I denna uppsats studerar vi hur medarbetare som är 50 år och äldre upplever sin vardag relaterat till distansarbete. I dagsläget har det blivit alltmer vanligt att distansarbete präglar arbetsplatser och det har kommit att bli en ny vardag för många. I och med den omfattningen som distansarbete utvecklats är det vidare av intresse att förstå hur denna relativt nya arbetsform påverkar individerna. Undersökningen inriktar sig på åldersgruppen 50 år och äldre då det finns ett forskningsgap på denna generation kopplat till distansarbete. De som är 50 år och äldre brukar kategoriseras som självgående, lojala mot arbetet och strävar efter en god balans mellan vardag och arbetsliv. Vi har genom semistrukturerade intervjuer samlat in data från medarbetare inom den offentliga sektorn för att vidare studera erfarenheterna och upplevelser från att arbeta på distans och hur det vidare påverkar deras vardag. Genom en tematisk analysmetod har vi kunnat se både mönster och teman som tydliggör medarbetares upplevelser relaterat till vår undersökning. Resultatet påvisar en variation i både påverkan och i aspekter i huruvida och på vilka sätt som distansarbete påverkar balansen mellan arbete och privatliv, sociala aspekter och flexibilitet i vardagen. Intressanta fynd till hur anpassningen och hantering av distansarbete är i synnerhet hur denna demografiska grupp navigerar och vilka taktiker och hjälpmedel de använder sig av vid dessa både utmaningar och möjligheter som kommer med vid distansarbete samt hur de hanterar dessa. Vår studie tillför en utökad förståelse för på vilka sätt som intervjupersonerna upplever att distansarbete påverkar vardagsliv som vidare kan vara användbara för organisationer och arbetsgivare som aspirerar att frambringa mer både anpassade och uppmuntrande arbetsmiljöer för alla åldrar.

Sweden is considered a pioneering country when it comes to gender equality. However, we still see differences between men and women in working life, including in terms of salaries, managerial positions and working hours. In this study, we examine a number of other factors of working life that are interesting from a gender equality perspective. The essay examines experiences of autonomy, career opportunities, work-family conflict and work intensity, using factor analysis and regression analysis. We use both theories and previous research to get a deeper understanding of the four aspects. Small differences between men and women were found in autonomy and work intensity, while in experiences of career opportunities and work-family conflict we could not observe any differences.

Dagens individer innehar olika roller i arbetslivet och privatlivet som konkurrerar om en individs tid och energi, vilket kan skapa svårigheter att uppnå balans mellan dessa båda områden. Denna studie undersöker förhållandet mellan konflikter mellan arbetsliv och privatliv samt arbetstillfredsställelse. Individens olika roller och de åtaganden dessa innefattar kan ge upphov till konflikter mellan arbetslivet och privatlivet. Detta gör det intressant att även undersöka en särskilt värdefull aspekt av privatlivet, nämligen antal barn och dess samband med konflikterna. Studiens deltagare bestod av 87 medarbetare varav 52 kvinnor och 35 män i åldrarna 26-58 år (M = 48) och de instrument som användes för att mäta konflikterna var Work-Family and Family-Work Scales och för att mäta aspekter av arbetstillfredsställelse användes delar av Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II. Studien fann ett negativt samband mellan upplevd konflikt arbetsliv med privatliv och tillfredsställelse med arbetet (r = -.31, p < .01), vilket är i linje med resultat av tidigare forskning. Mellan antal barn och upplevd konflikt privatliv med arbetsliv fanns ett positivt samband (r = .39, p < .001). Resultaten indikerar att upplevd svårighet att kombinera arbetsliv med privatliv tyder på en lägre grad av tillfredsställelse med arbetet, samtidigt som fler barn kan tyda på en högre upplevd svårighet att kombinera privatlivets åtaganden med arbetslivet. Upplevda konflikter mellan arbetsliv och privatliv predicerar tillfredsställelse med arbetet till 10%. / Individuals of today have different roles in their work and in their private lives that are competing for an individual's time and energy, which can create difficulties in achieving balance between these two areas. This study investigates the relationship between conflicts between work and private life and job satisfaction. The individual's roles and the commitments these contain can make it difficult to find balance between work and private life. This makes it interesting to also investigate a particularly valuable aspect of private life, namely the number of children and its relationship with the conflicts. The study's participants consisted of 87 employees, of which 52 were women and 35 were men aged 26-58 years (M = 48). The instruments used to measure the conflicts were Work-Family and Family-Work Scales and to measure aspects of job satisfaction, parts of Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version II were used. The study found a significant negative correlation between experienced work-private life conflict and satisfaction with work (r = -.31, p = .004), which is in line with results of previous research. Between the number of children and experienced private life-work conflict, a positive relationship was found (r = .39, p = < .001). The results indicate that experienced difficulty in combining work with private life indicates a lower degree of satisfaction with work, while more children may indicate a higher experienced difficulty in combining the commitments of private life with work. Experienced conflicts between work and private life predicted satisfaction with work to 10%.

