In my essay, I start from an event in my workplace that I experience stressful and mentally stressful for both children and educators, where a child who needs extensive adjustments cannot receive it satisfactorily. Through my many years of knowledge and experience with work in preschool and school, I see how the work situation has changed and how it affects us who are in it. Administrative work is increased through documentation, reflection and analysis of the business. The child groups are growing steadily while the staff density is unchanged. Temporary absence is reduced, and we can resolve the situation ourselves by changing our working hours. I am critical of how the working environment has become for us staying in the preschool's premises. According to the school law, education must be equal and consider and be adapted to the different conditions and needs of children. How is it when we work inclusive without getting resources for it? Through scientific literature and steering documents, I reflect and explore how we are affected by the situations we end up in, both the individual child, the child group and the work team. What scope I have as a preschool teacher in the guidelines mentioned in the preschool curriculum and how / if we can meet the goals based on these premises. In the paper, I highlight that lack of higher-level organization is the big problem and I investigate what responsibilities the principals and higher executives have and how it ultimately affects us. I also reflect on whether, in my eagerness to be solution oriented, I am contributing to the fact that there is no change and the prevailing culture of silence that exists.

Syftet med studien är att belysa fyra förskollärares syn på planerad fysisk aktivitet och hur dederas beskriver att de arbetar e med det i förskolan. Tre frågeställningar formulerades utifrån syftet och dessa är: hur ser förskollärarna på begreppet planerad fysisk aktivitet, hur beskriver förskollärarna att de använder planerad fysisk aktivitet samt vilken påverkan upplever förskollärarna att planerad fysisk aktivitet kan ha på arbetsklimatet i förskolan.vilken påverkan förskollärarna upplever att planerad fysisk aktivitet kan ha på arbetsklimatet i förskolan. Syftet och frågeställningarna utformades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv då studien utgår från förskollärares upplevelser. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats där fyra förskollärare på olika förskolor i Sverige har intervjuats. I resultatet framkommer det bland annat att förskollärarna har olika syn på fysisk aktivitet i förskolan då de definierar begreppet på olika sätt. Dessutom framkommer det att de har olika syften med den planerade fysiska aktiviteten i verksamheten. Förskollärarna arbetar även med planerad fysisk aktivitet på olika sätt där vissa använder utemiljön och barns fria lek medan andra har planerade gympapass inomhus. Det framkommer även i resultatet att planerad fysisk aktivitet kan påverka arbetsklimatet i verksamheten. / The purpose of the study is to elucidate four preschool teachers' views on planned physical activity and how they describe that they work with it in preschool. Three issues were formulated based on the purpose and these are: how do preschool teachers see the concept of planned physical activity, how do preschool teachers describe that they use planned physical activity and what impact the preschool teachers experience that planned physical activity can have on the working environment in preschool. The purpose and the questions were designed from a phenomenological perspective as the study is based on the experiences of preschool teachers. The study is based on a qualitative approach where four preschool teachers at different preschools in Sweden have been interviewed. The result shows that the preschool teachers have different views on physical activity in the preschool as they define the concept in different ways. In addition, it appears that they have different purposes with the planned physical activity in the business. Preschool teachers also work with planned physical activity in different ways where some use the outdoor environment and children's free play while others have planned gym passes indoors. It also appears in the result that planned physical activity can affect the working climate in the business.

Vårt syfte är att bidra med kunskap om hur begreppet teknik i vardagen uppfattas och används av förskollärare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Hur uppfattar förskollärare begreppet teknik i vardagen? samt Hur uppfattar förskollärarna sin kompetens gällande teknik i vardagen och hur påverkar kompetensen deras undervisning? För att få möjlighet att ta del av förskollärares uppfattningar av teknik i vardagen användes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fyra förskollärare blev intervjuade från fyra olika förskolor. Svaren från förskollärarna har analyserat utifrån den fenomenografiska ansatsen, där förskollärarnas olika uppfattningar blev grund för de olika kategorierna i resultatet. Resultatet visade att begreppet teknik i vardagen är svårfångat bland förskollärare och att kunskapen och förståelsen för ämnet teknik är låg och diffust när det kommer till hur förskollärarna ska undervisa om det. Studien har bidragit med kunskap om att det är viktigt att förskollärare har kunskap om vad teknik innebär för att kunna synliggöra tekniken för barnen.

