Telework is a method of work that lets employees work from other places than the central office. With the world becoming more digitized, technology is becoming mobile and people become accessible wherever they are located. There are many benefits with Telework, but also many challenges that need to be taken into consideration. The digital era has led to that employees have changed their perception of how often they need to be at the central office, wishing to be more flexible and attain a better work-life balance. However, the adoption of Telework strategies has not grown as fast as first predicted by the originator, Jack Nilles, which some researchers after him have explained to be due to managerial resistance and lack of technology. This master thesis aims to investigate Telework as a phenomenon and explore how modern organizations can evolve to meet the demands of employees seeking more flexibility, but at the same time deal with challenges that may affect the organization negatively. Through a systematic literature review, we explore the concept of Telework and use previous publications in order to find common themes in research in order to find what may have impacted the decision-making process when organizations decide to implement Telework or not. A complementary literature study has also been used to investigate these themes further, which was followed by conducting empirical data collection through one semi-structured interview and two qualitative surveys. From our findings it can be found that common themes that act as drivers for Telework to be implemented are related to: an employee’s eligibility to reduce their commute, availability of digital infrastructure and ICT based tools and the organization’s possibility to cut cost related to office space. In our findings we have identified factors that organizations discuss before making a decision with regard to the implementation of Telework. Lastly, we see that how well an organization has adapted to a digital working environment does have impact on the adoption of Telework, given that there are many ICT solutions that can cope with the challenges Telework brings. / Distansarbete (Telework) är en arbetsmetod som låter anställda arbeta på annan plats än det centrala kontoret. Eftersom digitaliseringen i världen ständigt utvecklas och teknologier utvecklas mot att bli mer mobila så blir människan ständigt nåbar var de än befinner sig. Det finns många fördelar med distansarbete, men också många nackdelar. Den digitala eran har bidragit till att många anställda har förändrat sin syn på hur ofta de behöver befinna sig på det centrala kontoret, vilket har lett till att efterfrågan på flexibilitet och bättre balans mellan arbetsliv och privatliv har ökat. Införandet av distansarbete har dock inte ökat med den fart som upphovsmannen, Jack Nilles, förutspått, vilket forskare efter honom har förklarat med att det funnits ett motstånd från ledargrupper och brist på teknologiska lösningar. Den här masteruppsatsens mål är att undersöka distansarbete som fenomen och utforska hur moderna organisationer kan utvecklas för att möta efterfrågan på ökad flexibilitet från anställda, och samtidigt hantera de utmaningar som en organisation ställs inför. Genom en systematisk litteraturgranskning utforskar vi distansarbete som koncept. Där använder vi tidigare forskning för att försöka hitta teman i vad som påverkat beslutsfattandeprocessen när organisationer diskuterar distansarbete. En kompletterande litteraturstudie har sedan hjälp till att vidare undersöka de funna temana, vilket följdes av insamling av empiriska data genom två kvalitativa enkäter och en semi-strukturerad intervju. I våra fynd har vi hittat att teman som kan ses som drivande i frågan att införa distansarbete: möjligheten för anställda att minska pendlingstid, tillgänglighet av digital infrastruktur och ICT-baserade verktyg, samt organisationens möjlighet att minska kostnader kopplat till minskad kontorsyta. Våra fynd innehåller vilka faktorer som beslutsfattare tar i beaktning när implementation av distansarbete diskuteras inom organisationer. Vi ser också att hur väl en organisation har implementerat ICT-relaterade lösningar påverkar införandet av distansarbete.

