Den ökade digitaliseringen och den ständiga utvecklingen i omvärlden idag har bidragit till att företag och organisationer måste tillämpa passande organisationsformer för att förmå möta denna utveckling. Då projekt som arbetsform har som syfte att genomföra förändring eller förnyelse, har projekt blivit en allt vanligare tillämpad arbetsform. Den forskning som finns i dagsläget om projektledning är relativt övergripande och "allmän", och tar ingen direkt hänsyn till i vilken bransch projektet verkar i eller om projektet är internt eller externt. Denna studie, som är av kvalitativt slag, har således till avsikt att utforska framgångsfaktorer och utmaningar projektledare står inför inom två mer specifika branscher; banksektorn och IT-konsultbolag. Studiens syfte är att genomföra en jämförande fallstudie om en bankorganisation som arbetar i interna projekt och ett IT-konsultbolag som arbetar i externa projekt, där dessa framgångsfaktorer och utmaningar har utforskats och jämförts mot varandra, liksom mot redan befintlig teori. Det empiriska materialet har samlats in genom delvis strukturerade djupintervjuer med totalt sex projektledare, tre från respektive organisation. Resultatet har sedan analyserats och jämförts mot varandra, samt mot teori som har försökt bistå en förklaring till och förståelse för olika mönster i det empiriska materialet. Studiens resultat pekar på att det finns vissa skillnader, men även likheter,om utmaningar och framgångsfaktorer inom ramen för projektledning i de två valda branschernas natur, även i fråga om interna och externa projekt. Regelbunden och tydlig kommunikation alla parter emellan i ett projekt ses som en grundpelare för framgångsrik projektledning utifrån studiens resultat, och på samma sätt påvisades en framträdande utmaning om att få deltagarna att arbeta mot samma mål. En viktig skillnad om projektledning i interna och externa projekt som påvisats utifrån studiens resultat är att projektledaren har friare tyglar i interna projekt, där faktorer som tid och budget inte är lika strikta eller viktiga att förhålla sig till, utan kundens efterfråga är viktigare.

På marknaden idag sätts det allt större krav på att företag ska kunna leverera unika produkter med hög kvalité för vara så attraktiva på marknaden som möjligt. Det har därför blivit allt mer vanligt inom industrier att man delar av sin standard produktion till projektbaserad produktion för att lösa specifika uppgifter. De företag som har många projekt samtidigt är oftast utformad som en multi-projektorganisation. Det karakteristiska draget för en multi-projektorganisation är att fler projekt bedrivs parallellt av samma personal. Fördelen med detta arbetssätt är att företag kan använda de mänskliga resurserna på ett effektivt sätt, då kunskap kan överföras mellan de olika projekten. Projektledarnas roll i företaget blir då allt viktigare samt en effektiv projektstyrning och projektkoordination. I en multi-projektorganisation så kan störningar i ett projekt påverka de övriga projekten. Det är därför viktigt med en jämn fördelning av arbetet och beläggning för projektledarna, inte bara för projektets resultat utan även för arbetsmiljön så att inte det skapas onödig stress eller ovisshet. Projektkoordinatorns roll i organisationen blir då att koordinera projektledarna så deras arbetsmiljö blir hållbar. Att arbeta i en multi-projektmiljö förväntas att öka i framtiden men det finns lite studier inom detta område. Speciellt hur man undviker problemen och vilka förutsättningar som är viktiga för att bedriva en hälsosam och effektiv projektkoordinering. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga vid projektkoordinering och föreslå hjälpmedel för projektkoordinatorns dagliga arbete. Detta sker genom att undersöka projektkoordinering i ett fallföretag och få en förståelse för deras arbetssätt och metoder. Resultatet används för att utveckla och säkerställa en bra och hållbar arbetsmiljö för de anställda samt höja effektiviteten för projektorganisationen. Datainsamling har skett genom en kvalitativ fallstudie på Holtab AB. Den har gjorts genom intervjuer och observationer samt studier av dokument. Samtidigt gjordes en kvantitativ datainsamling för att ta reda på vilka problem som generellt förekommer på företag där projektledarna arbetar med flera projekt samtidigt. Detta gjordes genom enkäter via mail. Det har blivit tydligt under studien att företag som arbetar i bygg- eller tillverkningsindustrin har speciellt svårt att planera framtiden då projekten måste startas direkt och leveranstiderna är korta. Ett problem som Holtab´s organisation har i dagsläget är att de inte har en korrekt överblick på projektledarnas beläggning. Holtab är just nu i en fas där deras projektorganisation växter och det har anställts fler projektledare under de senaste åren, vilket har gjort att projektchefens roll som projektkoordinator har blivit allt mer nödvändig. Tillsammans med Holtabs projektchef och projektledarna så skapades en kravspecifikation för ett verktyg. Verktyget fick namnet PCAO (Projekt Coordination And Overview) och hade som mål att hjälpa projektorganisationens dagliga arbete och vara ett stöd till projektkoordineringen. PCAO ger projektkoordinatorn möjlighet att få en överblick över hur projektledarnas tid är fördelade i nuläget och i framtiden. Detta ger en möjlighet att kunna se framtida kritiska moment då projektorganisationen är överbelastade under en period. Genom en bra överblick av projektorganisationen så kan fördelningen av projekt hanteras smidigare, vilket gör att det blir lättare att se till att det blir en jämnare arbetsfördelning. Detta resulterar att projektkoordinatorn kan ge projektledarna en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för att kunna göra ett så bra och effektivt arbete som möjligt.

