Nordic Cab AB är ett företag som säljer multifunktionella barnvagnar. Dessa barnvagnar har utbytbara delar vilket gör att man kan omvandla dem till en jogging-, cykel-, skid-, hund- eller vandringsvagn. Syftet med denna uppsats är att prissätta Nordic Cab AB:s multifunktionella barnvagn. För att uppnå detta beskriver vi först hur olika faktorer påverkar Nordic Cab AB:s prissättning. Dessa faktorer är företagets mål, kostnader, efterfrågan och konkurrenter. Utifrån dessa faktorer och intervjuer med återförsäljare av multifunktionella barnvagnar och VD:n för Nordic Cab AB kommer vi fram till att Nordic Cab AB borde använda sig av en prissättningsmetod som baseras på upplevt kundvärde. Genom att låta återförsäljare av multifunktionella barnvagnar betygsätta hur viktiga olika egenskaper hos dessa är för kunden och hur bra de olika företagen på marknaden är på att tillgodose dessa egenskaper kan vi presentera ett kundvärde för Nordic Cab AB och två av deras konkurrenter. Vi jämför dessa och kommer fram till att skillnaden i erbjudet kundvärde mellan Nordic Cab AB och Företag A (som tar ett högre pris) inte reflekterar prisskillnaden mellan de båda. Därför rekommenderar vi Nordic Cab AB att höja sitt pris så att det ligger närmare Företag A:s. / Nordic Cab AB is a company which sells multifunctional children strollers. These strollers have replaceable parts which makes it possible to transform them into a jogging-, bicycle-, ski-, dog- or hiking trailer. The purpose of this thesis is to price Nordic Cab AB's multifunctional stroller. In order to achieve this we first describe how different factors affect Nordic Cab AB's pricing. These factors are the company's goal, costs, demand and competition. From these factors and interviews with retailers of multifunctional strollers and the CEO of Nordic Cab AB we reach the conclusion that Nordic Cab AB should use a pricing method which is based on perceived customer value. By letting retailers of multifunctional strollers grade how important different abilities of these are to the customer and how good the different companies on the market are at supplying these abilities, we can present a figure of customer value for Nordic Cab AB and two of their competitors. We compare these and reach the conclusion that the difference in customer value offered between Nordic Cab AB and Company A (which charges a higher price) does not reflect the difference in price between the two. Therefore we recommend Nordic Cab AB to raise their price to approach Company A's.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis? Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier. Enkäten byggde vi utifrån teorier om värdeskapande, betalningsvilja och prissättning. Vi har i vår studie sett att det inte är så enkelt att bara dödsförklara papperstidningen och se den som en relik. Vi har sett att det fortfarande verkar finnas en nytta och ett behov av den fysiska tidningen som nyhetskanal och att det i slutändan handlar om hur tidningsföretagen väljer att arbeta. Så länge det finns gratisalternativ finns det även en risk för papperstidningens död. Vår studie visar dock att folk ändå föredrar papperstidningen som medium och att om det digitala nyheterna kommer tas betalt för kommer det finnas en större motivation till att köpa papperstidningar, då nyttan av de digitala alternativen minskar när priset för dem ökar. På detta sätt skulle de digitala nyheterna kunna bli ett komplement istället för en ersättning. De olika kanalerna skulle kunna tillföra olika delar i nyhetsrapporteringen. Exempelvis skulle de digitala kanalerna kunna hantera de minutsnabba nyheterna medan papperstidningen skulle kunna stå för trovärdigheten, de fördjupande reportagen och den kvalitativa journalistiken. Skapar tidningsföretagen möjligheten för de olika kanalerna att komplettera varandra, så skapar de även motivationen att betala för dem. Vår studie tyder på att lösningen finns i denna typ av medvetna strategiska satsningar.

Förväntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förväntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika länge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. Då revisionen till viss del kan sägas vara efterfrågestyrd idag har många revisionsbyråer genomgått ett omställningsarbete som innebär att stora satsningar har gjorts på tjänsterna redovisning, skatterådgivning och affärsrådgivning. Både i stora och små företag uppstår ibland situationer där uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förväntningar på tjänsterna som köps in. Detta beror många gånger på en brist i kommunikationen och när förväntningarna inte infrias och förväntningsgapet uppstår uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invändningar mot prissättningen. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i små aktiebolag undersöka hur dessa upplever förväntningsgapet. Vi ämnar även undersöka huruvida begreppet förväntningsgap bör vidgas och förutom relationen till revisorn även omfatta övriga ekonomiska konsulter. Utgångspunkten i denna uppsats har varit den kvalitativa forskningsmetoden men även delar av den kvantitativa metoden har använts då en enkätundersökning har genomförts. Forskningsansatsen i denna uppsats är abduktiv vilket innebär att utgångspunkt har tagits både i empiri och teori. Denna undersökning har resulterat i att vi har kunnat fastslå att förväntningsgapet ät ett relativt vanligt förekommande fenomen i relationen mellan kund och ekonomisk konsult i Kalmar län. Gapet upplevs av småföretagen som problematiskt på så vis att relationen till företagens ekonomiska konsulter inte fungerar. Förväntningsgapet uppstår i olika situationer och av många olika anledningar. Dock kan två viktiga orsaker sägas vara en otydlig kommunikation samt småföretagarnas okunskap kring de ekonomiska tjänsterna. Förväntningsgapet kan minskas genom tydlig kommunikation och information, genom uppdragsbrev samt en prissättningsmetod där utgångspunkten är kundens betalningsvilja. Undersökningen har även medfört att vi har kunnat konstatera att begreppet förväntningsgap idag är för smalt definierat då det även bör omfatta kundens relationer till övriga ekonomiska konsulter och inte endast revisorn.

Titel: Energiprestandans prispåverkande effekt på småhus Nivå: C- uppsats i Företagsekonomi Författare: Daniel Lorentzon & Patrik Salmén Handledare: Peter Lindberg Datum: 2011 – Januari För att främja en hållbar utveckling och en god miljö är energieffektivisering av befintlig bebyggelse viktigt för att uppnå de energipolitiska målen. Syfte: För att uppnå energipolitiska mål om en hållbar utveckling och en god miljö är energieffektivisering inom bl a bostads- och servicesektorn nödvändig. Denna studies huvudsyfte är att beskriva hur bostadsmarknadens energiprestandamedvetenhet ser ut i dagsläget. För att kunna mäta den så har vi i studien likställt energiprestandamedvetenhet med värdet av energiprestandan i fastighetens köpeskilling. Frågeställningen blir således: Hur påverkar ett småhus energiprestanda dess köpeskilling? Finns det några skillnader geografiskt? Metod: Införandet av energideklarationer har möjliggjort vår kvantitativa studie, där vi sammanfogat data från Lantmäteriets Fastighetsregister och Boverkets Deklarationsregister. Ur dessa har vi tagit ur värdepåverkande faktorer och använt dessa som variabler i en multipel regressionsanalys. På detta sätt kan vi undersöka hur småhus energiprestanda påverkar köpeskillingen och om det finns några geografiska skillnader. Resultat och slutsats: Genom analyserna har det visat sig att energiprestanda inte har någon märkbar påverkan på köpeskillingen vid fastighetsaffärer. Geografiskt sett kan det inte heller utläsas några större skillnader, med undantag från Jönköpings kommun som har lägre genomsnittlig energiprestanda och ett statistiskt signifikant resultat. Förslag till fortsatt forskning: För att få en mer individuell syn på hur energiprestanda värdesätts så kan en kvalitativ studie genom intervjuer och utförliga enkäter göras. Energiprestanda påverkas av uppvärmningssystem och energibesparande renoveringar. Hur ser återbetalningstiderna för dessa ut och lönar det sig att investera i dessa? Kan man se om olika tidsperioders