The purpose of the study is to make preschool teachers’ experiences of the preschool's activities in relation to the best interests of the child visible. The study is based on the method of semi-structured interviews of a total of five preschool teachers.                             The results of the study show how the preschool teachers express the experience that the child should experience safety when they come to and stay in preschool. The preschool teachers describe how the attitude and sensitivity affect the child's opportunities for participation and influence. They express the importance of being present for the child to have influence, to be involved but also to have the opportunity to develop. At the same time, the results show how the preschool teachers expresses that it can be challenging to be sensitive to the child's expressions and feelings and not what the guardian thinks is the child's best interest in preschool. Furthermore, the results show how the reflection time varied among the preschool teachers and their experiences of more and less reflection time. What is prominent in the result is the preschool teachers' attitude towards the youngest preschool children. Some of the preschool teachers express the experience of working in a young children's department and how it includes that the youngest children have a harder time expressing themselves and having their own opinion. / Studiens syfte är att synliggöra förskollärarens upplevelser kring förskolans verksamhet i förhållande till barnets bästa. Till grund för studien ligger metoden semistrukturerade intervjuer av totalt fem förskollärare.                              Studiens resultat visar hur förskollärarna uttrycker upplevelser av att barnet ska uppleva tryggheten när de kommer till och vistas i förskolan. Förskollärarna beskriver hur förhållningssättet och lyhördheten påverkar barnets möjligheter till delaktighet och inflytande. De uttrycker vikten av att vara närvarande för att barnet ska få inflytande, vara delaktig men också för att få möjlighet att utvecklas. Samtidigt visar resultatet hur förskollärarna uttrycker att det kan vara utmanande att vara lyhörd för barnets uttryck och känslor och inte vad vårdnadshavaren menar är barnets bästa i förskolan. Vidare visar resultatet hur reflektionstiden varierade bland förskollärarna och deras erfarenheter av mer eller mindre reflektionstid. Det som är framträdande i resultatet är förskollärarnas förhållningssätt till de yngsta förskolebarnen. Enstaka förskollärare uttrycker erfarenheten av att arbeta på yngrebarnsavdelning och hur det innefattar att de yngsta barnen har svårare att uttrycka sig och ha en egen åsikt.

Denna studie har till syfte att undersöka förskollärarnas uppfattning och användande av lek i relation till lärande i förskolans verksamhet. Studien ska belysa och handla om att studera lekens betydelse för barns lärande, utifrån några förskollärares perspektiv.  Frågeställningen för studien är: Hur uppfattar förskollärarna leken som redskap för barns lärande och utveckling?  För att besvara på studiens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra förskollärare med genomgående lång erfarenhet. Detta metodval valdes för att få så utförliga svar som möjligt på de frågor som används under intervjun där eventuella följdfrågor kan ställas. Resultatet har bearbetats genom analys av ljudinspelningar där datamaterialet har transkriberats. Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn på uppfattningen av vad lek är. De menar att barn lär sig genom leken och att lekens roll har en central och betydande plats i förskolan. Det är genom leken förskollärarna har möjlighet för att nå alla barn genom deras intressen och behov. Alla fyra förskollärare påstår att lek och lärande hör ihop, det är genom leken som barnen får möjlighet till att upptäcka och få kunskap om nya saker. Förskollärarna belyser att leken är meningsskapande för barns lärande och utveckling eftersom de tycker att leken är det mest betydelsefulla verktyget att använda för att främja den sociala utvecklingen. Alla förskollärare lyfter att man som vuxen bör vara närvarande i barnens lek eller finnas i närheten, ett deltagande ska ske på barnens villkor. / The purpose of this study is to investigate the preschool teachers' perception and use of play in relation to learn in the preschool's activities. The study will shed light on and be about studying the importance of play for children's learning, from the perspective of some preschool teachers.  The question for the study is: How do preschool teachers perceive play as a tool for children's learning and development?  To answer the study's purpose and question, qualitative interviews were conducted with four preschool teachers with consistently long experience. This method choice was chosen to get as detailed answers as possible to the questions used during the interview where any follow-up questions can be asked. The result has been processed by analysis of audio recordings where the data material has been transcribed. The results of the study show that preschool teachers have a common view of what perception is. They believe that children learn through play and that the role of play has a central and significant place in preschool. It is through play that preschool teachers have the opportunity to reach all children through their interests and needs. All four preschool teachers claim that play and learning belong together, it is through play that children get the opportunity to discover and gain knowledge about new things. The preschool teachers highlight that play is meaningful for children's learning and development because she thinks that play is the most important tool to use to promote social development. All preschool teachers emphasize that as an adult you should be present in the children's play or be nearby, participation must take place on the children's terms.