Project organizations are an increasingly common form of organization which are described to have advantages such as being flexible and adaptive, but nevertheless face challenges when it comes to work with quality improvement within such organizations. Studies reveal that there is a need for more knowledge about which barriers may occur towards quality improvement within project organizations and it is also viewed that there is a need to find out how to overcome these barriers. Therefore, the purpose of this study is to discover success factors for effective quality improvement in project organizations. The aim of this study is thus to contribute with recommendations on how project organizations can develop their work with improvement regarding quality.  To achieve this, it has also been important to identify barriers within project organizations. A literature study, case study and document review have been conducted to perceive both barriers and opportunities. An in-depth case study has been carried out in a project organization, which includes semi-structured interviews and document analysis. In addition to the literature and to broaden the understanding of how project organizations can work with improvements, a small study with unstructured interviews has been conducted in a company. The result of this study shows that significant barriers to improvement in project organizations is an insufficient transfer of knowledge and learning. The lack of systematic and standardized working methods is also considered to be an obstacle to improvement. To evolve quality improvement within a project organization, six areas of opportunities have been detected. These are: systematic processes and routines, IT systems, transfer of knowledge and interaction, leadership, culture, and time. These can be described as success factors when it comes to evolve quality improvement in project organization. The success factors that have been detected all have an impact on quality improvements and are interconnected and can together contribute to efficient quality improvement within project organizations.  This study contributes to some aspects that previous research has not brought attention to, such as how the lack of systematic working methods can affect interaction in the projects. Furthermore, this study shows that to ensure the transfer of knowledge, it is important to make sure that the documentation from projects come to use for other projects within the organization. This study confirms previous research that shows that time is a success factor, but the result of this study indicate that it is a matter about priorities. Several improvement measures are presented in the study, and these should be considered in order to achieve quality improvements. Quality Improvement is a central part of ISO 9001. The study can therefore help to illustrate what project organizations should focus on when introducing ISO 9001 to achieve quality improvements. / Projektorganisationer betraktas idag som en allt vanligare organisationsform. Projekt som organisationsform anses innebära fördelar som flexibilitet och adaptivitet men innebär även utmaningar när det kommer till förbättringsarbete. Det finns studier som påvisar ett kunskapsbehov om vilka hinder för förbättringsarbete som kan föreligga i projektorganisationer och vad som krävs för att dessa ska överbyggas. Syftet med studien har därför varit att finna framgångsfaktorer för ett verkningsfullt förbättringsarbete i projektorganisationer och ge förslag på hur projektorganisationer kan utveckla sitt förbättringsarbete gällande kvalitet.  För att åstadkomma detta har det även varit väsentligt att identifiera vilka hinder som kan föreligga. För att genomföra det har litteraturstudie, fallstudie och dokumentgranskning genomförts. En djupgående fallstudie har utförts av en projektorganisation vilket innefattar semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. För att ytterligare komplettera litteraturen och vidga förståelsen för hur projektorganisationer kan arbeta med förbättringar, har en studie med en ostrukturerad intervju utförts i ett företag.  Resultatet visar att hinder som kan finnas i projektorganisationer är brister när det kommer till kunskapsöverföring och inlärning. Avsaknaden av systematiska och standardiserade arbetssätt anses likaså vara hinder för förbättring. För att utveckla ett förbättringsarbete i en projektorganisation har sex områden gällande möjligheter identifierats. Dessa är: systematiska processer och rutiner, IT-system, kunskapsöverföring och samverkan, ledarskap, kultur och tid. Dessa kan beskrivas som framgångsfaktorer för ett verkningsfullt förbättringsarbete. Samtliga framgångsfaktorer är sammanlänkande och kan tillsammans bidra till ett verkningsfullt förbättringsarbete inom projektorganisationer.  Studien bidrar med en del aspekter som tidigare forskning inte lyft såsom att bristande systematik kan påverka samverkan i projekten. Studien visar även att det är högst relevant att säkerställa vidare användning av dokumentation från projekt för att främja kunskapsöverföring. Denna studie styrker tidigare forskning som visar att tid är en framgångsfaktor men resultatet visar även att det handlar om prioriteringar. Ett flertal förbättringsåtgärder presenteras i denna studie och dessa bör projektorganisationer ta i beaktan för att uppnå förbättringar. Förbättringsarbete är en central del av ISO 9001. Studien kan därav bidra till att åskådliggöra vad projektorganisationer bör fokusera på vid införandet av ISO 9001 för att uppnå förbättringar.