byggnadsteknik har någon prispåverkande effekt? Hur väl stämmer Atemp överens med Fastighetsregistrets uppgifter om area? Varför utmärker sig Jönköping som de gör? Uppsatsen bidrag: Studien slår fast att energiprestandamedvetenheten är låg, om någon alls. Fastighetsmäklare bör lyfta fram såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar med en låg energiprestanda för konsumenterna och använda det som ett säljargument. Nyckelord: Energiprestanda, Prispåverkande faktorer, Hedonisk prissättning, Småhus, Fastighetsmäklare, Energideklaration. / Title: The price-adding effect of energy performance on housing prices Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Daniel Lorentzon & Patrik Salmén Supervisor: Peter Lindberg Date: 2011 – January Aim: To achieve political energy objectives of sustainable development and healthy environment energy efficiency in areas such as housing and service is necessary. The main aim for this study is to describe today’s energy awareness in the housing market. To measure this we have chosen to equate energy awareness with how homebuyers value energy performance as a part of the full purchase price of their house. The issue to be analysed is: How does house’s energy performance affect its purchase price? Are there any geographical differences? Method: The introduction of energy performance certificates has allowed our quantitative study, where we have merged data from Lantmäteriet’s property records and Boverket’s register of energy performance certificates. From these, we have picked out value-adding factors and used them as variables in a multiple regression analysis. Through this we can investigate how house energy performance affects its purchase price and if there are any differences geographically. Result & Conclusions: Our research shows that house energy performance does not have any noticeable impact on the purchase price of houses. There are no geographically major differences to notice either, apart from Jönköping that have better average energy performance and a statistically significant result. Suggestions for future research: To get a more individual view of how energy performance is valued on the housing market, a qualitative study through interviews and extensive surveys could be done. Energy performance is affected by heating systems and energy-saving renovations. How long are the payback times for these and are they worth the investment? Is one able to find out if building techniques through different periods of time affects the value? How well does Atemp agree with the property records data of area? Why does Jönköping distinguish in energy performance? Contribution of the thesis: The study concludes that the energy awareness in the housing market is low, if it exists. Real estate agents should promote both economic and environmental benefits with good energy performance for customers and use it as a selling point. Key words: Energy performance, value-adding factors, hedonic pricing, residential property, real estate agent, energy performance certificates.

<p>Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögsk.</p>

No description available.

Denna studie har i fallstudieformat undersökt hur ett företag hanterat förändringar av normer och efterfrågan. Fenomenet undersöktes med utgångspunkt i institutionell teori genom att studera effekterna av plastpåseskatten som infördes i Sverige 2020 vilket medförde att plastbärkassar genomgick en markant prisökning. En förstudie genomfördes för att hitta signifikanta brytpunkter som sedan kunde analyseras vidare via intervjuer av företagsledningen. Företagets beslut kopplat till prissättning och sortimentsval analyserades för att utröna huruvida legitimitet eller lönsamhet prioriterades. Definitionerna av pragmatisk, moralisk och kognitiv legitimitet användes för att nyansera analysen av de bakomliggande motiven. Dessa definitioner har av resultatet kunnat ges mer empiriskt distinkta gränsdragningar. Studien visade att företaget prioriterade legitimitet över lönsamhet. Företaget fattade beslut efter både uppfattad lämplighet och vad som efterfrågades genom normativ rationalitet. Avslutningsvis ges förslag till hur ämnet kan utvecklas och breddas i framtida forskning.