Syftet med studien var att studera huruvida upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig mellan medarbetare i en svensk fordonsindustri beroende på individuella faktorer. De individuella faktorerna som studerades var kön, ålder, anställningsform och född i Sverige /inte född i Sverige. Totalt bestod studiens deltagare av 1412 medarbetare (1065 män och 347 kvinnor). Deltagarnas ålder sträckte sig från 18–65 år (M = 40.2 år, SD = 12.47). Studien var av kvantitativ art och var en tvärsnittsstudie. Ett webbaserat frågeformulär användes som forskningsinstrument, vilket konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på den korta versionen av Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorner, 2010). I studien inkluderades dimensionerna krav, kontroll, socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv, värderingar samt hälsa och välbefinnande. Kvantitativa data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar och one-way ANOVA med Tukey post hoc test. Resultatet visade att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljde sig bland annat i det avseendet att kvinnor upplevde sämre hälsa och välbefinnande än män, medarbetare i åldern 18–29 år upplevde lägre krav och högre socialt stöd än äldre samt att tjänstemän upplevde högre konflikt mellan arbete och privatliv än kollektivanställda. Däremot påvisades inga signifikanta skillnader mellan medarbetare födda i Sverige och medarbetare födda utomlands. Således konstaterades att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder och anställningsform.

This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

Genom teknikens utveckling och digitaliseringens framfart behöver inte anställda vara tillgängliga på samma sätt som förut eller rättare sagt är anställda inte lika bundna till tids- och platsgränser som tidigare. Detta medför större flexibilitet i hur och när arbetets skall utföras, det är således den anställdes ansvar att bestämma och strukturera ihop arbetsdagen istället för arbetsgivarens ansvar. Denna gränsförskjutning och obalans kan leda till både positiva och negativa aspekter. I och med att digitaliseringen ständigt utvecklas så förändras förutsättningarna till arbete med tiden, därav är det relevant och intressant att undersöka hur det gränslösa arbetet upplevs idag. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för sex tjänstemän inom IT-branschen och deras upplevelser kring det gränslösa arbetet i relation till balans mellan arbetsliv och privatliv och att förstå hur det gränslösa arbetet påverkar deras välmående och hälsa samt om det finns några skillnader i upplevelser av det gränslösa arbetet mellan män och kvinnor. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tjänstemän inom olika IT-företag som innehar ett flexibelt och gränslöst arbetssätt. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och presenteras i följande teman; Arbetssätt och tillgänglighet, Gränssättning och balans, arbetslivets påverkan på privatlivet, krav, kontroll & stöd samt psykiska och fysiska besvär på grund av arbetet. Resultatet visar att det kan vara svårt att skilja på arbetsliv och privatliv på grund av det gränslösa arbetet och att det finns svårigheter i att sätta gränser mellan dessa sfärer. Resultatet visar också att det gränslösa arbetet påverkar hälsan genom psykiska och fysiska besvär såsom stress och värk samt att det finns skillnader i upplevelser mellan könen. Dock anser respondenterna att även frihet fås av detta flexibla arbetssätt vilket de ser som positivt.

Arbete hemifrån är en växande trend och arbetstagare i Sverige har till följd av covid-19 rekommenderats att arbeta hemifrån. Syftet med studien är att undersöka och därmed bidra med kunskap om medarbetares uppfattningar om arbete hemifrån, med särskilt fokus på medarbetares fysiska och psykosociala arbetsmiljö i hemmet. Frågeställningarna studien avser besvara är; Hur uppfattar medarbetare den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån? Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar medarbetare finns med att arbeta hemifrån? Genom en fenomenografisk metodansats undersöks medarbetares uppfattningar av fenomenet arbete hemifrån. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare från det svenska tågbolaget SJ. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att hemmets arbetsplats inte är lika bra som på kontoret och heller inte kan bli det. Respondenterna gav även uttryck för att digitala hjälpmedel inte fullt ut kan motsvara det sociala samspelet på arbetsplatsen. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv uppfattades även vara mer flytande vid hemarbete.