In der Arbeit wird ein Erklärungs- und Gestaltungskonzept für die Wissenskoordination in Projekten zur Einführung und Anpassung von Enterprise Systems (ES-Projekten) entwickelt. Das Modell Lebensfähiger Systeme von Stafford Beer wird zur Verortung, Strukturierung und Gestaltung von Lern- bzw. Wissenseinheiten im Diskursbereich ‚ES-Projekte’ angewendet. Es wird ein Vorschlag unterbreitet, wie ein Enterprise System und ein entsprechendes ES-Projekt auf die Lebensfähigkeit begründenden Systemstrukturen eines Anwendungsunternehmens auszurichten ist. Es wird zudem ein Vorschlag unterbreitet, wie der entsprechende Prozess des integrierten Lernens und Veränderns eines lebensfähigkeitsorientierten ES-Projektes durch ein Software-Tool unterstützt werden kann. / The thesis presents an explanation and design concept for the knowledge co-ordination process in Enterprise System Projects. The Viable System Model of Stafford Beer is used for the detection, structuring and organization of learning and knowledge units within complex Enterprise System Projects. A proposal is made, as to how Enterprise Systems and appropriate Enterprise System Projects are to be aligned to viable system structures of a company. Furthermore a proposal is made, as to how the appropriate process of integrated learning and change in viability-oriented Enterprise System Projects can be supported by a Software-Tool.

Understanding how innovation and renewal occurs in an industry is important for how to manage technical development for individual companies. It is also important for creating a beneficial industrial context for renewal, from both a political and an industrial perspective, in which new solutions can arise and spread through the involvement of several actors of the industry. How innovation and renewal occurs in the construction industry in Sweden is however viewed differently. One challenge that has been pointed to is that most of the work performed in the construction industry is organized in projects, which in turn should affect how innovation and renewal can be achieved.   The aim of this thesis is to provide an understanding of how the project organizing in the industry affects innovation and renewal. This is executed through a case study of the construction of Skandionkliniken, a proton therapy clinic, and by using an industrial network theory that challenges the traditional view of how innovation is achieved. One important understanding drawn from this study is that renewal is created in the interface between companies and their resources. The kinds of innovation and renewal that can take place in the projects highly rely on technical interdependencies and organizational features of the involved actors. Three conclusions are drawn from this study; firstly, innovation and renewal in the construction industry occurs gradually across projects, secondly, the type of innovation that occurs is not what is expected from a traditional point of view, and thirdly, therefore it is not necessarily obvious when or how it takes place, which has implications both for policy and company management.