Hävstångsprodukter på den finansiella marknaden har blivit en populär investeringsform bland investerare. Två av dessa produkter som kan användas för att få hävstång på investeringar är warranter och optioner. Dessa produkter liknar varandra men skiljer sig åt i pris och hur de handlas. En investerare i form av en småsparare är inte alltid påläst på hur dessa produkter prissätts och om det är någon skillnad i avkastningen mellan de två produkterna. För att orientera investerare i valet mellan warranter och optioner har en kvantitativ undersökning samt två intervjuer genomförts kring de två produkterna. Huvudsyftet är att kunna visa på om den ena produkten ger bättre avkastning än den andra och även studera vad som ligger till grund för prisskillnaden mellan produkterna. Den kvantitativa undersökningen baseras på åtta olika aktier som underliggande tillgång till warranter och optioner under fyra månader där data är hämtad från ett tradingprogram vid namn Infront. Med stöd av den kvantitativa undersökningen och de två intervjuer som har genomförts kan denna rapport visa att optioner nästintill ger dubbelt så hög avkastning som warranter, men också att spreaden är betydligt mindre i warranthandeln jämfört med optionshandeln. Rapporten visar även att den parameter som främst till grund för prisskillnaden mellan de två produkterna är volatiliteten.

Bakgrund och problem: Läkemedelsbranschen är en bransch som präglas av såväl höga framtagningskostnader som en påtagligt lång utvecklingsfas av läkemedel. Branschen står vidare inför en rad krav och regleringar från myndigheter som bland annat ger upphov till ett komplext prissättningssystem. Tidigare forskning visar att kostnader ofta utgör en central del i prissättningen och att olika prissättningsstrategier bör användas över produktens livscykel. Studier visar även hur en produktportfölj bör sättas samman och hur prissättningen bör tas i beaktning. Gemensamt för dessa är dock att de inte har studerat företag som har höga kostnader för forskning och utveckling och som står inför en rad myndighetsregleringar samt hur det som studerats förhåller sig till strategi, vilket således motiverar denna studie. Syfte: Syftet med studien är att analysera vilka prissättningsstrategier forskande läkemedelsbolag använder vid prissättning av läkemedel utifrån ett strategiskt perspektiv där företagets produktportfölj och produkternas livscykel tas i beaktning. Studien ämnar att bidra med såväl praktisk som teoretisk kunskap genom att studiens resultat dels kan fungera som en modell som illustrerar hur interna och externa faktorer påverkar varandra och inverkar på strategiska val i läkemedelsbolags prissättningsprocess, dels genom att kunskapen om prissättning av läkemedel breddas. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på empiriskt material som insamlats genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju läkemedelsföretag. Slutsats: Studien visar att det föreligger ett samband mellan läkemedelsföretags strategi, portföljval, prissättning och produktlivscykel. De genomgående största faktorerna bakom läkemedelsföretagens resonemang för vilket pris som sätts på läkemedel beror på läkemedelstypen, konkurrenssituationen på marknaden, läkemedlets kostnadseffektivitet och samhällets betalningsvilja. Vidare har det svenska systemet för prissättning av läkemedel en avgörande betydelse för både hur företagen resonerar och för vilka prissättningsstrategier som används. Vilken prissättningsstrategi som tillämpas beror på vilken typ av läkemedel som avses. För generiska läkemedel anammar företagen genomgående en konkurrensbaserad strategi medan för originalläkemedel dominerar en värdebaserad prissättning, med få inslag av en lönsamhetsdriven prissättningsstrategi. / Background and problem discussion: The pharmaceutical industry is an industry that is characterized by high costs for research and development as well as a significantly long development phase of pharmaceuticals. In addition, the industry is faced with a number of requirements and regulations from authorities which, among other things, give rise to a complex pricing system. Previous research shows that costs are often a central part of pricing and that different pricing strategies should be used over the product life cycle. Studies also show how a product portfolio should be created and how pricing should be taken into consideration. Common to these studies are that they have neither studied companies that have high costs for research and development as well as are facing a number of government regulations, nor how the studies relate to strategy, which motivates this study. Purpose: The purpose of the study is to analyze which pricing strategies that are used by companies in the research-based pharmaceutical industry from a strategic perspective where the company's product portfolio and the products' life cycle are taken into account. The study aims to contribute with both practical and theoretical knowledge by making the study's results partly as a model that illustrates how internal and external factors affect each other and have an influence on strategic choices in the pharmaceutical companies' pricing process, and partly by broadening the knowledge of pricing of pharmaceuticals. Methodology: The study is a qualitative interview study based on empirical material collected through semi-structured interviews with respondents from seven pharmaceutical companies. Conclusion: The study shows that there is a connection between the pharmaceutical companies' strategy, portfolio selection, pricing and product life cycle. The main factors that is concerned in the pharmaceutical companies' reasoning behind the determined price depends on whether it is a generic or original pharmaceutical, the competitive situation, the cost effectiveness of the pharmaceutical and the willingness of society to pay. Furthermore, the Swedish system for pricing pharmaceuticals has a crucial importance for both how the companies reason and for which pricing strategies that are used. Which pricing strategy that is applied depends on the type of pharmaceutical being concerned. For generic pharmaceuticals companies consistently embrace a competitive strategy while for original pharmaceuticals value-based pricing dominates, with few elements of a profit-driven pricing strategy.