Kvinnor har traditionellt sett tagit ett större ansvar över hem- och familjeliv. Forskning visar också att kvinnor upplever svårigheter i att balansera arbetsliv och privatliv. När Covid-19 kom förändrades premisserna för vårt arbetsliv drastiskt. Det var inte längre en självklarhet att gå till arbetets fysiska lokaler för att uträtta arbetsuppgifterna, snarare tvärtom. Helt plötsligt var alla som hade möjlighet uppmanade att arbeta hemifrån. Utifrån vetskapen om kvinnors tidigare upplevelser av att balansera familjeliv och privatliv ämnar denna studie att söka förståelse över hur kvinnor med hemmaboende barn upplever att de mår av distansarbetet då de arbetar hemifrån. I studien framkommer att kvinnorna upplever att de mår bättre och har mer harmoni men samtidigt visar de också på att de har svårt att göra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv. Kvinnorna vittnar om att de känner sig splittrade mellan de båda sfärerna. Detta stämmer också överens med vad forskningen påvisar. Studien tar avstamp i fyra teorier - krav kontroll- och stödmodellen. I studien används den för att påvisa hur kontrollmöjligheter och socialt stöd påverkar individens förutsättningar att klara av att utföra sitt arbete. Vidare används görandet av kön som teori för att påvisa hur kön som social kategori formar individens tankar och agerande. Slutligen används rollteori, vilken beskriver hur rollkonflikt och rollstress påverkar individens möjligheter och förutsättningar för gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv. Empirin för studien utgår från sex semistrukturerade intervjuer.

Polisanställda, som arbetar med utsatta barn, är en grupp som dagligen utsätts för psykiskt påfrestande situationer som kan påverka deras hälsa. Denna studie syftar således till att undersöka hur barnutredare inom polisen uppfattar sitt välbefinnande. Det föreligger i dagsläget en kunskapslucka i Sverige inom detta studerade område, något som motiverar studiens genomförande. Den aktuella studien genomfördes med djupgående intervjuer där sju polisanställda, som utreder utsatta barn, deltog. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet där kodord identifierades, som sedan bildade fyra övergripande teman; handledning och hjälp, privatliv, arbetsliv och samarbete. Resultatet visade att deltagarna i studien önskade bättre individuellt stöd. De upplevde även att deras arbete influerade deras privatliv genom olika aspekter, och att arbetsbelastningen medförde att de kände sig otillräckliga. Resultatet visade även att vissa delar i arbetsprocessen uppfattades som mer krävande på deras välbefinnande, men att deras samarbete med organisationen Barnahus underlättade arbetsbelastningen något. Denna studie kunde dra slutsatsen att den individuella handledningen var ett viktigt forum för deltagarna att kunna ventilera i, därför bör den återinföras så som den var förr. / Police employees, who work with abused children, are a group that regularly are exposed to mentally stressful situations that may affect their health. This paper aims to study how child investigators within the police perceive their well-being. Currently, there is a knowledge gap in Sweden within this studied area which motivates the present study. The current study was conducted with in-depth interviews in which seven child investigators participated. A thematic analysis was performed on the collected data and codewords were identified. Four overall themes were determined; guidance and help, private life, working life and cooperation. The results showed that the participants in the present study, wished they had better individual guidance. They also felt that their work influenced their private life, and that the workload meant that they felt inadequate at doing their jobs. The results also showed that certain parts of the work process were perceived as more demanding on their well-being, but that their cooperation with the organisation “Barnahus” eased the workload somewhat. This study could draw the conclusion that the individual guidance was an important platform for the participants to be able to ventilate, therefore it should be reinstated as it was before.

