Syftet med uppsatsen är att svara på om det finns några särkilda avvägningar som aktualiseras när de folkrättsliga frågorna om humanitärt tillträde i den humanitära rätten hanteras. Uppsatsen diskuterar även säkerhetsrådets mandat gällande humanitärt tillträde vid väpnad konflikt.

Idag ställs krav på museer i Sverige och världen att museisamlingar ska digitaliseras och tillgängliggöras. Denna undersökning förklarar hur tre museer ser på digitalisering och hur de arbetar för att tillgängliggöra sina samlingar med FAIR-principerna som utgångspunkt. I undersökningen intervjuas Gotlands museum, Sörmlands museum och Historiska museet i Stockholm. Resultaten visar på att den digitala kompetensen som museer besitter behöver förbättras för att digitalisering av samlingarna ska utvecklas. Museer arbetar i olika taktberoende på resurser men undersökningen visar att tillgängliggörande av museisamlingar fortgår. Det visar även att museer använder olika tjänster och samlingssystem för att digitalisera och tillgängliggöra samlingarna, bland annat DigitaltMuseum, Webbplats eller Sök i samlingarna. Till sist visar det att vid digitalisering förekommer utmaningar respektive risker. / Today, all museums in Sweden and the world are required to digitize and make their museum collections accessible. This study explains how three museum view digitization and how they work to make their collectionsaccessible using the FAIR-principles as a starting point. In the study, Gotland’s museum, Sörmland’s museumand the history museum in Stockholm are interviewed. The results show that the digital competence possessed by museums needs to be improved for digitization of the collection to develop. Museums work at different pace depending on staff and time, but the study shows that making museum collections available is ongoing. It also shows that museums use different services and collection systems to digitize and make the collections available, that includes DigitalMuseum, website or Search in the collections. Finally, it shows that digitization involves challenges and risks.

Agila metoder och modeller ses ofta som nytänkande och används idag flitigt av företag och organisationer runt om i värden. I realiteten är grunden till det agila metoderna idag 13 år och mycket har hänt, både teknisk och kring sättet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras på två dokument, det agila manifestet och de agila principerna, där principerna är till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna är konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har därför valt att undersöka hur principerna står sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i så fall skulle vilja förändra. För att ta reda på detta genomförde vi fyra intervjuer med utvecklare som alla hade olika erfarenhet av agilt arbete samt utgick från en tidigare kvantitativ undersökning i ämnet. Slutsatsen av undersökning är att de agila principerna fortfarande står sig bra bland utvecklarna men att det finns ett behov av revidering. Original utformningen är dock så pass väl fungerande att behovet inte är omedelbart. Det finns flera ämnen som våra respondenter tagit upp som är viktiga att ta hänsyn till där kvalitet och dokumentation är de ämnen som står ut i mängden. I mångt och mycket överensstämmer vårt resultat med den undersökning vi utgått från vilket tyder på att den bild som förmedlas av de båda undersökningarna har en god förankring hos utvecklarna, även om det finns områden där våra resultat skiljer sig från varandra. / Agile methodology and models has a wide group of supporters among organizations and companies and is often seen as innovative. The agile methods are now 13 years and a lot has happened since then, both in our ways of working and in the technology we use. The agile methodology is based on two documents, the agile manifesto and the agile principles. The principles embodies the manifesto and in our view creates a strong connection with reality and by that a strong connection with how software is developed. To find out if the principles still are viable and used among developers and if a revision of them is needed we performed a survey based on four interviews and a previously conducted quantitative study. The conclusion of this survey is that the principles are used and works well in development projects and are well thought of by the developers but there is still a need for a revision. How this revision would look and when it should be done is hard to say, the need for it aren’t urgent because of the general support of the original principles are still strong. There are a couple of different areas that our respondents point out as important where quality and documentation stands out as the most important that organizations working agile have to focus on in their daily work. Our survey and the study we used as an inspiration ends up in mostly the same conclusions with only few differences, which we see as a confirmation that our study reflects the developers’ view.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar. / This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.

This paper addresses the principle of care in the recast asylum procedure directive (2013/32/EU). The purpose of the study has been to analyze how the principle of care is expressed in the directive regarding procedures for granting or rejecting asylum, as well as to analyze how the directive was implemented in Sweden. The recast asylum procedure directive aims to harmonize EU’s member states' procedures for granting and withdrawing international protection. Initially, this paper describes how the directive was created and how the principle of care is expressed in the directive and the meaning and content of the principle of care at EU level as well as its content and meaning according to Swedish law. To conclude, the Swedish implementation of the directive’s provisions directly connected to the principle of care will be discussed. The principle of care is one of the principles of good governance. The principles of good governance have been important in EU law to ensure legal protection for individuals when they are in contact with authorities of EU or Member States. In the analysis, what is found is that the principle of care can be divided into several sub-principles or requirements: individuals’ right to get their affairs treated; the obligation of authorities to investigate a request in an impartial manner; fair procedure and handling; authorities’ duty to take individual interests in consideration; authorities’ obligation to act within reasonable time and also other requirements regarding routines and procedure. Since a major part of this paper regards analyzing the relationship between EU law and national Swedish law, a discussion about the Member States’ institutional and procedural autonomy towards EU is also included. A conclusion is that the Swedish implementation of the directive's provisions related to the principle of care was deficient and that the directive itself restricts the Member States’ institutional and procedural autonomy. / Den här uppsatsen behandlar omsorgsprincipen i det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU). Syftet med arbetet är att analysera hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet avseende procedurer för beviljandet eller avslag av asyl, samt hur direktivet har genomförts i Sverige. Det omarbetade asylprocedurdirektivet syftar till att harmonisera EU- medlemsstaternas förfarande vid ansökan om internationellt skydd. Inledningsvis redogörs för hur direktivet skapades och hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet, vad omsorgsprincipen omfattar på EU-nivå, liksom principens omfattning i svensk rätt. Avslutningsvis analyseras genomförandet av direktivets bestämmelser med anknytning till omsorgsprincipen i svensk rätt. Omsorgsprincipen är en av principerna om god förvaltning. Principerna om god förvaltning har varit viktiga inom EU-rätten för att säkerställa ett rättsskydd för enskilda när dessa är i kontakt med EU:s eller medlemsstaternas myndigheter. Analysen kommer fram till att omsorgsprincipen kan delas in i flera mindre principer eller krav: enskildes rätt att få sina angelägenheter behandlade; myndigheters skyldighet att på ett opartiskt sätt undersöka en begäran; rättvis procedur och handläggning; myndigheters skyldighet att väga in enskildes intresse; myndigheters skyldighet att agera inom rimlig tid; samt andra krav på handläggningsrutiner. Eftersom en huvuddel av den här uppsatsen handlar om att analysera relationen mellan EU-rätt och svensk rätt, förs också en diskussion om medlemsstaternas institutionella och processuella autonomi gentemot EU. Slutligen presenteras slutsatsen att det svenska genomförandet av direktivets bestämmelser som anknyter till omsorgprincipen varit bristande och att direktivet har begränsat såväl medlemsstaternas institutionella som processuella autonomi.