Företag som arbetar med att sälja stora komplexa lösningar finner ofta att det tar mycket lång  tidatt sätta samman och prissätta sina lösningar. På grund av den stora konkurrens som råder för företag inom telekomindustrin, där de företag som erbjuder den mest attraktiva lösningen till det bästa priset vinner affären, är det essentiellt att de företag som konkurrerar om en affär är responsiva och har möjlighet att ändra sina priser till kunden snabbt vid behov. Skillnaden  mellan att snabbt kunna ge ett nytt pris, som fortfarande ger lönsamhet till företaget, mot att inte vara tillräckligt snabb kan vara att företaget vinner eller förlorar affären. I en sådan miljö är det av största vikt att avgöra hur en prisförändring påverkar respektive produkt i lösningen för att säkerställa att företaget har tillräckligt stor vinstmarginal i förhållande till de mål organisationen har satt upp. I dagsläget arbetar Ericsson med att fördela ut den typen av prisförändringar manuellt efter att de har vunnit en affär vilket leder till långa interna diskussioner om hur priset bör fördelas för att tillgodose de olika interna intressenterna. För de som arbetar med prissättningen av lösningar innebär detta bland annat att man måste säkerställa med de olika affärsområden som ansvarar för produkterna om det finns möjlighet att justera priserna och behov av att veta hur mycket de går att justera. I det här arbetet jämför vi den litteratur som finns kring prisstrategier och prissättning av stora komplexa lösningar. Vi använder Ericsson som fallstudie för att etablera hur ett ramverk kan skapas för att distribuera priset på en lösning på de olika produkter som ingår i lösningen. Detta gör vi genom att skapa en intern produktprioritering och följaktligen hur detta bör påverka en prisfördelning över en hel lösning genom att vikta de prisstyrande faktorer som en produkt bedöms ha mot hela lösningen. / Companies selling large and complex solutions often find that the process of configuring and pricing the solutions is a very time-consuming process. Due to the high degree of competition within the telecom industry, where the company offering the best solution to the most competitive price wins the deal, it is essential for companies to be responsive and able to  ework the price of their proposal. The difference between being able to offer a new solution  rice, that is still profitable for the company, and not being able to could be that the company wins or loses the deal. In such a business environment it is of high importance to be able to determine how the change of a solution price affects the products in the proposal in order to ensure that the margin of the proposal aligns with the organizational target margin. At Ericsson, the distribution of a solution price is determined manually after a deal has been won leading to internal discussions of how the price should be distributed between the stakeholders of the proposal. For those in charge of pricing the proposal this means that there is a need to discuss with the respective business unit at the company whether or not there is a possibility to adjust the prices of the proposal and in such a case how much they can be adjusted. In this thesis we compare the existing literature on pricing strategies and pricing large complex solutions. We perform a case study at Ericsson to establish how a top-down pricing framework could be designed to distribute the price of a proposal to the various products in the proposal. We achieve this by creating an internal prioritization of products and thereby we are able to determine how this should affect a price distribution over the entire proposal by calculating the weight of the price steering factors compared to the other products in the proposal.