är förskollärarnas förhållningssätt och deras syn på barn som påverkar toddlarnas möjligheter till inflytande. Som förskollärare krävs det att man läser av toddlarna mer genom kroppsspråket och att miljön ska vara utformad med möbler och material i toddlarnas nivå, det här kan annars bli hinder för toddlarnas inflytande. / The aim with this study is to find out what the youngest children’s, 1-2 years influence at the preschool looks like from a preschool teacher’s perspective. In this study the children will be referred to as toddlers. To get more knowledge on the toddlers influence at preschool, pre- school teachers were interviewed out in their natural environment. The method used for this study was semi-structured interviews. The questions asked in this study were to do with what obstacles and opportunities the preschool teachers can se for the toddlers influence at pre- school as well as the preschool teacher’s experiences when it comes to work with toddlers influence at preschool. Results from this study shows that it is the preschool teachers’ attitude and their view of children that affect the toddlers opportunities for influence. As a preschool teacher one is required to read the toddlers body language and to make sure the environment is designed with furniture and material at toddlers level, as this otherwise can cause obstacles for the toddlers influence.