In the following study, the work of educators has been studied. This is in the form of how educators use language-stimulated learning environments to promote the language of children with language disorders. The study describes educators' work on children with language disorders, as well as how these children can expand their language skills with the help of the preschool language environments. The socio-cultural perspective is the theoretical starting point of the study and therefore the results of the study are also analyzed through the theoretical concepts. The survey was conducted through interviews with active preschool teachers. The aim of the study is to bring knowledge regarding educators' working methods and the creation of language-developing learning environments, as well as what obstacles may exist for this. The results section describes educators' attitudes, trusting relationships and concrete material for success with children's language development. The result also show how working with language environments could strengthen children's self-confidence. The importance of competent staff working with this is also described in the study. / I följande studie har jag valt att undersöka hur förskollärare använder sig avspråkstimulerade lärmiljöer för att främja språket hos barn med språkstörning.I studien beskrivs pedagogers arbete kring barn med språkstörning samt hurdessa barn med hjälp av verksamhetens språkmiljöer kan utvidga sina språkkunskaper. Det sociokulturella perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt och därför analyseras också studiens resultat genom de teoretiska begreppen. Undersökningen har skett genom intervjuer av erfarna förskollärare.Målet med studien är att inbringa kunskap gällande pedagogers arbetssätt ochskapande av språkutvecklande lärmiljöer. Studien påvisar även vilka hindersom kan tänkas finnas för pedagogerna när de arbetar med barns språkutveckling. I resultatdelen beskrivs pedagogers förhållningssätt, tillitsfulla relationeroch konkret material för att lyckas med barns språkutveckling. Även hur barnssjälvförtroende kan stärkas genom språkliga miljöer och vikten av kompetentpersonal beskrivs. I studien framgår det hur viktigt det är att pedagogerna besitter rikligt med kunskap och är flexibla när de arbetar med barns språkutveckling.

När mediedebatten förskoleupproret kom visade de upp ett patogent synsätt på förskollärares arbetsvardag, verkligheten för förskollärare idag. Utifrån detta har vi valt att fokusera på förskollärarnas vardag utifrån det motsatta perspektivet, det salutogena perspektivet. Samt utifrån det faktum att det finns en brist på forskning inom detta ämne. Vårt syfte med detta arbete har således varit att undersöka hur förskollärare uppfattar att salutogena hälsofaktorer påverkar deras ledarskap i barngruppen. Vilka ledaregenskaper menar respondenterna vara avgörande för att uppnå bra ledarskap och vilka salutogena hälsofaktorer finns det när de arbetar som förskollärare. Vi vill också veta om dessa salutogena hälsofaktorer påverkar respondentens ledarskap i barngruppen. Vi har intervjuat sex yrkesverksamma förskollärare genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. För att analysera det insamlade datamaterialet har vi använt oss av Chelladurais multidimensionella ledarskapsteori. Utifrån ledarskapsteorin utformade vi intervjufrågorna så att vi kunna kartlägga vad det är i situationens karaktär som gör att förskollärare mår bra på arbetet. Samt vilken påverkan det får på deras beteendet och vad blir konsekvensen av det. Resultatet visar att förskollärares ledarskap påverkas av salutogena hälsofaktorer. Vilket förskollärarna kan identifiera i sin arbetsdag. Ett ytterligare resultat påvisar behovet av mer forskning inom såväl salutogenes som ledarskap för förskollärare. Detta visar sig i bristen på forskning inom våra fokusområden. Vår slutsats är således att de salutogena hälsofaktorerna har inverkan på förskollärares ledarskap och att det finns ett stort behov av mer forskning inom dessa områden.

Alla barn som går på förskola har rätt att delta på lika villkor och ha samma rättigheter enligt Barnkonventionen och i alla åtgärder som görs ska barns bästa komma i första hand. Under de senaste 30 åren har barngrupperna blivit större och utbildade personal saknas för att möta behovet. Syftet med denna pilotstudie är att analysera och diskutera förskollärarnas upplevelser av att arbeta med stora barngrupper. För att ge stöd åt vår undersökning valde vi att samla in material i form av en enkät. Data samlades in som sedan analyserades och delade upp utifrån två olika teman. Resultatet visar att förskollärarna upplever svårigheter att se varje enskilt barn på grund av gruppernas storlek och där det kollegiala lärandet blir huvudfokus. Förskollärarna upplever vidare att det saknas tid och fler utbildade förskollärare för att kunna genomföra arbetet utifrån läroplanens intentioner. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att kunna hantera den stora gruppen är att dela den så långt som möjligt samt anpassa den pedagogiska miljön. I resultatet upplever förskollärare att det krävs förutsättningar för att kunna arbeta med stora grupper genom att det finns tillräckligt med personal. Slutsatsen är att förskollärarna upplever att de behöver förutsättningar för att möta den stora barngruppen.