In recent years Sweden has been affected by an increase in organized crime, bombings, and deadly gun violence. Government surveillance measures for the purpose of preventing crime, i.e., before a concrete criminal suspicion arises, have thus become a more common practice within the work of law enforcement authorities. The act (2007:979) on measures to prevent certain particularly serious crimes(hereinafter referred to as“Preventivlagen”)is of particular importance for this preventive kind of secret surveillance measures. The purpose of this research paper is to investigate whether Preventivlagen contains adequate protection and safeguards for the freedoms and rights of individuals' privacy according to the Swedish Instrument of Government (1974:152) (hereinafter referred to as“Regeringsformen”) and the European Convention on human rights, Article 8 the right to privacy and Article 13 the right to effective legal remedies. A further aim was to examine if the law in question needs to be improved with respect to privacy protection. In addition, the new bill in SOU 2022:52 which proposes to expand Preventivlagen, was also reviewed in terms of privacy protection. In conclusion, Preventivlagen generally is foreseeable in terms of the scope of application for the use of secret surveillance measures. Furthermore, it also mostly contains adequate safeguards. However, there are certain parts that can be improved. When a proportionality assessment was made according to the requirements of the European Convention and Regeringsformen, it was concluded that Preventivlagen partly lacks some basic safeguards regarding individuals' right to notification and effective legal remedies. Also, the supervision exercised by the Privacy Protection Board was deemed insufficient. Therefore, Preventivlagen may constitute a disproportionate intervention in the individual's right to privacy in Article 8 and the right to effective legal remedies in Article 13, as well as ch. 2. § 6 Regeringsformenwhich also protects the right to privacy. It was therefore proposed that the shortcomings of the law be addressed by the legislature. The new draft bill SOU 2022:52 was also described and analyzed. In the bill, it is proposed that the catalog of crimes in Preventivlagen be expanded and that the use of excess information becomes unlimited. The conclusion in this part was that an expansion of the crime catalog and the possibility of unlimited use of excess information can have an impact on the proportionality and foreseeability aspect of the law. It was therefore proposed that the legislator strengthen the safeguards in Preventivlagen to further ensure privacy protection if these changes are introduced.