Pandemin Covid-19 har förändrat arbetslivet eftersom distansarbete som arbetssätt har utvecklats i rekordfart, vilket har medfört både positiva och negativa erfarenheter för bådeföretag och dess anställda. Forskning under pandemin Covid-19 har bland annat synliggjort attbalans mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete varit en svår gränsdragning. Syftet med denna studie var att undersöka en utvald organisation inom den offentliga sektorn i Norrbotten, för att få en djupare förståelse för dess medarbetares upplevelser avseende gränsdragningmellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla syftet: Hur upplever medarbetarna balansen mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete? Tenderar medarbetarna att arbeta mer eller mindre vid distansarbete än om arbetet utförs på primärarbetsplatsen? Hur ser normer och kulturer ut kring gränsdragning inom organisationen? Hur påverkar det individens gränsdragning? En kvalitativ forskningsansats har använts och genom elva semistrukturerade intervjuer med informanter från samma organisation har det empiriska materialet samlats in. Materialet har sedan analyserats med hjälp av begrepp som förklarar hur informanterna förhållit sig till gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete. Resultatet visade att majoriteten av informanterna i studien hade en positiv grundinställning till distansarbetet. Det förekom varierade upplevelser kring huruvida balansen uppfattades som antingen positiv eller negativ. Majoriteten ansåg att balansen mellan arbetsliv och privatliv var bättre vid distansarbete än när arbetet utfördes på arbetsplatsen på grund av flexibiliteten. Alla kunde dock uppleva positiva aspekter av distansarbetet. Det förekom tendenser till ett gränslöst arbete i form av att informanterna överskred både de tidsmässiga och rumsliga organisatoriska gränserna, men trots detta verkade informanterna inte anse att arbetet tog för stor del av tiden som ska fördelas mellan arbetsliv och privatliv. Slutligen kunde det inte konstateras att varken normer eller en arbetsplatskultur där informanterna uppmanades att tänja på sina gränser och ständigt finnas tillgängliga för andra existerade inom denna organisation. Informanternav erkade huvudsakligen nöjda med detta och de allra flesta hade fungerande gränsstrategier.

Bakgrund: Det har påvisats att brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan ge upphov till psykisk ohälsa och att grundskollärare är särskilt utsatta gällande höga krav och låg kontroll i arbetet. Tidigare studier har visat på att höga krav är en stor riskfaktor för att stressrelaterade psykiska besvär kan uppkomma i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vidare ses att obalans mellan arbete och privatliv kan påverka den psykiska hälsan negativt och att grundskollärares arbetsuppgifter kan påverka balansen mellan arbete och privatliv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan utmattning bland grundskollärare och deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö samt den balans mellan arbete och privatliv de beskriver. Metod: Studien var kvantitativ med en tvärsnittsdesign och bekvämlighetsurval som bestod av grundskollärare. Ett elektroniskt frågeformulär baserat på Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III användes för att samla in data som genererade 85 ifyllda frågeformulär. Korrelationsanalys, bivariata och multipla regressionsanalyser samt oberoende t-test användes som analysmetoder i SPSS. Resultat: Resultatet från den multipla regressionsanalysen indikerade en statistisk signifikant association mellan utmattning och obalans mellan arbete och privatliv (β= ,601, SE= ,072, P< ,001). Signifikanta samband identifierades i bivariata regressionsanalyser för krav och kontroll i arbetet och utmattning. De oberoende t-testen påvisade signifikanta skillnader för utmattning där de respondenter som upplevde en hög obalans mellan arbete och privatliv upplevde högre utmattning jämfört med de som upplevde låg obalans oberoende av vilken grad av krav och kontroll som upplevdes. Slutsats: Faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkar utmattningsgraden negativt. Då detta är en tvärsnittsstudie går det inte att dra några kausala samband och mer forskning med longitudinella studier med större population och ett obundet slumpmässigt urval krävs för att säkerställa dessa resultat. / Aim: The aim of the study was to investigate whether there is any association between exhaustion among primary school teachers and their psychosocial work environment as well as the work-life balance they describe. Method: The study employed a cross-sectional design and an electronic questionnaire, based on Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III, was used to collect the data which generated 85 completed questionnaires. The data was analyzed with correlations analysis, linear regression analysis, and t-test. Results: The result indicated a statistically significant association between exhaustion and work-life imbalance (P< .001). The degree of exhaustion was significant higher for those who experienced a high work-life imbalance compared with those who experienced a low imbalance regardless of the degree of demand and control in work. Conclusion: The psychosocial work environment affects the degree of exhaustion. As this is a cross-sectional study, it is not possible to draw any causal relationships and more research with longitudinal studies with random sample and larger populations is required to ensure these results.

Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. / Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.