The purpose of this study is to contribute with knowledge of how preschool teachers experience the work with digital tools in teaching. The study has been done at a preschool that has been carefully selected because they work in a thoughtful way with digital tools to support childrens learning. Qualitative interviews with audio recording have been used as a data collection method from a phenomenographic perspective. Transcription of data has been carried out using an analytical model. The results show that preschool teachers perceive work with digital tools as an aid to their teaching. Preschool teachers use several digital tools in different subject areas in varying way. There is some withdrawal in the work with the tools and reflections on the purpose of the use with the children. This results in the fact that it looks different in the work with digital tools depending in interest and expertise. The conclusion of the study shows that there is interest in learning more and that the use of digital tools is seen as a natural way for preschool teachers to use for the purpose of teaching. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare upple- ver arbetet kring digitala verktyg i undervisningen. Studien har gjorts på en förskola som noga valts ut eftersom de arbetar på ett genomtänkt sätt med di- gitala verktyg som stöd för barnens lärande. Kvalitativa intervjuer med ljud- upptagning har använts som datainsamlingsmetod ur ett fenomenografiskt perspektiv. Transkribering av data har genomförts med hjälp av en analysmo- dell. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever arbetet med digitala verktyg som ett hjälpmedel för deras undervisning. Förskollärarna använder flera digitala verktyg i olika ämnesområden på varierande sätt. Det finns en viss tillbakadragenhet i arbetet med verktygen och funderingar kring syftet av användningen tillsammans med barnen. Detta resulterar i att det ser olika ut i arbetet med digitala verktyg beroende på intresse och kompetens. Slutsatsen av studien visar att det finns intresse för att lära sig mer och att användningen av digitala verktyg ses som ett naturligt sätt för förskollärarna att använda sig av i syfte till undervisning.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning i samband med förskolans utomhusvistelse. I takt med att undervisningsbegreppet förstärkts i Läroplanen för förskolan (2018) anses det betydelsefullt att diskutera förskollärares uppfattningar om undervisning i samband med förskolans utomhusvistelse. För att uppnå syftet har studien utgått från tre centrala frågeställningar som berör utomhusvistelsen som undervisningsarena utifrån planerad och spontan undervisning. Genom intervjuer med sex verksamma förskollärare har deras uppfattningar och erfarenheter om undervisning i samband med utomhusvistelsen synliggjorts. Studiens resultat har analyserats utifrån tidigare forskning samt utifrån studiens grundläggande teoretiska perspektiv utvecklingspedagogiken och dess teoretiska begrepp lärandets objekt och lärandets akt. Studiens resultat visar att förskollärarna ser på utomhusvistelsen främst utifrån aspekterna andningspaus och undervisningstillfälle. Aspekten andningspaus lyfts mestadels som något negativt. Dock lyfts genom resultatet även ett positivt perspektiv på andningspausen, vilket påvisar att förskollärarnas syn på andningspausen påverkar både i vilken utsträckning som utomhusvistelsen kan bli ett undervisningstillfälle och om lärandets objekt blir synligt utomhus.  Resultatet pekar på att både planerad och spontan undervisning bedrivs utomhus, även om spontan undervisning är mest framträdande. Studiens slutsats är att undervisning bedrivs i stor utsträckning under förskolans utomhusvistelse och att utomhusvistelsen möjliggör en mångfald av lärande. / The purpose of this study is to contribute to knowledge, on how preschool teachers perceive teaching during the preschool outdoor activities. The teaching concept has been further strengthened in the latest Swedish preschool curriculum (Läroplanen för Förskolan, 2018). This, reinforces the importance of a deeper understanding of preschool teachers’ view on teaching during the preschool outdoor activities. Fulfilling its purpose, the present study departs from three main question areas: 1. related to outdoor activities as an arena for teaching, 2. planned verses, 3. spontaneous perspective. Through a series of interviews with six active preschool teachers, their view on teaching during preschool outdoor activities have been explored. The results of the study have been analyzed in conjunction with previous research, the theoretical perspective of the study, development pedagogics and its theoretical concepts as well as the object of learning and the acts of teaching. The results of this study suggest that preschool teachers perceive outdoor activities mainly as a break and an extra opportunity to teaching. The aspect of having a break is mainly expressed with a negative connotation, although further results also indicates a positive perspective on taking a break. On the notion of teaching during outdoor activities; the result point to that preschool teachers perception of having a break affects to what extent the outdoor activity becomes a teaching opportunity and if the objects of learning shine through in outdoor activities. Although both planned and spontaneous teachings are conducted, spontaneous teaching is more prominent. The conclusion of the study suggests that teaching is to a larger extent taking place during the preschool outdoor activities and that the outdoor activities provides an opportunity for diversity in teaching.