The purpose of this thesis was to investigate young adult workers' experience of having an insecure employment and whether it affects the employee's ability to establish themselves in society. The study is based on six qualitative interviews with young adults between the age of 20–30 years old. The young adult had a part time or temporary employment. These types of employment are classified as insecure employment in this study. The employee´s have harder to plan their future, privacy, working life and economics. The data material has been analyzed using different theoretical perspectives. These are flexible labor markets, precarious employment, shame model and self-identity theory. The results of the study show that insecure employment affects young adult workers in their daily lives and working life. The form of employment has shown in the interviewees that it affects the mental health by experience stress and concern for the future. The stress is primarily based on the planning of everyday life. We could see that well-being at the workplace was an important part of the interviewer's experience of good working conditions. Other consequences of insecure employment is that the economy becomes unpredictable as the workings days are in many case only short term planned without a promise of extended employment. There were also some positive effects of having an insecure employment. These positive consequences are not as obvious as the negative ones. / Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxna arbetstagares upplevelser av att inneha en osäker anställning och om det påverkar arbetstagarens möjligheter att etablera sig i samhället. Studien är kvalitativ och det har gjorts sex intervjuer med unga vuxna arbetstagare i åldern 20-30 år. De unga vuxna arbetstagarna ska ha en tidsbegränsad anställning i form av vikariatsanställning, deltidsanställning eller tidsbegränsad anställning. I denna studie har vi utgått ifrån att dessa anställningsformer är osäkra anställningar eftersom arbetstagarna har svårare att planera sin framtid och ekonomi samt sitt privatliv och arbetsliv. Datamaterialet har analyserats med hjälp av olika teoretiska perspektiv. Dessa är flexibel arbetsmarknad, prekär anställning, skam-modellen samt självidentitetsteori. Studiens slutsats är att osäkra anställningar påverkar unga vuxna arbetstagare i deras vardagsliv samt arbetsliv. Anställningsformen har visat sig påverka intervjupersonernas psykiska hälsa där de upplever stress och oro inför framtiden. Stressen grundar sig främst i svårigheten att planera vardagslivet. Vi kunde se att trivsel på arbetsplatsen var en viktig del för att intervjupersonen skulle må väl och vilja stanna kvar längre trots anställningsformen. Andra konsekvenser av att ha en osäker anställning är att ekonomin blir oförutsägbar eftersom arbetstagaren inte vet hur många timmar hen får ihop eller om anställningen kommer att förnyas. Det fanns även spår av positiva effekter av att inneha en osäker anställning. Dessa positiva konsekvenser framkommer dock inte lika tydligt som de negativa.

Syftet med studien är att beskriva vilka förutsättningar och hinder kvinnliga chefer inom musikbranschen upplever för att nå balans mellan arbetsliv och privatliv. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tillämpats: Vilka förväntningar upplever cheferna att det finns på dem i arbetslivet respektive privatlivet? Vilka förutsättningar och hinder upplever cheferna finns för att möta förväntningarna från arbetslivet respektive privatlivet, och hur påverkar det deras upplevelse av balans? Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket belyser ämnena work life balance, genus, hälsa samt krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga chefer inom musikbranschen. I studien definieras förväntningar både som interna förväntningar och externa förväntningar. De interna förväntningarna är de förväntningar som individen själv har angående sin egen prestation, samt externa förväntningar som är de förväntningar andra har på dem. De externa förväntningarna kan vara både utryckt av någon men också ett antagande från individen själv. Individens förväntningar på sig själv skapas ur omgivningens förväntningar på individen. Studien visar också att arbetet tenderar att spilla över mer på privatlivet än vice versa och att stödfunktionerna i privatlivet är av stor vikt för upplevelsen av balans. Sammantaget visar studien att kombinationen av hur individen identifierar sig själv och upplever sina egna förväntningar på sig själv både i arbetslivet och familjelivet är avgörande för upplevelsen av balans. Studien visar också exempel på där de egna förväntningarna över sin prestation har varit så höga att det har gått ut över hälsan.

Möjligheten till att uppnå balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare fråga och i allt högre grad påverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har märkt av en svårighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och därför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnå balans. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och till grund för studien låg åtta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett även antas utföra det mesta av hushållsarbetet. Resultatet visade att de kvinnliga cheferna ansåg sig ha balans mellan arbete och privatliv. Exempel på faktorer som kan hämma balansen är otillräckligt stöd från chef och en för hög arbetsbelastning utan möjlighet till avlastning. Arbetsgivaren kan i hög grad påverka de anställdas upplevelse och möjlighet till balans genom arbetsvillkoren. Balans i livet kan bland annat främjas av en familjevänlig personalpolitik. / The possibility to obtain a work-life balance will in the future be of greater importance in an individual’s choice of employer. The purpose of the study was drawn up in collaboration with the municipal of Halmstad who, since they have experienced some difficulties in attracting and recruiting younger qualified managers, wants to become more attractive as employer. The purpose decided upon was to enlarge the understanding of how female managers in the middle scene of life experience work-life balance and what their employer, the municipal of Halmstad, can offer their employees to facilitate a work-life balance. It is a qualitative study in which eight deep interviews with female middle managers make up the foundation. Only women were chosen to the study since women, even though they are employed outside of the home, traditionally carry out most the domestic chores. The result showed that the female middle managers felt that they today experienced a work-life balance. Some of the elements that can restrain a positive work-life balance are insufficient support from superior manager and a high degree of workload without relief. It was found that through the working conditions is the employer to a large extent able to influence the employee’s experience of work-life balance. Family-friendly organizational policies, among other factors, can foster work-life balance.

