Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur några programledare inom Kriminalvården beskriver arbetet med intagna för att minska risken för återfall hos dessa. Den metodologiska utgångpunkten i studien var hermeneutiken med en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer, där det ingick sex intervjupersoner. De sex intervjupersonerna arbetar som programledare inom Kriminalvårdens anstalter. Respondenterna beskrev vilka gynnande faktorer som finns i arbetet med återfall i brott som exempelvis att arbeta med de prokriminella attityderna för att minska risken och de hindrande faktorer som finns med att möta intagna som inte har en vilja till förändring. Det framkom i studien att bemötandet har en viktig roll i alliansen och relationen mellan programledaren och den intagne, men även komplexiteten som finns gällande hur de ska nå fram till vissa intagna framkom tydligt i studien. Studiens insamlade empiri analyserades utifrån Exit-teorin, där Exit-teorins bidrar med en möjligförklaring till den intagnes vilja till att lämna ett kriminellt liv. Slutsatsen i studien är att det är ett komplext jobb som Kriminalvården gör och det behövs stöd från samhället för att de intagna ska lyckas. De socialpedagogiska implikationerna fokuserar på de allianser och relationer som skapas, och att kunna bemöta den intagna där den befinner sig i stunden.

This study investigates what success factors does a Program need to have in order for it to succeed in the nuclear industry. The study is conducted at the Forsmark nuclear power plant in the municipality of Östhammar, where the company currently performs most of its maintenance, facility renewal, renewal portfolio and individual projects. Given that Forsmark´s project portfolio includes many diverse projects, there is an exploration of the possibility of incorporating projects with similar characteristics and common goal into a program. Programs are defined as a group of related projects that are managed in a coordinated manner to gain benefits and control that are not available by managing them individually. The purpose of the Program is not only to reduce the number of individual projects but also to unify them under a single steering group, program manager, projects manager, resources, finances, and a shared work plan. This is aimed at executing these projects more efficiently. Therefore, this research aims to examine the potential challenges and factors associated with managing a nuclear power project within a unified program. The study evaluates “Project” and “Program” to provide beneficial recommendations to both Forsmarks Kraftgrupp AB and the nuclear industry in Sweden on the optimal organization of their renewal protocols, throughout the continued lifespan of the facilities. There are valuable insights, experiences and perspectives that need to be emphasized to offer recommendations to Forsmark and the nuclear industry.  In this study, a qualitative research method was employed to gain deeper understanding of how Forsmark approaches individual projects and programs. The study included interviews with seven individuals, five of whom work within Forsmark, one from the Ringhals nuclear power plant, and one with extensive experience in project and program management. Secondary data for this study was collected from literature on project and program management, along with scientific articles that delve into the subject. The study emphasizes the importance of understanding the concept of program and program management, as well as the expectations, requirements and challenges associated with their implementation. Furthermore, it shows the significance of an understanding of portfolio management within the organization for better oversight of individual projects and programs. Additionally, the study emphasizes the importance of adopting one or more global recognized standards, such as PMI (Project Management Institute) and MSP (Managing Successful Programs).

Syftet med denna uppsats är att jämföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 år som intervjun har utvecklats är den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen är baserad på teorier om hur man uppnår en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken där den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att använda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, där vi har tagit fram frågor från teorierna och som vi sedan ställt till vårt material. Våra resultat visar att det finns många likheter i mäns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar även att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frågor och hur de agerar. De manliga programledarna ger intrycket av att de fortfarande är en del av den manliga dikotomin inom journalistiken. De visar tecken på typiska manliga egenskaper. Vår slutsats är att kvinnliga programledare strävar efter att motverka dikotomin inom journalistiken. De manliga programledarna arbetar fortfarande på samma sätt som de alltid har gjort. / The purpose of this essay is to compare the interviewing techniques of male and female TV- hosts in the morning show Gomorron Sverige. Since the 1830s the interview has developed into one of the most important tool in today’s journalism. This essay is based on theories that focus on how you achieve a successful interview using different techniques. In addition, theories on the influence of gender in journalism are discussed with an emphasis on the male and female dichotomy. We have chosen to use a qualitative method of interview analysis, where we have constructed questions based on the theories, which were thereafter posed to our material. Our results indicate that there are many similarities in male and female interview technique. The results also show that female TV-hosts gave the impression of being more powerful in the interviews through their choice of questions and their demeanor. The male TV-hosts gave the impression of still being a part of the male dimensions in journalism. They show signs of typical male qualities. We conclude that female TV-host aim to tear down the divide between the male and female dichotomy in journalism, whereas the male TV-hosts continue to work in the same way they always have.