Bakgrund: Kommuner har tidigare varit i en förvaltningsfas där de fokuserat på att förvalta samhället och de byggnader som finns. I och med att kommuner har ökat sina investeringar markant de senaste åren indikerar det på att kommuner befinner sig i en ny fas, vilket är samhällsbyggnadsfasen. I den nya fasen handlar kommunernas verksamhet om att förbättra samhället med nya investeringar samt rusta upp de befintliga byggnaderna för att öka kvalitén för medborgarna. De flesta byggnationerna sker i projektform där flera olika förvaltningar och nämnder i kommunen är involverade. Förvaltningar och nämnder har ofta olika intressen och motivationer vilket gör att gränser behöver dras för att precisera projektets innebörd. Med ökade investeringar ökar också risken hos kommunen och gränsproblematiken är en viktig faktor för att lyckas med projektet. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse kring kommunala samhällsbyggnadsprojekt gällande de strukturella och konceptuella gränserna. Vidare syftar studien mer specifikt att bidra med förståelse för nämnda gränser vid etableringsfasen av ett kommunalt samverkansprojekt. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie av ett kommunalt samhällsbyggnadsprojekt. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudie och observation. Den har en övergripande abduktiv forskningsansats och utgår således från teori och empiri. Slutsats: Studien visar att kommunen använder sig av direktiv och riktlinjer i projekt som skapar gränser för projektgruppen. De upplevs porösa och oklara då projektgruppen inte vet vad som förväntas av dem. Därmed behövs det en tydlig ansvarsfördelning inom projektorganisationen eftersom kommunen är ovana att arbeta i stora investeringsprojekt. / Background: For a long time, municipalities have been in an administration phase where the focus have been to administrate the community and existing buildings. Since municipalities in recent years have increased their investments it indicates that municipalities are in a new phase, which is the phase of social structure. The municipality’s work in the new phase is to improve the community with new investments and improve the existing buildings in order to increase quality for the citizens. The municipality’s work is done in projects where several departments are involved. The departments have often different interests and motivations which means that boundaries are required to define the meaning of the project. Increased investment results in higher risk for the municipality and therefore boundaries are an important factor for the project to succeed. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of boundaries in a municipally social structure projects. Furthermore, the aim is to increase the understanding of boundaries in the establishment phase of a collaboration project. Methodology: This is a qualitative case study of a municipal social structure project. The study is based on semi structured interviews, document studies and an observation. The thesis has an abductive approach. Conclusion: The thesis shows that municipally use directions and guidelines, which creates boundaries for the project organization. However, the boundaries are vague and the project organization do not know what is expected of them. Therefore, it is important with a distinct responsibility distribution within the project organization because of municipality's unfamiliarity to work in large investment projects.

In der Arbeit wird ein Erklärungs- und Gestaltungskonzept für die Wissenskoordination in Projekten zur Einführung und Anpassung von Enterprise Systems (ES-Projekten) entwickelt. Das Modell Lebensfähiger Systeme von Stafford Beer wird zur Verortung, Strukturierung und Gestaltung von Lern- bzw. Wissenseinheiten im Diskursbereich ‚ES-Projekte’ angewendet. Es wird ein Vorschlag unterbreitet, wie ein Enterprise System und ein entsprechendes ES-Projekt auf die Lebensfähigkeit begründenden Systemstrukturen eines Anwendungsunternehmens auszurichten ist. Es wird zudem ein Vorschlag unterbreitet, wie der entsprechende Prozess des integrierten Lernens und Veränderns eines lebensfähigkeitsorientierten ES-Projektes durch ein Software-Tool unterstützt werden kann. / The thesis presents an explanation and design concept for the knowledge co-ordination process in Enterprise System Projects. The Viable System Model of Stafford Beer is used for the detection, structuring and organization of learning and knowledge units within complex Enterprise System Projects. A proposal is made, as to how Enterprise Systems and appropriate Enterprise System Projects are to be aligned to viable system structures of a company. Furthermore a proposal is made, as to how the appropriate process of integrated learning and change in viability-oriented Enterprise System Projects can be supported by a Software-Tool.

No description available.

