Syftet med föreliggande undersökning är att beskriva samt jämföra på vilket sätt projektledare och ScrumMasters ser på intragruppkonflikter utifrån det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag. Det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag är (1) intragruppkonflikter kan inverka positivt (såväl som negativt) på en grupps prestation samt (2) det finns situationer då intragruppkonflikter bör uppmuntras. I studien tillämpas en metodtriangulering i form av sex kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkät som har besvarats av nitton respondenter. Resultatet analyseras dels genomen deduktiv riktad innehållsanalys samt dels genom en induktiv konventionell innehållsanalys. Undersökningens resultat visar att majoriteten av undersökningens respondenter, såväl projektledare som ScrumMasters, uppvisar en tilltro till att uppgiftskonflikter kan inverka positivt på en projektgrupps prestation, främst gällande frågor som berör sådant som lösningsförslag och tolkningar samt i mindre utsträckning gällande målet med en specifik uppgift. Tilltron till processkonflikters positiva inverkan på en projektgrupps prestation varierar bland undersökningens respondenter. De respondenter som arbetar agilt vittnar dock om ett arbetssätt som i större utsträckning understödjer processkonflikter i jämförelse med ett mer traditionellt färgat arbetssätt. Tilltron till att relationskonflikter kan inverka positivt på enprojektgrupps prestation är låg bland undersökningens projektledare och ScrumMasters, vilket blir särskilt tydligt i samtal med undersökningens intervjurespondenter. Majoriteten av undersökningens respondenter anger att de vid något tillfälle har uppmuntrat intragruppkonflikter. De konfliktstimulerande tekniker som framkommer i föreliggande studie kategoriseras enligt följande (1) acceptanshöjande insatser (2) synliggörande (3) djävulensadvokat samt (4) agila verktyg. Agila verktyg delas i sin tur in i följande kategorier (a) retrospektiv (b) självorganiserade team (c) stå-upp-möte samt (d) Planning Poker. Medan undersökningens projektledare beskriver konfliktstimulerande tekniker som faller utanför traditionella projektledningsmetoder beskriver undersökningens ScrumMasters framförallt tekniker som utgör en del av agila projektledningsmetoder. Med andra ord tycks det agila - i större utsträckning än det traditionella - arbetssättet understödja olika typer av intragruppkonflikter. Undersökningens resultat ger dock ingen heltäckande bild över vilka konfliktstimulerande tekniker som har använts till vilken typ av intragruppkonflikt.

Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras på ett bra sätt inom givna tidsramar krävs en väl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus på sociala och personliga egenskaper, för att uppnå en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare på företag av varierande storlek i branschen. Resultatet visar att sociala och personliga egenskaper anses viktiga för att uppnå en effektiv projektgrupp. Exempel på viktiga egenskaper är: öppen, lyhörd, initiativrik, ärlig och att man ser till helheten i projektet. Konflikter anses påverka möjligheten att uppnå en effektiv projektgrupp i hög grad och konflikterna anses ofta bero på sociala eller personliga egenskaper. De intervjuade var något oense om huruvida konflikter bör undvikas eller ej