Nöjesprogram har intresserat och fascinerat sina tittare så mycket att de fortsatt sändas på SVT under nästan exakt samma koncept under alla år. Programledaren har alltid en central roll i programmet och gästerna är dagsaktuella. Programledaren blir ofta väldigt folkkär och mycket populär. Från Lennart Hylands folkliga attityd till Annika Lantz’s smått virriga charm har programledarna lett oss genom åren. Genom att studera rollteorier undersöker vi om det är programledarens karisma och utstrålning som fått oss tittare att bänka oss i TV-soffan under alla dessa år, eller om är det SVT:s nöjesprogramskoncept som underhåller oss. Den här uppsatsen behandlar SVT:s programledares roller i genren nöjesprogram, från 1980-talet fram till nutid. Analysen sker på tre olika program och deras programledare: Lennart Hyland från Hylands Hörna, Ingvar Oldsberg från Oldsberg för Närvarande och Annika Lantz från I afton Lantz. En diskussion om huruvida nöjesprogrammens innehåll och utseende har förändrats förs i uppsatsen samt en analys av programledarnas roll i programmen och deras personliga betydelse för programmet. Syftet med undersökningen är att studera hur programledarrollen i olika så kallade nöjesprogram på SVT har förändrats under årtiondena. Målet är att se om man kan urskilja någon förändring eller kontinuitet i programledarrollen och programkonceptet.

Kriminalitet är ett stort problem för samhället och dess invånare, eftersom det stör den allmänna ordningen och inskränker medborgarnas säkerhet. Kriminalvårdens arbete ska därför vara brottsförebyggande, öka människors trygghet och bidra till ett tryggare samhälle. Kriminalvårdens viktiga samhällsuppdrag är att säkerställa att straff blir verkställda, samt även arbeta för att förebygga brottslighet i samhället. Kriminalvården erbjuder behandlingsprogram som främst riktas mot allmän kriminalitet, vålds-och sexualbrott, relationsbrott, samt drog- och alkoholmissbruk. Studiens syfte är att undersöka hur programledare inom Kriminalvården upplever att behandlingsprogrammet PULS (Problemlösning, Umgänge, Livsmål och Självkontroll) fungerar brottsförebyggande, med fokus på resultat, förutsättningar och utmaningar i genomförandet av programmet. Datamaterialet samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer. Analysen av datamaterialet har sedan gjorts genom tematisk analys där datamaterialet systematiskt har behandlats och delats in i teman. Resultatet visar att programledarnas förväntade resultat av behandlingsprogrammet är att de berörda deltagarna ska använda de verktyg som erbjuds för att kontrollera sitt beteende och undvika att hamna i situationer som uppmanar till våld eller hot. En förutsättning för att det ska ske är samspelet mellan programledaren och deltagare. Resultatet visar att den främsta utmaningen i genomförandet av programmet är deltagarnas programstörande beteende. / Crime is a major problem for society and its inhabitants, as it disrupts public order and restricts the security of citizens. The Prison and Probation Service's work must therefore be crime prevention, increase people's security and contribute to a safer society. The Prison and Probation Service's important social mission is to ensure that punishments are enforced, but also to work to prevent crime in society. The Swedish Prison and Probation Service offers treatment programs that are primarily aimed at general crime, violent and sexual crimes, relationship crimes, as well as drug and alcohol abuse. The purpose of the study is to investigate how program leaders within the Swedish Prison and Probation Service experience that the treatment program PULS (Problem solving, Socializing, Life goals and Self-control) functions as crime prevention, with a focus on results, conditions, and challenges in the implementation of the program. The data material was collected through 11 semi-structured interviews. The analysis of the data material has then been done through thematic analysis where the data material has been systematically processed and divided into themes. The results show that the presenters' expected results of the treatment program are that the affected clients should use the tools offered to control their behavior and avoid ending up in situations that call for violence or threats. A prerequisite for this to happen is the interaction between the host and the client. The results show that the main challenge in the implementation of the program is the clients' disruptive behavior. / <p>2021-01-14</p>

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.

<p>Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, <em>Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, </em>kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.</p>

No description available.

No description available.