Det drivs många utvecklingsprojekt inom offentlig sektor, men det saknas kunskap om hur dessa projekt kan bidra till ett hållbart utvecklingsarbete. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur resultat och kunskap från utvecklingsprojekt kan integreras i den ordinarie verksamheten i offentliga organisationer och bidra till långsiktiga effekter, som har ett värde för brukarna, organisationen och de anställda. I forskningen saknas en etablerad begreppsapparat för att studera hållbar utveckling i organisationer. En utmaning har därför varit att identifiera och analysera tidigare forskning, för att därigenom definiera begreppet hållbart utvecklingsarbete och viktiga förutsättningar för ett sådant arbete. Den teoretiska referensramen baseras på ett institutionellt perspektiv: nyinstitutionell organisationsteori kombineras med Giddens struktureringsteori och sociologisk professionsteori, som synliggör spänningar mellan konkurrerande styrformer som byråkrati, marknad och professionalism. Avhandlingen utgår från en interaktiv forskningsansats och består av två empiriska delar: en  kvantitativ enkätstudie som inkluderar 348 utvecklingsprojekt inom vård och omsorg samt en kvalitativ flerfallstudie av fyra utvecklingsprojekt. Studierna visar att olika faktorer främjade projekten på kort och lång sikt. Tydliga projektmål, styrning och kompetent projektledning hade betydelse för de kortsiktiga projektresultaten, men mycket begränsat påverkan på den långsiktiga hållbarheten. Istället var det ett aktivt ägarskap, och andra faktorer kopplade till ledningen i mottagarorganisationerna, som tydligast främjade ett hållbart utvecklingsarbete. Studierna visar även hur konflikter och motstånd i projekten påverkade förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. Det gällde konflikter mellan olika yrkesgrupper, mellan ledning och professionella samt mellan byråkratiska och professionella styrformer. En slutsats är att en analysmodell för hållbart utvecklingsarbete behöver komplettera ett organisatoriskt och institutionellt perspektiv med ett professionsperspektiv. / There are many development projects in the public sector, but there is a lack of knowledge about how these projects can be made sustainable. The aim of the thesis is to explain how project results and knowledge can be integrated into public organizations and contribute to long-term effects and value for clients, organizations and employees. The scientific literature lacks an established conceptual framework for studying sustainability in organizations. Therefore, it has been a challenge to identify and analyze previous research in order to delineate and define the concept of sustainable change in organizations. The research is based on an institutional perspective: neo-institutional theory in combination with Giddens' structuration theory and sociological profession theory, which reveal tensions between three competing logics of control, i.e., bureaucracy, market and professionalism. The method is inspired by an interactive research approach and comprises two empirical parts: a quantitative survey study, including 348 development projects in health and social care, and a qualitative multi-case study of four development projects. The studies showed that different sets of factors supported short-term project success and long-term sustainability. Project-related factors, such as goal setting and project management, had little impact on sustainability. Instead, it was primarily active ownership, and other factors related to management of the recipient organization, that influenced the routinization of project results. The studies also exposed several conflicts and tensions that affected project sustainability. There were conflicts between occupational groups, between management and professionals, and between the logic of rational, bureaucratic management and the logic of occupational professionalism. Thus, understanding sustainable change in organizations requires a professional perspective to complement the organizational and institutional perspectives.

The focus of strategy research has long revolved around strategy formulation rather thanstrategy implementation, despite the evidence indicating that intended strategies are rarelyachieved. Project portfolio management, PPM, assumes a crucial role in enabling strategyimplementation and can be regarded as a representation of the organization's actual pursuedstrategy. Existing research on PPM has predominantly centered around portfolios in the contextof new product development, NPD, and research and development, R&D. However, there hasbeen relatively less exploration of PPM within internal development departments, warrantingfurther investigation. To contribute to the understanding on strategy implementation throughPPM and its conditional factors, this qualitative case study expands the existing research bystudying the PPM process within an internal development department. The study wasconducted at the Business Improvement department, which oversees improvement projects forthe service branch of EnergyComp, a company specializing in the development of complexenergy solutions. Using an abductive research approach, a literature review was conducted inparallel with data collection and analysis. The empirical data was mainly collected throughsemi-structured interviews at the company, but also through meetings and companydocumentation. The results of the study show that PPM actions connected to projects, portfolio and resourceallocation are undertaken to effectively implement the organization's strategy within theinternal development department. Common to all areas is the importance of accurate andavailable information that effects the decisions connected to strategy implementation. On aproject level, Insufficient information poses challenges in accurately assessing project success,resulting in measurements that fail to cover all strategic objectives. In the context of theportfolio, the absence of project information and uncertainties can lead to a misalignmentbetween the actual prioritization criteria employed in the selection process and the strategicobjectives of the organization. Additionally, it may contribute to a less detailed and formalstrategic plan. Furthermore, the cost associated with adjusting the portfolio is directly linked tothe effort and expenses involved in obtaining project information. Regarding resources,insufficient information on supply and demand creates challenges in considering projectdependencies and synergies during the evaluation of project groups. Moreover, limitedtransparency across functional boundaries within the organization leads to a system wheredecision rules cannot be established at the portfolio level. Instead, it encourages bottom-uppriority decisions. Furthermore, a biased assessment by stakeholders in the functionaldepartments may result in an inadequate screening process, leading to an increased workloadin the portfolio structuring process. Finally, the large variation in project types, coupled withdiverse impact targets spanning individual and multiple functions, makes it difficult to createrelevant project categories for budgeting and portfolio structuring.