In this essay we have investigated how team building can make a project group more effective towards reaching the goals of the project. With this question at issue we have interviewed a couple of project managers in the event industry that we believed was well suited for this research. The purpose of this essay has been to view if team building is used in practice and if so is used with the purpose to make the project groups work more efficient. To reach our purpose we chose to use a qualitative method with a cross-sectional design and semi-structured interviews.In the theoretical reference frame there is one chapter about the project manager's influence on the project group, definition of team building, definition of the project group and how a team is created, the groups different stages and pros and risks with having a friendly work relationship. Among other things we used the FIRO-model that presents which different phases a group goes through.The study came to the conclusion that team building can make a project more efficient by having a project manager that is enthusiastic. Team building can also enhance the chemistry within the project group and help the group to get to know each other in a simple way. For example having lunch together or that the company organizes kick-offs before the project goes into intense periods. The study also came to the conclusion that it is good for the group to get to know one another as long as they stay professional in their work role. It is important that the project group is not afraid to speak their minds to help the project grow.This paper is written in Swedish. / Denna uppsats undersöker hur teambuilding kan effektivisera en projektgrupp mot att nå de uppsatta målen i projektet. Med denna frågeställning som grund har vi intervjuat ett flertal projektledare i eventbranschen som vi ansett passat in i vår studie. Syftet med studien har varit att se om teambuilding används i praktiken och om det i så fall används med syfte att effektivisera projektgruppens arbete. För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med tvärsnittsdesign och semistrukturerade intervjuer.I den teoretiska referensramen har vi med avsnitt om projektledarens påverkan på projektgruppen, definition av teambuilding och projektgruppen, hur ett team skapas, gruppens olika faser samt fördelar och risker med att ha en vänskaplig arbetsrelation. Vi använde bland annat FIRO-modellen som visar på vilka faser en grupp genomgår.Studien resulterade i att vi funnit att teambuilding kan effektivisera projekt genom att ha en projektledare som är entusiasmerande. Teambuilding kan också hjälpa till att skapa personkemi inom gruppen och hjälpa gruppen att lära känna varandra genom ett så enkelt sätt som att äta lunch tillsammans eller att företaget anordnar kick-offer innan intensiva perioder i projektet. Det som studien kommit fram till är att det är till projektets fördel att gruppen lär känna varandra så länge de håller sig professionella och fortfarande inte är rädda för att ge varandra konstruktiv kritik som får projektet att växa.

Det har funnits problem med systemutvecklingsprojekt som använder agila utvecklingsmetoder, vilka har misslyckats genom att exempelvis bli försenade och senare komma att kräva dyrt underhållsarbete. Scrum är en agil systemutvecklingsmetod som är den mest använda på marknaden. För att organisationer ska lösa problem med det mänskliga arbetet i grupp, hur de ska arbeta och vilka regler de ska ha, behöver de anpassa sig och förstå hur de ska tillämpa Scrum-ramverket, för att bli mer smidiga och stabila som de strävar efter med Scrum-metoden. Det finns oerhört många utmaningar med Scrum-metoden och därför behöver framgångsfaktorer identifieras för Scrum-användandet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera framgångsfaktorer för användning av Scrum inom Scrum-team i ett konsultföretag. I kandidatuppsatsen tillämpades fallstudiemetoden, eftersom relationer undersöks i uppsatsstudien och metoden är lämplig för det. Fallföretaget är konsultföretaget ÅF som arbetar med Scrum för systemutveckling. Uppsatsstudien genomfördes med stöd av ett sonderande samtal, semi-strukturerade intervjuer och en ostrukturerad observation med Scrum-projektmedlemmar på ÅF. Slutsatserna av uppsatsstudien är att det finns flera viktiga framgångsfaktorer för ett lyckat användande av Scrum. De viktigaste visade sig vara Engagemanget, som måste vara högt hos både individerna i Scrum-teamet, ledningen och kund för att Scrum-arbetet ska bli bra. Samarbetet måste fungera inom Scrum-teamet och med kunden. Även Kommunikationen behöver fungera bra, genom ansikte mot ansikte och olika kommunikationskanaler. Ytterligare en framgångsfaktor som identifierades är Förändringsbenägenhet, att individerna i Scrum-team ska vara öppna för förändring och kunna anpassa sitt arbete efter situationen, samt vara en lagspelare.

IT-projekt bedrivs åt organisationer som har beställt det och förväntar sig ett lyckat utfall. Mendet händer att IT-projekt misslyckas. Vad som orsakar att ett IT-projekt misslyckas beror påprojektets karaktär. Majoriteten av de projekt som klassats misslyckat berör stora IT-projekt.Studier genomförs kring misslyckade stora IT-projekt eftersom stora misslyckade IT-projektslutar oftast med en kostsam nota. Däremot finns inte många studier rörande små IT-projekt.Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra små misslyckade IT-projekt för att komma fram tillvad som har orsakat att respektive IT-projekt fått ett misslyckat utfall. I denna uppsats har treundersökningsfrågor besvarats: U1 Vilken eller vilka orsaker bidrog till att var och en av defyra små IT-projekten misslyckats? U2: Finns det gemensamma orsaker mellan de fyra småIT-projekten som har misslyckats? U3: Hur kunde respektive IT-projekt fått ett mer lyckatutfall?Datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer där författaren har intervjuat fyrarespondenter.Följande faktorer kan ha orsakat att de fyra små IT-projekten fick ett misslyckat utfall. Bristeri projektgrupp, användarmedverkan, projektplan, krav och projektledare har haft påverkan påde fyra IT-projekten. Projekt B har orsakats av projektplan, projektledare, krav, projektgruppsamt användarmedverkan. Projekt A har orsakats av faktorn projektplan. Projekt C harmisslyckats på grund av krav. Projekt D har misslyckats på grund av projektplan. Detframkommer att faktorn krav är en gemensam orsak som går att identifiera både i stora och småIT-projekt.