Antologin består av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. Två av de tre bidragen inriktar sig på lastbilschaufförer och privatrådgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar på hur det är att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det får för individen. I anslutning till våra frågeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fältarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som därefter analyserats med hjälp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin. Några slutsatser som är övergripande för studien är att arbete tycks spela en central roll för människors livsvillkor och att såväl arbete som arbetslöshet har betydelse för människors självbild och hälsa.

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work. In the larger picture flexibility of work turned out to be something that all re-spondents are in favor of, and not perceived as something stressful / Denna kvalitativa studie behandlar konstruerandet och upprätthållandet av balans mellan ar-bete och privatliv samt hur flexibilitet i arbetslivet uppfattas. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och dessa har utförts på fem stora företag runt omkring Göteborg. Analysen och resultatet utgår från den fenomenografiska metodansatsen och slut-produkten blev fyra teman: Balans, Flexibilitet, Kombination familj och arbete samt Livslångt lärande med tillhörande underkategorier. Resultatet visar på att konstruerandet och upprätt-hållandet av balans mellan arbete och privatliv är någonting som är knutet till individerna och den nuvarande livssituationen. Två av de mest förekommande strategierna för att hålla en distinktion visade sig vara planering samt aktivera sig med annat för att flytta fokus bort från arbetet. Flexibilitet i arbetet visade sig på det stora hela vara någonting som alla respondenter ställer sig positiva till och inte uppfattar som någonting stressande

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga föräldrars allmänna upplevelse av sin arbetssituation och balans mellan arbete och privatliv samt om upplevelsen förändrats efter genomgången utbildning i personlig effektivitet ”Arbeta Smartare”. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka förbättringsmöjligheter och begränsningar respondenterna kunde identifiera för att möjliggöra ett föräldravänligt arbetsliv. Semistrukturerade intervjuer med sju respondenter med hemmavarande barn under 12 år, anställda på en stor statlig myndighet, analyserades enligt induktiv tematisk analys som genererade fyra huvudteman: Flexibilitet genom förtroende, Aspekter av betydelse för balans mellan arbete och privatliv, Förändringar efter utbildning ”Arbeta Smartare” och Möjliga förändringar och hinder med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att utbildningen bidragit till bättre arbetsstruktur, men att dess påverkan på balansen mellan arbete och privatliv upplevdes som liten. Gällande förbättringsmöjligheter och begränsningar framfördes önskemål om ökade planeringshänsyn, tydligare riktlinjer, bättre fördelning av ansvaret i hemmet och möjlighet till friskvård. / The purpose of this study was to examine female parents´ general experience of their work situation and work-life balance and whether the experience changed after undergoing training in personal efficiency "Work Smarter". A further aim was to investigate what opportunities of improvement and limitations the respondents could identify, in order to enable a parent-friendly working life. Semi-structured interviews with seven respondents, with children under 12 years of age living at home, employees of a large state agency, were analyzed according to inductive thematic analysis, which generated four main themes: Flexibility through trust, Aspects of importance for work-life balance, Changes after training ”Work Smarter” and Possible changes and obstacles, with associated subcategories. The results showed that the training had contributed to a better work structure, but that its impact on the balance between work and private life was perceived as small. With regard to improvement opportunities and limitations, requests were made for increased planning considerations, clearer guidelines, better division of responsibilities in the home and exercise possibility.  Title: Finding work-life balance. An interview study with working female parents.