Pandemin har forcerat organisatoriska förändringar och flyttat delar av organisationen från kontoret till projektmedlemmars hem. Projektgrupper är till sin natur beroende av att samarbeta med övriga projektmedlemmar. Rekommendationen om att arbeta hemifrån kan därav hänföras till ytterligare utmaningar för projektmedlemmar samt ge upphov till nya möjligheter. Studiens syfte har varit att undersöka hur projektmedlemmar upplever omställningen från kontorsarbete till distansarbete. Detta undersöks genom en kvalitativ metod kopplat till projektmedlemmars upplevelse av motivation, kommunikation och samarbete. Via semistrukturerade intervjuer kommer studien fram till att projektmedlemmar har upplevt en skillnad i motivation, kommunikation och samarbete till följd av distansarbete men att den stora skillnad är hur projektmedlemmar motiveras, kommunicerar och samarbetar under pandemins distansarbete jämfört med innan. Studien visar att distansarbete tenderar att öka upplevd produktivitet samtidigt som fysisk interaktion blir lidande. Studien kommer således fram till att en balans mellan kontorsarbete och distansarbete är önskvärt för att möta framtidens krav. / The pandemic has forced organizational changes. Project groups are by nature dependent on working closely with other project members. The recommendations for working from home during the Covid-19 pandemic can therefore be attributed to further challenges for project members and encourage new opportunities. The purpose of the study has been to investigate how project members experience the transition from office work to telework. This is investigated through qualitative research linked to project members' experience of motivation, communication and collaboration. Through semi-structured interviews, the study concluded that project members have experienced a difference in motivation, communication and collaboration as a result of teleworking due to the adoption of new ways of working. The study shows that teleworking tends to increase perceived productivity in projects while physical interaction suffers. Concluded in the study is that a balance between office work and telework is desirable to meet future demands.

This thesis is a report concerning the practical aspects on exhibition techniques. During an internship at the National History Museum in Stockholm I participated in the work with their new, temporary exhibition Gränslöst - en global utställning på Historiska museet [Boundless - a global voyage of discovery at the National Historical Museum]. I was part of a small project team of museum staff. The purpose of this exhibition was to show how cultures have met and influenced each other throughout history. The National Historical Museum has in its collections and exhibitions several examples of objects that has been imported from or inspired by other cultural areas. The primary goal was to give the visitors a new perspective, to show that these “Swedish” objects have a long history of trading and cultural exchange. Additionally, Gränslöst is an attempt to draw the visitors into the permanent exhibitions; it is not an independent production and shares some characteristics with so- called “Hot spot” exhibitions. My ambition is to describe the planning, implementation and delivery of the exhibition and highlight problems and solutions that arise during that process.

Agila metoder används främst inom IT-sektorn och syftet med dessa metoder är att uppnå en ökad effektivitet och produktivitet. Metoderna främjar ett närmare samarbete mellan projektgrupper och kund. En ökad involvering av kund inom utveckling resulterar i kontinuerlig återkoppling på resultat och projektgrupper kan enklare försäkra sig om projektet håller sig inom ramen för att nå slutmålet med produkten. Metoderna bidrar även till en ökad flexibilitet och hantering av krav och förändringar som tillkommer under projektets gång. Teorin bakom agila metoder är tydlig, dock saknas studier som visar huruvida teorin stämmer överens med agila metoders användning i praktiken. Denna kandidatuppsats ämnar studera skillnaden mellan dessa. Studien baseras på en kvalitativ undersökning och ett omvänt deduktivt angreppssätt. Tre respondenter med olika yrkesroller inom systemutveckling har deltagit i studien för att ge ett bredare perspektiv. Resultatet visar en överenstämmelse mellan teori och praktik. Teorin beskriver utförligt hur en agil metod bör användas, vilka komponenter och roller som bör inkluderas för att nå ett tillfredställande resultat. Praktiken visar att verksamheter komponerar ihop egna metoder mer anpassade efter verksamheten och dess arbetsuppgifter. Verksamheter utgår från synsättet att ingen enskild metod är prefekt. Slutsatsen baserad på resultatet styrker praktiken, verksamheter undviker den begränsningen som medföljer genom att enbart nyttja en metod. Verksamheter som tidigare inte arbetat agilt inleder med att implementera en metod för att erhålla kunskaper kring hur arbetet bör utföras för att nå ett mer agilt tillstånd och vid ett senare skede utveckla dessa metoder för att anpassa dessa efter verksamheten. / Agile methods are most commonly used within system development and allow increased efficiency and productivity. Agile methods promote close collaboration between project groups and customers. Increased involvement of customers in the development process results in continuous feedback on the results, hence, project groups can more easily ensure that project requirements are met. Further, agile methods contribute to increased flexibility and management of requirements and changes that will occur during the project. The theory behind agile methods is clear, however, there are no studies that show whether the theory is consistent with the use of agile methods in practice. This thesis aims to study the difference between theoretical guidelines and the practical use. The study is based on a qualitative and deductive approach. Three respondents with two different professional roles in system development participated in the study to provide a broad perspective. The theory describes in detail how an agile method should be used, what components and roles should be included to yield positive outcome. The practice shows that companies compose their own methods more adapted to the business, based on the view that no single method is perfect. However, companies that have not previously worked agile began to implement a single method for gaining knowledge about how to most efficiently achieve a more agile state and later develop these methods to adapt the to the specific business. These results suggest a consistency between theory and practice. The conclusion based on the results reinforces the practical view, businesses avoid the constraint that comes with using only a single method.

Affärssystem har blivit ett betydelsefullt verktyg för verksamheter som vill upprätthålla konkurrenskraft på marknaden. Affärssystem som stöd gör det möjligt att digitalisera och automatisera affärsprocesser, vilket ger utrymme att fokusera på mer ändamålsenliga processer och skapa tillväxt. Trots betydande investering i form av tid och pengar, är det ett utbrett problem att affärssystemet inte genererar de långsiktiga affärsnyttorna som förväntas. En vanlig missuppfattning är att affärssystemsprojektet är avslutat efter implementationen är slutförd. I själva verket är det är först när affärssystemet används i sin rätta miljö som dess brister går att identifiera, vilket gör förvaltningsarbetet mycket viktigt för att motverka lägre matchningsgrad mellan affärssystem och affärsprocesser. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer under post-implementeringsfasen i ett affärssystemsprojekt för att uppnå långsiktiga affärsnyttor genom användandet av ett affärssystem ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv i en mellanprojektsrelation. I denna studie har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie genomförts. Baserat på litteraturstudien har en analysmodell utformats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in primära empiriska data. Vissa semistrukturerade intervjuer har varit personliga och vissa utförts via Teams. Fyra intervjuer med projektmedlemmar har genomförts, tre med företrädare från fallföretaget Two och en med företrädare från kundföretaget Grandpa. Studiens viktigaste slutsatser är; att systemimplementatörens projektgrupp har kompetensbredd, särskilt i form av teknisk kunskap och verksamhetskunskap. Att kommunikationen inom dyaden är ändamålsenlig, vilket är viktigt för att skapa förståelsemellan varandra. Dessutom är det viktigt att kundens projektgrupp arbetar med de interna affärsprocesserna: dels för att förbättra de processer som inte fungerar, dels för att uppnå en högre förståelse för vilka behov som finns och dels för att optimera passformen till affärssystemet. Slutligen är det viktigt att det finns utbildade superanvändare som stöttar och sprider kunskap till användarna av affärssystemet. Kunskapsbidraget från denna studie är två indikatorer som adderats i den modifierade analysmodellen, vilka är Grad av stöd från superanvändare och Ökad kontroll.